Small and medium-sized enterprises badly need new knowledge. Their need is constantly increasing due to the market demand for custom-designed products, which means companies must be more flexible. Wood processing companies are having difficulty establishing contact with academia in order to meet this need. In investigating the form and content of research collaboration, nine situations have been studied with the aid of participatory observation to determine what characterises situations where learning occurs. Situations where researchers collaborate with operators and production managers have been selected because of the key role that those in such positions play when research findings are to be applied in the wood & timber industry. Analytical tools of a pedagogic/didactic nature have been used when interpreting the material. The results show what is needed if research collaboration is to succeed. Both parties must have room for reflection, and must give due consideration to the basic assumptions and problem areas they have in common. Enterprises must be sophisticated enough to collaborate with academia. In approaching their task, researchers must emphasise dialogue, equal standing and respect, and they must seek to ensure that collaboration proceeds in the right direction. In the case of small and medium-sized enterprises, a link between the researcher and the company is often required. / Små och medelstora företag har ett stort behov av ny kunskap. Behovet ökar kontinuerligt pga. marknadens krav på kundanpassning vilket medför krav på större flexibilitet hos företagen. De träbearbetande företagen har svårigheter att komma i kontakt med akademin för att tillgodose detta behov. För att undersöka former och innehåll vid forskningssamverkan har nio situationer studerats med hjälp av deltagande observation för att utreda vad som kännetecknar de situationer där lärande uppstår. Situationer där forskare samverkar med operatörer och med produktionschefer har valts ut på grund av dessa yrkesgruppers nyckelposition när det gäller tillämpning av forskningsresultat i träindustrin. Analysverktyg med pedagogisk/didaktisk anknytning har använts vid tolkningen av materialet. Resultaten visar förutsättningar och villkor för en lyckad forskningssamverkan. Det måste finnas ett utrymme för reflektion för de som samverkar liksom att gemensamma utgångspunkter och problemområden måste uppmärksammas i samverkan. Det måste finnas en mogenhet hos företag för att kunna samverka med akademin. Forskarens arbetssätt måste präglas av dialog, jämbördighet och respekt och forskaren har ett ansvar för att samverkansprocessen går i rätt riktning. För små och medelstora företag är en länk mellan forskningen och företaget ofta nödvändig.

Gröna försörjningskedjor bidrar till att företag tar bättre miljömässiga och hållbara beslut i sin verksamhet och tillsammans med ett välutvecklat ERP-system kan tillverkande företag bli mer konkurrenskraftiga. Digitalisering inom träindustrin sker inte i samma takt som utvecklingen av informationsteknologi, vilket innebär att branschen har en rad utmaningar kopplade till bland annat spårbarhet och utbyte av information.  Studiens syfte är att beskriva och förklara hur ERP-system kan stödja gröna försörjningskedjor inom träindustrin utifrån ett användarperspektiv. Studiens syfte besvaras med hjälp av en kvalitativ ansats där semistrukturerade intervjuer genomförts med 5 respondenter samt en dokumentanalys av två verksamheters hållbarhetsrapporter och observation på ett av företagens sågverk.  Utifrån en öppen kodning har studiens empiri framställts i tre övergripande teman vilka är, hållbarhet och miljö, spårbarhet och informationsdelning samt data och kvalitet i affärssystem. Företag inom träindustrin arbetar mot hållbar utveckling inom verksamheten, dels för att kunna besvara marknadens efterfrågan, dels för att bidra till Sveriges möjlighet att uppnå agenda 2030 och FN:s globala mål för hållbar utveckling. Respondenter vittnar om att det är svårt att jobba mot miljömålen i sin specifika roll och hur mycket de jobbar mot det sker i varierande utsträckning. Samtidigt saknas funktioner i systemen för att anställda ska kunna få de rapporter de är i behov av. Idag inhämtas information från olika system och det saknas integrationer mellan databaser och system. Visst arbete sker även med manuell handpåläggning och eller dokumenteras enbart i Excel. Det saknas även möjlighet att spåra produkter genom hela försörjningskedjan. Spårbarhet av certifikat framträder som särskilt viktigt för lyckat miljöarbete inom träindustrin, systemstöd för detta finns men enkelt stöd för spårbarhet genom hela kedjan saknas. Många olika system används idag vilket gör att fördelarna med ERP-system inte syns i det dagliga arbetet. Tillgång till information upplevs generellt som god medan tillvägagångssättet att hitta information kan förenklas. Integrationer mellan system såväl som förbättrad funktionalitet kopplat till rapporter och måluppföljning efterfrågas av användarna. Gröna försörjningskedjor stöds av de existerande systemen i viss utsträckning, studiens resultat tyder dock på att det finns utrymme för vidare utveckling för att uppnå ett bättre anpassat system baserat på användarnas behov

Materialet i rapporten är 10% av det totala materialet som presenterats till SCA, de viktigaste resultaten redovisas i rapporten. Vid SCA:s sågverk Rundvik i Nordmaling finns en automatiserad emballeringsmaskin. Ingen bra anvisning för bruk/drift och underhåll för maskinen finns, vilket har gjort det svårt för personalen att hantera den. Syftet med detta arbete var att kartlägga maskinens delar, funktioner och därefter framta en bruksanvisning. Detta gjordes genom att först kartlägga placeringen av maskinens axlar samt dess funktioner. Därefter intervjuades personalen på hyvleriet för att reda ut svårigheter och problem med maskinen. En problemlösning som löser de mest förekommande felen har framställts. En underhållsplan har tagits fram för att underlätta underhåll av maskinen. En offert på en programuppdatering har skickats till maskinprogrammerare. En offert gällande en säkerhetsanordning till maskinen har skickats till maskintillverkare. Resultatet är en fullt användbar, enkelt läsbar bruksanvisning. Syftet har inte fullföljts helt då operatör inte hunnit testa instruktionerna. / The material in the report is 10% of the total material presented to SCA, the most important results are reported here. At SCA's sawmill Rundvik in Nordmaling, there is an automated packaging machine. There is no good user manual for use/operation and maintenance of the machine, which has made it difficult for the staff to handle it. The purpose of this work has been to map the machine's parts, functions and then produce a user manual. This was done by first mapping the location of the machine's axles and its functions. The staff at the planer were then interviewed to sort out difficulties and problems with the machine. A problem solution that solves the most common errors has been produced. A maintenance plan has been developed to facilitate maintenance of the machine. A quote for a software update has been sent to the machine programmer. A quote regarding a safety device for the machine has been sent to the machine manufacturer. The result is a fully usable, easy-to-read user manual. The purpose has not been fully fulfilled as the operator has not had time to test the instructions.