Omvandling av hamnområden och att stärka kopplingen mellan staden och havet är en aktuell planeringssituation i dagens ökande urbanisering i våra städer samtidigt som segregering är ett växande problem på många platser. Hållbar utveckling har sedan länge varit aktuellt i planeringsdebatten men under senare tid har en förskjutning skett från de ekologiska aspekterna av stadsplaneringen till de sociala värdena som skapas av densamma. Det har därför inte skrivits och forskats i lika stor utsträckning som inom den ekologiska och ekonomiska hållbarheten då planering för integration och det sociala livet är under pågående utveckling. Arbetet syftar därmed till att behandla synen på social hållbar utveckling och undersöka hur begreppet förstås, vad det innefattar och hur det definieras samt hur det senare kan komma att praktiseras. Detta görs med utgång i en teoretisk diskussion där hållbar utveckling som huvudbegrepp utreds utifrån dess ursprung, hur det används och förstås utifrån forskning kring ämnet, varpå en liknande redogörelse görs av begreppet social hållbarhet, vilket utgör arbetets huvudfokus. För att bringa klarhet i den sociala hållbarhetens koppling till fysisk planering har samtida forskning i ämnet studerats, vilket utgör arbetets forskningsöversikt. utifrån denna forskningsöversikt, tillsammans med studier av två referensprojekt, utrönas gestaltningsprinciper för hur social hållbarhet kan främjas och praktiskt appliceras i ett gestaltningsförslag. Dessa gestaltningsprinciper tillämpas sedan genom arbetets fallstudie av Trelleborgs sjöstad, som även är föremål för den aktuella arkitekttävlingen Europan 14. I fallstudien studeras planeringsförutsättningarna för Trelleborgs sjöstad utifrån den fördjupade översiktsplanen för området samt utifrån dokument tillhörande tävlingsprogrammet för Europan 14. Arbetet mynnar slutligen ut i ett gestaltningsförslag för en centrumnära del av Trelleborgs sjöstad. Förslaget grundar sig i de principer för socialt hållbar planering som baserats på forskningsöversikten, och det visar sig att det är möjligt att planera socialt hållbart utifrån aktuell forskning och samtida planeringsexempel.