Den här texten beskriver ett personligt arbete av ett försök med att förena två kompetenser – nämligen det pedagogiska med det konstnärliga. Detta görs genom att undersöka vad som krävs för att skapa en lyckad operaföreställning för barn och unga och genom att undersöka hur jag som vuxen kan gestalta ett barn på scen. Den undersökande föreställningen utgår från Mozarts opera Trollflöjten. Inspiration till föreställningens uppbyggnad hämtas från Operaverkstans och Unga på Operans verksamheter samt erfarenhet och kunskap från min lärarutbildning och tidigare konstnärliga utbildningar. Erfarenheten som görs är att den gemensamma nämnaren för både det pedagogiska och det konstnärliga är viljan att förmedla något. Oavsett om jag befinner mig i en lärande situation eller en konstnärlig situation finns drivkraften och viljan att berätta och engagera.

Sammanfattning Syftet med denna studie har innehållit flera aspekter. De mest centrala var att fördjupa mig i Fernando Sor och verket Mozartvariationerna. Vidare innefattade syftet att utveckla mig som gitarrist och musiker. Att skriva en såväl mångsidig som detaljerad studie och genom denna process utvecklas som interpret var ännu en aspekt. Att klargöra vilka stildrag som är wienklassiska respektive förromantiska var också ett syfte. Min tanke har varit att studien kan vara relevant för såväl gitarrister, musiker och musikintresserade. Min metod har även den innehållit flera perspektiv. Jag har övat in verket Mozartvariationerna genom repetition. För att verket skulle bli en naturlig del av mitt fria musicerande och memoreras in utantill så har jag använt mig av harmonik, visualitet, kinestik och andra komponenter. Att uppföra verket flera gånger och i den processen vara öppen för en spontan utveckling i verket var ännu en metod. Att använda inspelningsfunktionen i min mobiltelefon var också det en angreppsvinkel. Min musikteoretiska kunskap och notskrivningsprogrammet Sibelius har även varit en del av tillvägagångssättet. Klargörandet av wienklassiska respektive förromantiska stildrag var också ett perspektiv. Att ha bekantat mig med ett flertal utgåvor och ha valt vilka jag har arbetat med är en synvinkel. Lyssnandet och observerandet av tre olika inspelningar av verket har varit ett förfarande för att kunna rikta min egen tolkning av verket. Att ha sett filmen Amadeus och en inspelad version av operan Trollflöjten har breddat min förståelse och placerat verket i en logisk bakgrund. Att utveckla ett källkritiskt förhållningssätt genom att ha strävat efter att använda flera källor till biografin om Sor har varit en lärorik process. Telefonintervjun med Göran Söllscher medförde många intressanta infallsvinklar. Undersökningen av KMH:s Panormogitarr var en givande del i studien. Resultatet av mitt arbete har blivit denna studie med dess samtliga avsnitt, min inspelning av Mozartvariationerna som finns bifogad tillsammans med min studie i KMH:s bibliotek på CD-format samt min examenskonsert som hållits under våren 2015. Sammantaget har jag på samtliga punkter uppfyllt mitt syfte med dess delmål. Min metod har varit ändamålsenlig med de avsikter jag haft med mitt syfte. Resultatet har blivit det som jag har förväntat mig. Syfte, metod och resultat har därmed varit en del av den röda tråd som gått genom hela studien. Jag hoppas slutligen att den som läser denna studie uppnår vetskap och insikt om Sor, Mozartvariationerna och biämnen. Min förhoppning är att gitarrister, musiker och musikintresserade kan ha nytta av den ur flera avseenden. Genomförandet av denna studie som mitt examensarbete på KMH är bland det roligaste jag gjort inom mitt musicerande! / <p><strong>"Anhalter" - Gitarrmusik från fem epoker. Emil Daniel Scheid med gästmusiker. Examenskonsert</strong></p><p>Medmusiker: Vitor Celestino, gitarr och Alva Press, violin.</p><p>Repertoar (examenskonsert):  John Dowland (1563-1626) (renässans) - Fantasia VII;</p><p>Johann Sebastian Bach (1685-1750) (barock) - Fuga i Am (BWV 1000);</p><p>Fernando Sor (1778-1839) (wienklassicism/förromantik) - Introduktion och Variationer över ett tema av Mozart, op, 9(Paus 5-10 min);</p><p>Fernando Sor (1778-1839) (wienklassicism/förromantik) - L'Encouragement, op. 34 - duo med Vitor Celestino, gitarr;</p><p>Eduardo Sáinz de la Maza (1903-1982) (neoromantik/modernism) - Campañas del Alba ("Gryningens klockor");</p><p>Astor Piazolla (1921-1992) (modernism) - Bordel 1900 - duo med Alva Press, violin;</p><p>Extranummer: Emilio Pujol (1886-1980) (modernism) - El Abejorro ("Humlan")</p>

Even before I started studying at the SKH Opera, I was already contemplating what would happen afterwards. So it all started with the idea that I'd like to apply to an Opera Studio after graduation. I realised that the largest market for opera studies is in German-speaking countries, where I could continue to develop my talent and simultaneously earn money working in my profession. For example, in the Opera Studio, an Opera provides a monthly salary. So when I applied to the university, I had to submit the so-called document "Independent project". I didn't write much, so I'd like to quote it here: “The idea for my project consists of organising and performing a few concerts of German classical music in Scandinavia. In order to best prepare for that event, I would first like to build my vocal technique at a high level. This is my main goal. In the next coming year I would like to work on German musical literature but one of the biggest dreams is to prepare a role of Papageno from The Magic Flute.”As you can see, the goal was focused on potential future work and earnings. I was mostinterested in improving my vocal technique and working on the German repertoire. Even though German was never my favorite language and I avoided it as much as I could, I decided that during this year, I'd focus on the German repertoire while also honing my technique. It's worth mentioning - I usually and almost always sang in Slavic or Latin languages, and my favourite language in the opera world is Italian. But why the role of Papageno and the opera “The Magic Flute”? While browsing through the opera repertoire currently in production in the German language, I noticed that “The Magic Flute” was one of the most frequently performed, so I thought it could be a fascinating adventure. While perusing the opera score, I found a character for myself: Papageno5, a role not too low, not too high in the vocal tessitura, a role for a baritone voice. Even though I usually sang bass-baritone roles, I decided to take up the challenge of preparing the baritone part.