Bakgrund: Traumapatienter är komplexa och kräver akut omhändertagande samt är i behov av utvecklad och systematisk omvårdnad. Dessa patienter kan befinna sig i kritiskt tillstånd vilket kräver ett fungerande vårdteam. Traumateamet består av flertalet sjuksköterskor med olika kompetenser. Samtidigt nedprioriteras traumatologi i grundutbildningen för sjuksköterskor vilket i sin tur ställer höga krav på sjuksköterskor. Därför känner sig många sjuksköterskor som vårdar traumapatienter otillräckliga och upplever stress, obehag och utmattning. Syfte: Syftet var att undersöka sjuksköterskans erfarenheter av vård av traumapatienter på sjukhus. Metod: Studien genomfördes som en litteraturöversikt av kvalitativa artiklar. En integrerad analys genomfördes av artiklarnas resultat. Resultat: Studien visar att vård att traumapatienter skapar olika känslomässiga reaktioner hos sjuksköterskor samt att faktorer såsom erfarenhet, kunskap, kommunikation och samarbete är av betydelse för sjuksköterskans upplevelser. Slutsats: Vård av traumapatienter upplevs krävande och ställer höga krav på sjuksköterskor. Dessutom upplever sjuksköterskor stress, obehag och rädsla som grundar sig i dåligt samarbete samt hot och våld från patienter och patienters anhöriga. Ytterligare orsak till detta är vård av yngre patienter med omfattande skador och patienter som sjuksköterskor har någon personlig koppling till.

Trauma är en av de vanligaste dödsorsakerna bland unga vuxna i Sverige. Traumapatienter definieras som personer som utsatts för allvarlig eller livshotande skada i samband med yttre våld och omhändertas på sjukhus. Förutom stort lidande för individen orsakar trauma även höga kostnader för samhället, då det krävs stora resurser för hälso- och sjukvården. Omvårdnaden av traumapatienter är komplex och krävande och sjuksköterskan har ett stort ansvar för att bedriva säker och personcentrerad vård av traumapatienter.   Syftet var att belysa faktorer som påverkar sjuksköterskans omhändertagande av traumapatienter inom akutsjukvård.  En litteraturöversikt genomfördes för att besvara studiens syfte. Sökningar utfördes i databaserna PubMed och Cinahl. 17 vetenskapliga artiklar, publicerade 2008–2018 inkluderades i studien efter kvalitetsgranskning. En integrerad analys genomfördes för att analysera och syntetisera de inkluderade artiklarna.   Två övergripande dimensioner framkom; Faktorer som försvårar sjuksköterskans omhändertagande av traumapatienter och Faktorer som underlättar sjuksköterskans omhändertagande av traumapatienter. Fem kategorier presenteras under vardera dimension. Kategorier tillhörande de försvårande faktorerna var: komplexiteten i trauma, ansträngd arbetsmiljö, bristande kommunikation och dysfunktionellt teamarbete, bristande kompetens, och den emotionella utmaningen. Kategorier tillhörande de underlättande faktorerna var: välfungerande teamarbete och god kommunikation, kunskap och erfarenhet, sjuksköterskans personlighet och förhållningssätt, strukturerade arbetssätt och reflektionens betydelse. Att omhänderta traumapatienter är en utmaning, både ur ett medicinskt och ur ett omvårdnadsperspektiv. Gemensamt för flera av de faktorer som påverkar sjuksköterskans omhändertagande av traumapatienter, tycks vara att de på olika sätt kan försvåra eller underlätta sjuksköterskans förmåga eller benägenhet att bedriva säker och personcentrerad vård. Om sjuksköterskor får chansen att bedriva en patientsäker och personcentrerad traumavård kan traumapatienters hälsa förbättras både på kort och lång sikt.   Denna litteraturöversikt har bidragit med kunskap kring vilka verktyg och omständigheter sjuksköterskor inom traumavård behöver för att göra ett fullgott arbete och ge traumapatienter god omvårdnad.

Traumapatienter med allvarliga eller livshotande skador omhändertas ofta inom akutsjukvården. Vid akut traumaomhändertagande arbetar traumateamet strukturerat, automatiserat och multiprofessionellt nära patienten. Kunskap om vuxna patienters upplevelser av akut omhändertagande vid trauma är begränsat. Det är viktigt att öka sjuksköterskors kunskap om patienters upplevelser vid akut omhändertagande vid trauma, för att få förståelse om hur de kan få sina fysiska, psykosociala och relationella behov tillgodosedda. Sjuksköterskan behöver integrera vårdande handlingar för att patienterna skall känna sig omhändertagna och uppleva god vårdkvalitet och därmed minska deras lidande. Syftet var att undersöka vuxna patienters upplevelser av akut omhändertagande vid trauma. Metoden var en allmän litteraturöversikt med en systematisk ansats. Datainsamlingen utfördes på två databaser, CINAHL och PubMed. Sammanlagt inkluderades 14 kvalitativa artiklar och en kvantitativ artikel publicerade mellan år 2012–2022 som analyserades med en integrerad metod. I resultatet identifierades tre huvudkategorier och åtta underkategorier. Underkategorierna identifierades med stöd utifrån Fundamentals of Care mellersta dimension. Resultatet visade att huvudkategorierna; fysiska, psykosociala och relationella upplevelser var både positiva och negativa. Under de fysiska upplevelserna identifierades underkategorierna; rörelse och smärta, där patienter upplevde bristfällig smärtlindring och obehag av immobilisering, men även god smärtlindring och känsla av skydd. Under de psykosociala upplevelserna identifierades underkategorierna; kommunikation som kunde vara bristfällig, delaktighet och information med mest negativa upplevelser, värdighet och respekt och emotionella reaktioner innehöll både positiva och negativa upplevelser. Under de relationella upplevelserna identifierades underkategorierna; trygghet genom empati och medkänsla, trygghet genom engagemang och trygghet genom närvaro och stöd, där det var mer jämn fördelning av negativa och positiva upplevelser. Slutsatsen av litteraturöversikten var att patienternas upplevelser av akut omhändertagande vid trauma kunde vara både positiva och negativa för patienterna. Detta ställer höga krav på att öka sjuksköterskors förståelse och kunskap om patienters upplevelser och erfarenheter av den upplevda situationen. / Trauma patients with serious or life-threatening injuries are often cared for in Emergency Medical Services. In acute trauma care, the multiprofessional trauma team works structured close to the patient. Knowledge of patients' experiences of acute trauma care is limited. It is important to increase nurses' knowledge of trauma patients' experiences of acute trauma care in order to gain an understanding of how trauma patients can have their physical, psychosocial and relational needs met. Nurses need to integrate caring actions in order for the patients to feel cared for and experience good quality of care and thereby reducing their suffering. The aim was to describe adult patients' experiences of acute trauma care. The method of the study was a general literature review with a systematic approach. Data collection was carried out in two databases; CINAHL and PubMed. A total of 14 qualitative articles and one quantitative article published between the years 2012–2022 was included and analyzed using an integrated method. In the results three main categories and eight subcategories were identified. The subcategories were identified with support based on the middle dimension of The Fundamentals of Care Framework. The results showed that under the main categories; physical, psychosocial and relational experiences were both positive and negative. Under physical experiences, the subcategories identified were; mobility and pain, where patients experienced discomfort from immobilization and inadequate pain relief, but also a sense of protection and adequate pain relief. Under psychosocial experiences, the subcategories identified were; communication that could be deficient, being involved and informed with most negative experiences, dignity and respect and emotional reactions contained both positive and negative experiences. Under the identified subcategories of relational experiences; feeling safe through empathy and compassion, feeling safe through commitment and feeling safe through presence and support, there was a more even distribution of negative and positive experiences. The conclusion of the literature review was that the patients` experiences of acute care in trauma could be both positive and negative for the patients. This put high demands on increasing nurses' understanding and knowledge of patients' experiences of the perceived situation.

Trauma är idag den vanligaste dödsorsaken bland personer i arbetsför ålder. För en patient som drabbas av trauma innebär att man på akutmottagningen tas emot av ett stort antal vårdpersonal. Arbetssättet som används vid traumaomhändertagande kännetecknas av effektivitet samt ett strukturerat arbetssätt för att kunna bedöma omfattningen av patientens skador och på ett snabbt och effektivt åtgärda dessa. Patienten som genomgår ett fysiskt trauma befinner sig i en utsatt situation, som sjuksköterska på en akutmottagning är det viktigt att inte glömma patientens omvårdnadsbehov i denna situation. Syftet med denna studie är att undersöka patientens upplevelse av traumaomhändertagandet på akutmottagningen. Som metod valde författarna att utföra en allmän litteraturöversikt för att svara på denna studies syfte. För att finna artiklar till resultatet utfördes sökningar i databaserna CINAHL och PubMed samt manuella sökningar. I resultatet inkluderades 15 vetenskapliga artiklar som publicerades mellan åren 2004–2023. Författarna använde sig av en integrativ analys som innebär att utifrån resultatet i de vetenskapliga artiklarna dra slutsatser och identifiera underliggande mönster för att sammanställa ett resultat. I resultatet av denna studie framkom det tre huvudkategorier: Patientens upplevda känslor under traumateamets omhändertagande, kommunikation och vårdpersonalens bemötande. Under huvudkategorierna framkom det även sex stycken underkategorier. I resultat framkommer att patienter generellt sätt är nöjda med det initiala omhändertagandet när stort fokus läggs på den enskilda patienten. Vidare framkommer det att inom vården finns det förbättringspotential gällande bemötande och samordning av den vidare vården. Slutsatsen av detta arbete är att kommunikationen har en stor betydelse för patientens upplevelse av traumaomhändertagandet och vidare vård efter det initiala omhändertagandet på akutmottagningen. / Trauma is currently the most common cause of death among working-age individuals. When a patient experiences trauma, they are received by a large number of healthcare professionals in the emergency department. The approach used in trauma care is characterized by efficiency and a structured method to assess the extent of the patient’s injuries and promptly address them. Patients undergoing physical trauma are in a vulnerable situation, and as a nurse in an emergency department, it is important not to overlook their nursing needs in this situation. The purpose of this study is to examine the patient’s experience of the trauma care in the emergency department. The authors chose to conduct a general literature review as the method to address this study’s purpose. To find articles for the results, searches were conducted in the CINAHL and PubMed databases as well as manual searches. The results included 15 scientific articles published between 2004 and 2023. The authors used an integrative analysis to draw conclusions from the scientific articles’ results and identify underlying patterns to compile a result. The results of this study revealed three main themes: the patient’s experience of the initial care, communication, and the healthcare professionals’ approach. Within these main themes, six subcategories also emerged. The results indicate that patients are generally satisfied with the initial care when there is a strong focus on the individual patient. Furthermore, there is room for improvement in healthcare regarding attitude and coordination of further care. The conclusion of this work is that communication plays a significant role in the patient’s experience of the trauma care and subsequent care after the initial intervention.

Trauma är ett vanligt förekommande fenomen på akutmottagningen. Den svårt skadade patienten omhändertas på akutmottagningen av ett tvärprofessionellt team som på ett strukturerat sätt arbetar tillsammans med fokus på livräddande insatser. Traumaomhändertagandet har ett starkt medicinskt fokus där patientperspektivet inte alltid blir synliggjort eller prioriteras. Detta kan bidra till att patientens mångdimensionella behov inte blir tillgodosedda vilket påverkar patientens upplevelser av vården negativt. Syftet med studien var att sammanställa litteratur för att belysa patienters upplevelser av traumaomhändertagandet på akutmottagningen. En integrativ litteraturstudie med systematisk ansats ihop med en tematisk analys användes för att besvara syftet. Resultatet genererade i två huvudteman: Positiva upplevelser och Negativa upplevelser samt sex underteman: Upplevelse av hög vårdkvalitet, Värdefull emotionell upplevelse, Ett gott bemötande och Bristfällig vård, Utebliven emotionell stöttning, Oprofessionellt omhändertagande. Genom att lyfta in patientperspektivet i traumaomhändertagandet möjliggörs ett personcentrerat omhändertagande med god information och kommunikation som gör patienten delaktig i sin vård, vilket i sin tur bidrar till positiva upplevelser av vården. / Trauma is a common phenomenon in the emergency department. Severely injured patients are taken care of by a multidisciplinary team in a structured manner, focusing on life-saving interventions. Trauma care has a strong medical focus, where the patient's perspective is not always visible or prioritized. This can contribute to the patient's multidimensional needs not being met, negatively affecting their experiences of care. The aim of the study was to compile literature to highlight patients' experiences of trauma care in the emergency department. An integrative literature review with a systematic approach, combined with thematic analysis, was used to address the aim. The results yielded two main themes: Positive experiences and Negative experiences, as well as six subthemes: Experience of high-quality care, Valuable emotional experience, Good treatment and Inadequate care, Lack of emotional support, Unprofessional care. By incorporating the patient perspective into trauma care, person-centered care is facilitated, with good information and communication enabling patient involvement in their care, thereby contributing to positive experiences of healthcare.