Av olika orsaker sker rörelser i strukturer, vilket leder till att deformationer uppstår. För att upptäcka deformationer krävs att förändringarna övervakas regelbundet. Övervakning kan ske på olika sätt. När detta utförs bör ett stomnät, upprättat av referenspunkter av god kvalitet, finnas tillgängligt. Stomnätet ger en grund för deformationsmätningen och gör att instrumentet som används, kan erhålla en lokalisering av var referenspunkterna placeras innan mätningen av strukturen utförs. 2014 utförde konsultföretaget Sweco, med uppdrag från Leksands kommun, en deformationsmätning av Leksandsbron, som är en gammal bågvalvsbro från 1925 i Leksands kommun, Dalarnas län. Syftet var att undersöka brons hållbarhet, men några slutsatser kunde inte dras utifrån den mätningen. I denna studie är syftet att ge förslag på hur Swecos stomnät skulle kunna utvecklas. Kompletteringen av stomnätet utfördes genom en simulering i programvaran SBG Geo där ett antal av Swecos kända stompunkter valdes och nya stompunkter placerades ut grafiskt med avseende på kvalitet, tillförlitlighet, geometri och ekonomiska aspekter i tre scenarier. Ett stomnät kan se ut på många olika sätt i teorin, men i praktiken är omgivningen begränsad vid bromätningar. Nätutjämning av förslagen fick senare klargöra vilket nät som var det bästa för att använda som referens till inmätningen av bron. Kompletteringen resulterade i att det förslag som var det mest lämpade också var det som var bäst anpassat till brons omgivning, natur och sikt. Det bästa förslaget har därefter användes därefter till inmätning av Leksandsbron, där Swecos deformationsmätning utgjorde referens. Inmätningen av stomnätet och bron utfördes med totalstationen Trimble S7. Genom nätutjämning beräknades nätets koordinater och osäkerheter från observationerna och differenserna jämfördes mot Swecos punkter för att se om någon deformation uppstått. Resultatet visar att två av Swecos punkter och några av brons punkter har utsatts för deformation. Deformationen för punkternas avvikelser analyserades också genom att använda t-student signifikanstest på ett konfidensintervall av 95%. Är avvikelsen inom intervallet har punkten inte rört sig och är avvikelsen utanför konfidensintervallet har punkten rört sig. Signifikanstestet visade att de punkter som utsatts för deformation i nätutjämningen även är signifikanta i t-student testet och bekräftade att punkterna har rört sig. / For different reasons there are movements in structures, which leads to deformations. To monitor deformations, the changes have to be monitored on a regular basis. Monitoring can take place in different ways. When doing this, a core network based on good quality reference points, should be available. The core network provides a basis for deformation measurements and allows the instrument to predict a suitable location before measuring of the structure. In 2014, the consultancy company Sweco, commissioned by Leksands municipality, made deformation measurements of Leksandsbron, an old arch bridge from 1925, situated in Leksand, Dalecarlia. The intention was to investigate the sustainability of the bridge, but it was not possible to draw any conclusions from the measurements from 2014. The purpose of this study is to give suggestions on how the core network from Sweco could be developed. The completion was performed by a simulation in SBG Geo Software where some known points from Sweco were chosen as a reference and new points were graphically placed in terms of quality, reliability, geometry and economic aspects in three scenarios. A core network can look in many different ways theoretically, but practically, and especially at bridge measurements, there are limitations. By network adjustment of the proposals it could be clarified, which network was the best one to use for the survey of the bridge. The result of the completion was that the best suited proposal also was the one best suited to the surroundings, nature and visibility of the bridge The best suggestion was used for the bridge measurement with Sweco´s deformation measurement as a reference. The survey of the core network and the points of the bridge was performed by the Trimble S7 total station. With network adjustment the coordinates and assurances were calculated and the differences were compared to Sweco points to see if any deformation had occurred. The result showed that two of Sweco´s points and some of the bridge points have been exposed to deformation. The deformation has also been analyzed for the deviations of the core network points and the bridge points by using t-student significance test of a confidence interval of 95%. If the deviation is within the range it´s considered that the point has not moved and if the deviation is outside the range it´s considered that the point has moved. The significance test showed that the same points that had been exposed to deformation in the network adjustment, also were significant in the t-student test, which confirms that the points have moved.

Syftet med denna studie är att undersöka skillnader mellan en geodetisk och en icke-geodetisk metod för deformationsövervakning. För att undersöka detta konstruerades två experiment som båda efterliknar deformationsförloppet för en lutande vägg. Experiment 1 simulerades med hjälp av en whiteboardtavla som roterades runt en axel, där två sensorer placerades längst med rotationsaxeln. I experiment 2 placerades tre sensorer högst upp på en plywoodvägg, som sedan lutades med passbitar. Tanken var att simuleringarna skulle efterlikna en lutande vägg som deformeras över tiden. Alla mätningarna gjordes vid två olika tidpunkter eller epoker. Den geodetiska metoden bestod av att mäta längder och vinklar med en totalstation, vilka sedan användes för att beräkna väggens lutning. Inmätningen skedde via rutnätskanning och en minstakvadratanpassning av ett plan, från vilket trigonometriska sedan funktioner användes för att beräkna väggens lutning mot zenitriktningen, vilken benämns β. Den icke-geodetiska metoden utgjordes av sensorsystemet FlatMesh, som består av tre lutningssensorer samt en 3G-gateway. Utöver detta tillhandahålls en online-monitor som sammanställer och presenterar sensorernas data. Förhållandet mellan horisontalplanet och sensorns Y-axel bedömdes motsvara totalstationens vinkel β. Experiment 1 visade på en skillnad mellan de olika metoderna på enbart 13,392 bågsekunder, vilket motsvarar 0,065 mm/m. Experiment 2 visade på en skillnad om 316,08 bågsekunder eller 1,5324 mm/m. Detta visar att sensorerna ger olika resultat beroende på hur de placeras på objektet, ur vilket slutsatsen kan dras att sensorerna inte lämpar sig för monitorering av objekt där riktningen på deformationen ska studeras. Däremot lämpar de sig för att upptäcka mycket små lutningsförändringar på objekt. / This study aims to determine the differences between a geodetic and a non-geodetic method for deformation surveying. Two experiments were performed to investigate whether the locations of the sensors on the deformation object influence the results. The first experiment used two sensors that were mounted at the object’s rotation axis. The second experiment were performed using a plywood wall that could be tilted. In this experiment, three sensors were placed on the upper parts of the board. All measurements were carried out over two epochs. The geodetic method consisted of using a total station followed by a least-squares adjustment to calculate the tilt of the wall (denoted by β). The non-geodetic method was to use the sensor system FlatMesh. This system consists of three tilt sensors and a 3G-gateway. In addition, a web monitor is included, which enables computation and presentation of the sensor data. The tilt that was determined to best resemble the total station tilt β were the tilt of the sensor’s Y-axis in relation to the horizontal plane. According to the two surveys, the following can be stated. The first experiment showed a difference between the methods of 13.392 arcseconds, which corresponds to 0.065 millimetres per meter. The second experiment resulted in a difference of 316.08 arcseconds or 1.5324 millimetres per meter. This indicates that the sensors give different results depending on how or where they are mounted. It is concluded that the sensors are not suitable for monitoring objects where the direction of the deformation is of interest. However, they are suitable for detecting very small slope changes on objects.

To analyse the influence of fractures on hydraulic andmechanical behaviour of fractured rock masses, it is essentialto characterise fracture geometry at exposed rock faces. Thisthesis describes three semi-automatic methods for measuring andquantifying geometrical parameters of fractures, and aims tooffer a novel approach to the traditional mapping methods. Three techniques, i.e. geodetic total station, close-rangephotogrammetry and 3-D laser scanner, are used in this studyfor measurement of fracture geometry. The advantages of thesetechniques compared with the traditional method are: i)fracture geometry is quantified semi-automatically in threedimensions; ii) fracture measurements are obtained withoutphysically touching the rock face; iii) the accuracy offracture measurements is improved comparing with thetraditional method; iv) both quantitative and spatial analysisof fracture geometry is possible; v) it offers a way todigitally record the rock surface in three dimensions and invisual format as a database for other applications. The common approach for fracture mapping by using the noveltechniques comprises three main steps: i) capturing 3-Dco-ordinates of target points; ii) quantifying geometricalparameters of fractures from the recorded co-ordinates; iii)documenting the results of fracture mapping. The details ofcapturing 3-D co-ordinates of target points are introduced. Anew algorithm is developed for computing orientation offracture planes. A multiple approach for documenting thefracture mapping results is presented. Application of thesetechniques for measuring and quantifying the geometricalparameters of fractures, such as orientation, trace length andsurface roughness, are demonstrated. The presented methods can greatly improve the quality offracture measurements and avoid the drawbacks inherent intraditional methods. However, it can not replace the humancapacity to filter out and interpret the large amount ofgeometrical information displayed on the rock faces. Themethods may offer an assistance to engineers or geologists inobtaining as much information as possible about the geometryand orientation of rock fractures for rock engineeringapplications. <b>Keywords:</b>3-D laser scanner, close-range photogrammetry,engineering geology, fracture geometry, fracture mapping, rockengineering, rock faces, rock mechanics, three-dimension, totalstation.

Today there are many applications of digital terrain models (DTM) and the requirements of low uncertainty increases. Most of the DTM are produced with Global Navigation Satellite System (GNSS), terrestrial laser scanning (TLS), airborne laser scanning (ALS) and total stations. Guidelines for the preparation and verification of DTM are found in Swedish Standards Institute – Technical Specifications (SIS-TS) 21144:2007 and SIS-TS 21145:2007. These were defined in collaboration between Swedish National Rail Administration, Banverket, and Swedish Road Administration, Vägverket, to satisfy the needs of requirement formulations in the production of DTM planning, design and construction.   The purpose of this paper is to produce and control DTM over Åkermans kulle, located west of the University of Gävle, according to SIS TS 21144:2007 using GNSS with network-RTK, TLS and ALS. Control of these was then performed by profile surveying with total station in accordance with SIS-TS 21145:2007 and by comparing the models against each other. Based on these results the control methods were evaluated. The area is approximately 2 ha and consists of very rough grassland with some vegetation. The post processing of the data was done in software SBG Geo Professional School, Cyclone 7.3 and Microsoft Excel.   The profile-based verification showed that GNSS gives the smallest deviation from reality for this type of area, with a mean deviation of 0.048 m, while the TLS and ALS deviated 0.162 m and 0.255 m. For the surface based control the largest deviation was between ALS and GNSS with an average deviation of 0.270 m and the smallest between ALS-TLS with an average deviation of 0.099 m.  In the production of DTM aim, uncertainty requirements, area and type of terrain should be taken into account and carefully analyzed. Based on this analysis, the most suitable method should be selected. Profile measurement is the most suited method for control since it generates a veracious depiction of the reality. Our results show that for hilly vegetated areas GNSS are preferable while TLS and ALS are more suited to plane areas without vegetation. A single national standard for the production and control of the DTM should be developed as only technical specifications exist today. / Användningsområden för digitala terrängmodeller (DTM) är idag många och kraven på låg osäkerhet ökar. DTM kan framställas med Global Navigation Satellite System (GNSS), terrester laserskanning (TLS), flygburen laserskanning (FLS) eller totalstation. Riktlinjer för framställning och kontroll av DTM finns i Swedish Standards Institute - Tekniska specifikationer (SIS-TS) 21144:2007 och SIS 21145:2007. Dessa framtogs i ett samarbete mellan Banverket och Vägverket, idag Trafikverket, för att tillfredsställa behoven av kravformuleringar vid framställning av DTM för planering, projektering och byggande.   Syftet med detta examensarbete är att framställa DTM över Åkermans kulle, beläget väster om Högskolan i Gävle enligt SIS-TS 21144:2007. Detta med hjälp av GNSS med nätverks-RTK, TLS och FLS, samt kontroll genom profilinmätning med totalstation enligt SIS-TS 21145:2007 och ytbaserad kontroll av modellerna mot varandra. Utgående från dessa resultat utvärderades kontrollmetoderna. Området är ca 2 ha stort och består av mycket kuperad ängsmark med viss vegetation. Efterbearbetningen av inmätta data skedde i programvarorna SBG Geo Professional School 2012, Cyclone 7.3 samt Microsoft Excel.   Den profilbaserade kontrollen visade att GNSS är den metod som ger lägst osäkerhet för denna typ av område, med en medelavvikelse på 0,048 m, medan TLS och FLS avvek 0,162 m respektive 0,255 m. För den ytbaserade kontrollen var de största avvikelserna mellan FLS och GNSS, med en medelavvikelse på 0,270 m och den lägsta medelavvikelsen på 0,099 m mellan FLS och TLS. Vid framställning av terrängmodeller bör syfte, osäkerhetskrav, areal och typ av terräng tas i beaktande och analyseras noggrant. Utifrån denna analys bör den mest sanningsenliga metoden väljas. För kontroll är profilmätning med totalstation mest lämpat då det ger en sanningsenlig bild av verkligheten. Våra resultat visar att för kuperade vegetationsrika områden är GNSS att föredra medan TLS och FLS passar bättre för plana områden utan vegetation. En gemensam nationell standard för framställning och kontroll av DTM bör tas fram då det i dagsläget endast finns specifikationer.

<p>To analyse the influence of fractures on hydraulic andmechanical behaviour of fractured rock masses, it is essentialto characterise fracture geometry at exposed rock faces. Thisthesis describes three semi-automatic methods for measuring andquantifying geometrical parameters of fractures, and aims tooffer a novel approach to the traditional mapping methods.</p><p>Three techniques, i.e. geodetic total station, close-rangephotogrammetry and 3-D laser scanner, are used in this studyfor measurement of fracture geometry. The advantages of thesetechniques compared with the traditional method are: i)fracture geometry is quantified semi-automatically in threedimensions; ii) fracture measurements are obtained withoutphysically touching the rock face; iii) the accuracy offracture measurements is improved comparing with thetraditional method; iv) both quantitative and spatial analysisof fracture geometry is possible; v) it offers a way todigitally record the rock surface in three dimensions and invisual format as a database for other applications.</p><p>The common approach for fracture mapping by using the noveltechniques comprises three main steps: i) capturing 3-Dco-ordinates of target points; ii) quantifying geometricalparameters of fractures from the recorded co-ordinates; iii)documenting the results of fracture mapping. The details ofcapturing 3-D co-ordinates of target points are introduced. Anew algorithm is developed for computing orientation offracture planes. A multiple approach for documenting thefracture mapping results is presented. Application of thesetechniques for measuring and quantifying the geometricalparameters of fractures, such as orientation, trace length andsurface roughness, are demonstrated.</p><p>The presented methods can greatly improve the quality offracture measurements and avoid the drawbacks inherent intraditional methods. However, it can not replace the humancapacity to filter out and interpret the large amount ofgeometrical information displayed on the rock faces. Themethods may offer an assistance to engineers or geologists inobtaining as much information as possible about the geometryand orientation of rock fractures for rock engineeringapplications.</p><p><b>Keywords:</b>3-D laser scanner, close-range photogrammetry,engineering geology, fracture geometry, fracture mapping, rockengineering, rock faces, rock mechanics, three-dimension, totalstation.</p>

The construction of fish passes has been a longstanding measure to improve river ecosystem status by ensuring the passability of weirs, dams and other in- channel structures for migratory fish. Many fish passes have a low biological effectiveness because of unsuitable hydrodynamic conditions hindering fish to rapidly detect the pass entrance. There has been a need for techniques to quantify the hydrodynamics surrounding fish pass entrances in order to identify those passes that require enhancement and to improve the design of new passes. This PhD thesis presents the development of a methodology for the rapid, spatially continuous quantification of near-pass hydrodynamics in the field. The methodology involves moving-vessel Acoustic Doppler Current Profiler (ADCP) measurements in order to quantify the 3-dimensional water velocity distribution around fish pass entrances. The approach presented in this thesis is novel because it integrates a set of techniques to make ADCP data robust against errors associated with the environmental conditions near engineered in-channel structures. These techniques provide solutions to (i) ADCP compass errors from magnetic interference, (ii) bias in water velocity data caused by spatial flow heterogeneity, (iii) the accurate ADCP positioning in locales with constrained line of sight to navigation satellites, and (iv) the accurate and cost-effective sensor deployment following pre-defined sampling strategies. The effectiveness and transferability of the methodology were evaluated at three fish pass sites covering conditions of low, medium and high discharge. The methodology outputs enabled a detailed quantitative characterisation of the fish pass attraction flow and its interaction with other hydrodynamic features. The outputs are suitable to formulate novel indicators of hydrodynamic fish pass attractiveness and they revealed the need to refine traditional fish pass design guidelines.

Purpose: The aim of this degree project is to control the set-up for a longer period by means of the workplace at the use of the total station for then comparing calculated outcomes with real outcomes. Method: A combination of both quantitative and qualitative studies have been used in this degree project, consisting of literature studies and a case study including interviews, document analyzes, site visits and measurements. The case study is based on an ongoing project in the municipality of Nassjo, where a skate park is constructed and whose soil consists of peat. Preload in the form of overload has been applied. Findings: The result indicates the occurrence of a difference between calculated outcome and actual outcome regarding set rate and time course when using preload in the form of overload. The deviation is about 20 cm. Preload in the form of overload is a good method for peat land, but it is unlikely to be remarkably improved by vertical drainage. Implications: In view of the measurements produced by the authors, this shows that the method of loading in the form of overload on peat field works, however, gives the calculation model which has been used to be uncertain. The result described in more detail regarding vertical drainage on peat fields will not accelerate the process because the peat is already well drained. This means that it will cost extra without benefiting from the method. Limitations: The work has limited to two reinforcement methods on peat fields. A case study has been limited to only one area. There was preload in the form of overload, whose soil material consists of peat. Keywords: Peat, Permeability, Preloading in the form of overload, settlements, total station, vertical drainage, water quota. / Syfte: Syftet med detta examensarbete är att kontrollera sättningen under en längre period genom mätningar som skett på arbetsplatsen vid användning av totalstation för sedan kunna jämföra beräknat utfall med verkligt utfall. Metod: En kombination av både kvantitativa och kvalitativa studier har använts i detta examensarbete, bestående av litteraturstudier och en fallstudie inbegripande intervjuer, dokumentanalyser samt platsbesök och mätningar. Fallstudien grundar sig i ett pågående projekt i Nässjö kommun där det byggs en skatepark vars jordmaterial består av torv och där förbelastning i form av överlast har tillämpats. Resultat: Resultatet indikerar på förekomsten av en skillnad mellan beräknat utfall och verkligt utfall gällande sättningshastighet och tidsförlopp vid användning av förbelastning i form av överlast. Avvikelsen ligger på ungefär 20 cm. Förbelastning i form av överlast är en bra metod för torvmark men att det sannolikt inte anmärkningsvärt går att förbättra genom vertikaldränering. Konsekvenser: Med hänsyn till de mätresultat som rapportförfattarna har bringat fram visar detta att metoden förbelastning i form av överlast på torvmark fungerar, dock ger beräkningsmodellen som har använts osäkra resultat. Resultatet som beskrivs mer detaljerat gällande vertikaldränering på torvmark kommer inte påskynda processen eftersom torven redan är väl dränerad d.v.s. porerna är genomträngliga och vattnet kan lätt rinna ut vid användning av förbelastning i form av överlast. Detta innebär att det kommer medföra extra kostnader utan att få nytta av metoden. Begränsningar: Arbetet har begränsats till två förstärkningsmetoder på torvmark. En fallstudie har begränsats till endast ett område, där förbelastning i form av överlast utförs på jordmaterial som består av torv. Nyckelord: Förbelastning i form av överlast, permeabilitet, sättningar, Torv, totalstation, vertikaldränering, vattenkvot.

En dold punkt är en punkt som inte kan mätas direkt utan måste mätas indirekt med hjälp av t.ex. Global Navigation Satellite System (GNSS) eller totalstation. Det finns ett flertal olika metoder med GNSS och totalstation som passar till olika inmätningssituationer för att mäta en dold punkt. Mätning av dolda punkter med totalstation inträffar ofta i industrimiljöer där rör och liknande hänger i vägen för totalstationens siktlinje till mätobjektet. GNSS med nätverks-realtids kinematisk (nätverks-RTK) mätning, en metod som ökar inom mätningsjobb, är en bra metod för att indirekt mäta dolda punkter utomhus där det antingen är dålig mottagning av satellitsignaler eller inte är möjligt att ställa upp en antenn över punkten. Syftet med denna studie är att undersöka hur bra lägesosäkerhet det går att uppnå för mätning av dold punkt med GNSS och totalstation och även jämföra de olika metoderna som testas. Fem olika metoder beskrivs för att kunna bestämma en dold punkts koordinater med totalstation. Bl.a. en med stång och prismor för mätning i plan och höjd, som även kommer användas i denna studie. Lägesosäkerheten 0,1 mm i både plan och höjd bör kunna uppnås med den metoden. Metoder som kan användas med GNSS och nätverks-RTK är t.ex. en rak linje och dess bäring, skärningen av två raka linjer och skärningen av två längdmätningar. Med nätverks-RTK kan mätningar uppnå en lägesosäkerhet på millimeter-nivå baserat på SWEPOS nätverks-RTK-tjänst. Det är även viktigt med tidskorrelation mellan mätningar om de ska göras oberoende av varandra. Resultaten av lägesosäkerheten i denna studie kan sedan jämföras med de från tidigare studier, om liknande värden kan erhållas vid mätning av dold punkt och hur mycket de skiljer sig. Metoden med totalstation som testats i denna studie är en stång med två prismor på som hålls mot den dolda punkten. Prismorna på stången mättes in med totalstationen och med hjälp av punkternas koordinater kan bäringen mellan dem räknas ut, vektorn förlängs till den dolda punkten, och sedan kan den dolda punktens koordinater räknas ut. De metoder som testats med GNSS är beräkning med en rak linje och dess bäring och beräkning med dubbla längdmätningar. För både GNSS och totalstationsmätningarna har minsta kvadratmetoden använts för att beräkna den dolda punkten och dess lägesosäkerhet. Fyra olika varianter av totalstationsmätningarna utfördes. 0,7 m fast anlagd prismastång med manuell inriktning, 1,0 m fast anlagd prismastång med manuell inriktning, 1,0 m fast anlagd prismastång med automatisk inriktning och 1,0 m handhållen prismastång med manuell inriktning. Alla varianter utfördes i två mätningsomgångar. Lägesosäkerheten vid mätningar för en dold punkt med totalstation var i denna studie 1-2 mm i plan och runt 1 mm i höjd, lägst lägesosäkerhet gav manuell inriktning (0,7 m mellan prismorna) med 0,93 mm i plan och 0,79 mm i höjd. Vilken mätningsvariant som var bäst med totalstationsmätningarna varierade mellan mätningsomgångarna, men skillnaden dem emellan var inte så stor. Det är därför svårt att säga säkert vilken variant som ger bäst lägesosäkerhet med det antalet mätningar som utfördes i denna studie. Med GNSS erhölls osäkerheter på som lägst 7,3 mm där dubbla längdmätningar med stativ gav bäst resultat. Om GNSS-mottagaren placerades på ett stativ eller hölls upp med eller utan stödpinnar förändrade inte slutresultatet så mycket, men som väntat gav stativet lägst lägesosäkerhet. / A hidden point is a point that can´t be measured directly but must be measured indirectly using, for example, Global Navigation Satellite System (GNSS) or total station. There are several different methods with GNSS and total station that fit into different survey situations to survey a hidden point. Measurement of hidden points with total stations often occurs in industrial environments where pipes and the like hang in the way of the total station's line of sight to the measuring object. GNSS with network-Real-Time Kinematic positioning (network-RTK), a method that increases in measurement jobs, is a great way to indirectly measure hidden points outdoors where either poor reception of satellite signals or the ability to set an antenna over the point is not possible. The purpose of this study is to investigate how good measurement uncertainty it is possible to obtain when measuring hidden points with GNSS and total station and also compare the different methods tested. Five different methods are described to determine the coordinates of a hidden point with a total station. Among other things, one with a bar and prisms for measurements horizontally and in height, which will also be used in this study. Position uncertainty 0.1 mm both horizontally and in height should be achievable with that method. Methods that can be used with GNSS and network RTK are for example straight line and its bearing, the intersection of two straight lines and the intersection of two length measurements. With network RTK, measurements can achieve a position uncertainty in millimeters based on SWEPOS network RTK service. It is also important for time correlation between measurements to be made independently. The results of position uncertainty in this study can then be compared to those of previous studies, if similar values can be obtained when measuring hidden points and how much they differ. The method used for total station in this study is a bar with two prisms on it held against the hidden point. The prisms on the bar were measured with the total station and the bearing between them can be calculated with the help of the coordinates of the points, the vector is extended to the hidden point and then the coordinates of the hidden point can be calculated. The methods tested with GNSS are the calculation of a straight line and its bearing and calculation with double length measurements. For both GNSS and total station measurements, the least squares method has been used to calculate the hidden point and its measurement uncertainty. Four different alternatives of the total station measurements were performed. 0.7 m fixed prism bar with manual alignment, 1.0 m fixed prism bar with manual alignment, 1.0 m fixed prism bar with automatic alignment and 1.0 m hand-held prism bar with manual alignment. All alternatives were performed in two measuring rounds. Measurement uncertainty for measurements for a hidden point with total station in this study was 1-2 mm horizontally and around 1 mm in height, the lowest measurement uncertainty gave manual alignment (0.7 m between the prisms) with 0.93 mm horizontally and 0.79 mm in height. The measuring alternative which was the best with total station measurements varied between the two measuring rounds, but the difference between them was not that large. It is therefore difficult to say which method gives the best measurement uncertainty with the number of measurements performed in this study. GNSS received uncertainties of at lowest 7.3 mm where double length measurements with tripod yielded the best results. If the GNSS receiver was placed on a tripod or held up with or without support did not change the final result that much, but as expected, the tripod provided the lowest measurement uncertainty.

The work deals with a complex analysis of displacements and deformations of one bridge span of the railway bridge "Gagarin". The bridge structure was since 2009 annually measured. In addition to long-term monitoring of the bridge a 24-hour automatized monitoring was conducted in 2015 using robotic total station. The results of monitoring enables the analysis of displacements and deformations, analysis of measurement accuracy and also environmental influences on the structure - determination of the temperature dependence of deformations. Another part of the work is evaluating the long-term stability of the height reference frame that was used for geodetic epoch measuring of the bridge columns. The results of the work are the values of detected displacements and deformations, their graphical illustration, geometric interpretation and relevant characteristics of accuracy.

Diese Diplomarbeit behandelt die neuartige Lotstocktechnologie AP20 der Firma Leica Geosystems AG. Es geht um die Evaluierung dieses Produkts und die Fragestellung, inwiefern sich die Arbeitsweise und Produktivität in der Vermessungspraxis verändert. So erfolgt zuerst eine Literaturrecherche und Zusammenstellung des aktuellen Stands der Technik. Anschließend werden die Daten und Fakten des AP20 genannt und die Methodik zur Überprüfung erläutert. Die Evaluierung dieser Technologie erfolgt anhand eines fiktiven Kundenauftrages, welcher klassische Vermessungsaufgaben widerspiegelt. Ob die Erfüllung dieses Auftrages gelingt und wie sich die benötigte Zeit für diese Vermessungsaufgaben mit Hilfe des AP20 verändert wird im Zuge dieser Arbeit beantwortet. / This thesis deals with the novel AP20 pole technology from Leica Geosystems AG. It is about the evaluation of this product and the question of how the working method and productivity in surveying practice are changing. The first step is a literature search and a compilation of the current state of the art. Then the data and facts of the AP20 are mentioned and the methodology for the review is explained. This technology is evaluated on the basis of a fictitious customer order, which reflects classic surveying tasks. Whether the fulfillment of this order is successful and how the time required for these surveying tasks changes with the help of the AP20 will be answered in the course of this work.