Vi har i detta arbete valt att titta närmare på problemet med att vissa bulklaster, exempelvis träpellets och flis, kan orsaka en skadlig atmosfär i lastrummen samt i kringliggande utrymmen. Vårt syfte var att finna lösningar på problemet med att människor råkat illa ut i olyckor involverande nämnda laster samt att bygga upp en erfarenhetsbank som folk i branschen kan ta del av och även dra lärdomar utifrån. Efter att ha läst in oss på ämnet via bl.a. tidningsurklipp, började undersökningen med att vi studerade olycks- samt forskningsrapporter. Vidare valdes deltagarna ut från ett flertal sjöfartsorienterade företag och organisationer. Dessa kontaktades samt intervjuades. Undersökningen visade att det tycks finnas ett flertal orsaker till att olyckor med dessa laster sker. Bl.a. nämndes okunskap och bristande rutiner. Några förslag på lösningar som gavs var att alltid hålla farliga utrymmen låsta samt att aldrig någonsin nöja sig med att mäta syrehalten. Koloxiden är minst lika farlig. / In this work we have chosen to investigate the problem with some solid bulk cargoes, for example woodchips and pellets, generating a dangerous atmosphere in cargo holds and surrounding areas. Our purpose was to find solutions to the problem with people suffering in accidents concerning the already mentioned cargoes and to create a document containing experiences from the people in the business. Later on, others would have an opportunity to learn from these experiences. To start with, we read articles about this problem and soon thereafter begun the investigation. Reports from accidents and scientistic work were read and later on we contacted our participants and proceeded with the interviews. These participants were chosen from several different companies in the shipping cluster. Our work shoved us several different reasons why the accidents occur. Lack of experience and bad routines were mentioned. The suggested actions to be taken were among other things, to lock the doors and not forget to measure the carbon monoxide levels.

<p>Vi har i detta arbete valt att titta närmare på problemet med att vissa bulklaster, exempelvis träpellets och flis, kan orsaka en skadlig atmosfär i lastrummen samt i kringliggande utrymmen. Vårt syfte var att finna lösningar på problemet med att människor råkat illa ut i olyckor involverande nämnda laster samt att bygga upp en erfarenhetsbank som folk i branschen kan ta del av och även dra lärdomar utifrån. Efter att ha läst in oss på ämnet via bl.a. tidningsurklipp, började undersökningen med att vi studerade olycks- samt forskningsrapporter. Vidare valdes deltagarna ut från ett flertal sjöfartsorienterade företag och organisationer. Dessa kontaktades samt intervjuades. Undersökningen visade att det tycks finnas ett flertal orsaker till att olyckor med dessa laster sker. Bl.a. nämndes okunskap och bristande rutiner. Några förslag på lösningar som gavs var att alltid hålla farliga utrymmen låsta samt att aldrig någonsin nöja sig med att mäta syrehalten. Koloxiden är minst lika farlig.</p> / <p>In this work we have chosen to investigate the problem with some solid bulk cargoes, for example woodchips and pellets, generating a dangerous atmosphere in cargo holds and surrounding areas. Our purpose was to find solutions to the problem with people suffering in accidents concerning the already mentioned cargoes and to create a document containing experiences from the people in the business. Later on, others would have an opportunity to learn from these experiences. To start with, we read articles about this problem and soon thereafter begun the investigation. Reports from accidents and scientistic work were read and later on we contacted our participants and proceeded with the interviews. These participants were chosen from several different companies in the shipping cluster. Our work shoved us several different reasons why the accidents occur. Lack of experience and bad routines were mentioned. The suggested actions to be taken were among other things, to lock the doors and not forget to measure the carbon monoxide levels.</p>

Det blir allt viktigare med fler hållbara och miljövänliga lösningar för att kunna ta itu med dagens miljökris och för att kunna ersätta de fossila bränslena. Pelletseldning är en lösning som anses vara koldioxid neutralt och går att elda året runt. För att pelleten ska vara lätthanterlig och tålig så är de b.la. viktigt med en bra bulkdensitet och hållfasthet. Där spelar kylning av pellets roll och därför skall detta examensarbete undersöka hur olika kylningsmetoder påverkar pelletsen kvalité.   Ett antal prover av pellets tillverkades på Karlstad universitetet med en pelletsmaskin under två olika labbsessioner. Tre av dessa prover kyldes sedan på olika effekt på en fläkt i en mindre kylanläggning. Två andra prover kyldes i en hink och utspridda i en stor låda/plåt. Dessa stod under natten och kyldes till omgivningstemperaturen. Efter att proverna hade kylts så gjordes olika kvalitétstester på varje kylt prov; bulkdensitet, hållfasthet, hårdhet, fukthalt och andel fabriksmul mättes. En analys av insamlad data gjordes, efter det så kunde en slutsats dras.   En fältundersökning gjordes även för att utröna hur olika pelletsföretag går tillväga med deras kylningsprocess och hur tekniken på deras kylning ser ut.   Den kylningsmetod från första sessionen som hade bäst resultat i alla kvalitétstester var pelletsen som kyldes naturligt och utspridda i en låda, med en bulkdensitet på 646 kg/m3 och en hållfasthet på 96,6% samt minimalt fabrikssmul. Pelletsen som kyldes på lägsta effekt på kylanläggningen visade också bra resultat på testerna. De mindre bra kylningsmetoderna var pellets som kyldes i hink under natten samt pellets som kyldes på maxeffekt på kylanläggningen. Från andra sessionen så fick pelletsen som kyldes med 30Hz bäst hållfasthet på 98,6%  men lägst bulkvikt på 693 kg/m3. Pelletsen som kyldes med max effekt fick sämre hållfasthet och lägst hårdhet. Högst bulkvikt på 737 kg/m3 fick det provet som var utspritt på en plåt och kyldes naturligt. Inget tydligt samband kunde ses mellan resultaten från de olika labsessionerna.

Träpellets är ett biobränsle som vid både tillverkning och hantering medför exponering för trädamm, kemiska föreningar samt mikroorganismer. Dessa ämnen har i flera olika studier kopplats till en rad hälsobesvär. I den här studien är syftet att undersöka arbetstagarnas hälsa vid produktion av träpellets och se om det kan kopplas till exponeringen vid produktion. Totalt deltog 68 arbetstagare i någon del av studien vid sex svenska företag med produktion av träpellets. För att kartlägga deltagarnas hälsa fyllde de i ett frågeformulär där resultaten sedan jämfördes med en kontrollgrupp. Dessutom genomfördes lungfunktionstest med spirometri samt NIOX som en markör för inflammation i luftvägarna. För att bedöma halterna genomfördes exponeringsmätningar som var både personburna och stationära för trädamm och terpener. För kolmonoxid och mikroorganismer skedde stationära mätningar. Exponeringen för mikroorganismer kontrollerades också genom materialprov på träpellets och sågspån. Mätningar genomfördes under 4-12 timmar och resultaten jämfördes med nivågränsvärden (NGV), vilket är den högsta godkända genomsnittliga nivån under en arbetsdag. Resultaten från frågeformuläret visade att den exponerade gruppen inte hade några symtom från huden. Utifrån resultaten från frågeformuläret och lungfunktionstesterna sågs inte heller några effekter på nedre luftvägarna. Det fanns dock indikationer om några enstaka problem från övre luftvägarna som tunt snor och torrhet i näsan. Testerna för inflammationsmarkörer visade på en förbättring över dagen. Annars indikerade studen att de exponerade var friskare än kontrollerna gällande astma och lungfunktion. De 158 personburna exponeringsmätningarna för trädamm hade ett medelvärde på 0,66 mg/m 3 (&lt;0,11 - 8,9 mg/m3) och 6 % av mätningarna var över nivågränsvärdet (2 mg/m3). De monoterpener som uppmättes mest frekvent var α-pinen (&lt;0,28 - 5,7 mg/m3) och Δ3-karen (&lt;0,35 - 1,7 mg/m3) men halterna var långt under NGV på 150 mg/m3. Halterna av kolmonoxid (0-14 ppm) var också långt under NGV (35 ppm). Vid provtagningen av mikroorganismer visade materialprover på höga halter i spånprov. Det indikerar att en exponering för mikroorganismer förekommer vid produktion av träpellets men effekterna på hälsan är mycket svåra att bedömma. Vi kan inte se några samband mellan arbetstagarnas hälsa och den arbetsrelaterade exponeringen som har undersökts. Men eftersom halter över NGV uppmätts för trädamm är det viktigt att minska exponeringen. Detta eftersom det finns en risk att exponering vid dessa nivåer under lång tid kan påverka arbetstagarnas hälsa.

The majority of low income households in South Africa have limited access to electricity, and typically cook on stoves fuelled by paraffin. Paraffin represents a fossil fuel. It is a relatively cheap fuel in South Africa. Another fuel that can also be used for cooking is wood pellets, which is a renewable fuel. It can be used in a similar way to that of paraffin and is relatively cheap compared to other renewable energy sources. To investigate if living conditions among low income households can be improved the focus of the study was to evaluate the sustainability of cooking on paraffin and wood pellets. This was done by comparing social, environmental and economic aspects associated with the two cooking fuels. The social aspects were investigated through an interview study, the environmental aspect through a comparative life cycle assessment (LCA) and the economic aspects through a partial life cycle cost analysis (LCCA) focusing on the user phase.   The interview study showed that paraffin users considered four aspects as the most important when cooking, namely safety, health, affordability and quality. The study also found that the majority were willing to change to another cooking fuel if these aspects were fulfilled. The LCA showed that both systems score the highest on 9 out of 18 environmental impact categories over a 16-year perspective. The economic analysis showed that the user phase of the wood pellet system is more economically beneficial during the 16-year time period than the paraffin system. It was concluded that wood pellets could be used as an option to paraffin for cooking and would most likely increase living conditions for low income households. / Majoriteten av låginkomsthushåll i Sydafrika har begränsad tillgång till elektricitet och vanligtvis sker matlagningen på paraffinspisar. Paraffin är ett fossilt bränsle. Det är ett relativt billigt bränsle i Sydafrika. Ett annat bränsle som också kan användas för matlagning är träpellets som är ett förnyelsebart bränsle. Det kan användas på liknande sätt som för paraffin och är ganska billigt i jämförelse med andra förnybara energikällor. För att undersöka om levnadsförhållanden för låginkomsthushåll kan förbättras låg fokus för denna studie på att utvärdera hållbarheten för att laga mat på paraffin och träpellets. Detta genomfördes genom att jämföra sociala, miljömässiga och ekonomiska aspekter associerade med dessa bränslen för matlagning. De sociala aspekterna undersöktes genom en intervjustudie, de miljömässiga aspekterna genom en jämförande livscykelanalys (LCA) och de ekonomiska aspekterna gjordes genom en livscykelkostnadsanalys (LCCA) för användarfasen.   Intervjustudien visade att paraffinanvändare anser att fyra aspekter är de viktigaste vid matlagning, nämligen säkerhet, hälsa, kostnad och kvalitet. Studien visade också att majoriteten var villiga att byta till ett annat bränsle för matlagning om dessa aspekter var uppfyllda. Livscykelanalysen visade att båda systemen hade högst miljöpåverkan i 9 av 18 miljöpåverkanskategorier vardera inom ett 16-årsperspektiv. Den ekonomiska analysen visade att under en 16-årsperiod var användarfasen mer kostnadseffektiv för matlagning på träpellets jämfört med paraffin. Studien visade att träpellets kan användas som ett alternativ för paraffin vid matlagning och kommer troligtvis öka levnadsförhållanden för låginkomsthushåll.

The majority of low income households in South Africa have limited access to electricity, and typically cook on stoves fuelled by paraffin. Paraffin represents a fossil fuel. It is a relatively cheap fuel in South Africa. Another fuel that can also be used for cooking is wood pellets, which is a renewable fuel. It can be used in a similar way to that of paraffin and is relatively cheap compared to other renewable energy sources. To investigate if living conditions among low income households can be improved the focus of the study was to evaluate the sustainability of cooking on paraffin and wood pellets. This was done by comparing social, environmental and economic aspects associated with the two cooking fuels. The social aspects were investigated through an interview study, the environmental aspect through a comparative life cycle assessment (LCA) and the economic aspects through a partial life cycle cost analysis (LCCA) focusing on the user phase. The interview study showed that paraffin users considered four aspects as the most important when cooking, namely safety, health, affordability and quality. The study also found that the majority were willing to change to another cooking fuel if these aspects were fulfilled. The LCA showed that both systems score the highest on 9 out of 18 environmental impact categories over a 16-year perspective. The economic analysis showed that the user phase of the wood pellet system is more economically beneficial during the 16-year time period than the paraffin system. It was concluded that wood pellets could be used as an option to paraffin for cooking and would most likely increase living conditions for low income households. / Majoriteten av låginkomsthushåll i Sydafrika har begränsad tillgång till elektricitet och vanligtvis sker matlagningen på paraffinspisar. Paraffin är ett fossilt bränsle. Det är ett relativt billigt bränsle i Sydafrika. Ett annat bränsle som också kan användas för matlagning är träpellets som är ett förnyelsebart bränsle. Det kan användas på liknande sätt som för paraffin och är ganska billigt i jämförelse med andra förnybara energikällor. För att undersöka om levnadsförhållanden för låginkomsthushåll kan förbättras låg fokus för denna studie på att utvärdera hållbarheten för att laga mat på paraffin och träpellets. Detta genomfördes genom att jämföra sociala, ekologiska och ekonomiska aspekter associerade med dessa bränslen för matlagning. De sociala aspekterna undersöktes genom en intervjustudie, de miljömässiga aspekterna genom en jämförande livscykelanalys (LCA) och de ekonomiska aspekterna gjordes genom en livscykelkostnadsanalys (LCCA) för användarfasen. Intervjustudien visade att paraffinanvändare anser att fyra aspekter är de viktigaste vid matlagning, nämligen säkerhet, hälsa, kostnad och kvalitet. Studien visade också att majoriteten var villiga att byta till ett annat bränsle för matlagning om dessa aspekter var uppfyllda. Livscykelanalysen visade att båda systemen hade högst miljöpåverkan i 9 av 18 miljöpåverkanskategorier vardera inom ett 16-årsperspektiv. Den ekonomiska analysen visade att under en 16-årsperiod var användarfasen mer kostnadseffektiv för matlagning på träpellets jämfört med paraffin. Studien visade att träpellets kan användas som ett alternativ för paraffin vid matlagning och kommer troligtvis öka levnadsförhållanden för låginkomsthushåll.