Syfte: Syftet var att belysa BHV-sjuksköterskans upplevelse av att bemöta och vägleda föräldrar som är tveksamma till vaccination. Metod: En empirisk intervjustudie med kvalitativ ansats genomfördes. Studien baserades på semistrukturerade intervjuer med sex BHV-sjuksköterskor. Analysen utfördes i form av manifest innehållsanalys. Resultat: Resultatet bildade fyra huvudkategorier: Vägleda genom att guida och informera, Förutsättningar för att vägleda, Förhållningssätt för ett gott bemötande och BHV-sjuksköterskans upplevelser av att bemöta tveksamma föräldrar samt 13 underkategorier. Huvudresultaten visade att BHV-sjuksköterskans sätt att vägleda tveksamma föräldrar var ganska lika, men även olikheter fanns. Att informera om vaccination upplevdes som nyckeln för att vägleda föräldrarna på bästa sätt. Det var av vikt att informationen individanpassades och att föräldrarna vägleddes att ta ett genomtänkt beslut efter diskussion om risker i jämförelse med nyttan av vaccination. Förutsättningar för att kunna vägleda på ett bra sätt var tid, kunskap och stöd. BHV-sjuksköterskan eftersträvade en god relation med föräldrarna utifrån genuin omtanke och respekt för föräldrarnas beslut. BHV-sjuksköterskan upplevde ändå känslor i bemötandet som frustration, oro, nervositet och att bemötandet kunde kännas besvärligt. Det kunde även upplevas svårt att bemöta tveksamhet men det varierade med föräldrarnas inställning. Slutsats: BHV-sjuksköterskan kan genom att individanpassa vägledningen och bemöta tveksamma föräldrar med omtanke och respekt öka möjligheten att tveksamma föräldrar väljer att vaccinera sitt barn. / Aim: The aim of the study was to highlight the child health care nurse’s experience of responding and guiding vaccine hesitant parents. Method: An empirical interview study with a qualitative approach was carried out. The study was based on semi-structured interviews with six child health care nurses. The analysis was formed as a manifest content analysis. Results: The analysis resulted in four main categories: Guiding by informing, Requirements to guide, Approaches to respond in a good way and The Child Health Care Nurse’s experiences of responding hesitant parents as well as thirteen subcategories. The main results showed that child health care nurse’s ways of guiding hesitant parents were quite similar to each other, but differences also occured. The key to guiding parents was to inform them about vaccination. It was important to individualize the information and guide after discussion about risks versus benefits and that parents were guided to take a considered decision. Conditions to guide parents in a good way was time, knowledge and support. The child health care nurse sought a good relationship with the parents through genuine consideration and respect for the decision that the parents made. The child health care nurse experienced emotions such as frustration, anxiety, nervousness, and that responding could feel awkward. It could even be difficult to responding hesitant parents, but that varied with the parent’s attitude. Conclusion: The child health care nurse can increase the possibility that parents may choose to vaccinate their child, through individualized guidance and responding hesitant parents in consideration and respect.

Inledning: Vaccinationstveksamhet är ett fenomen som är viktigt att studera eftersom bekämpningen mot covid-19 och andra sjukdomar är beroende av att befolkningen vaccinerar sig. Området Rinkeby-Tensta har tidigare haft låg vaccinationstäckning på grund av oro över biverkningar. Syftet är att ta reda på inställningen för vaccination mot covid-19 i Rinkeby-Tensta. Metod: En tvärsnittsstudie utfördes med bekvämlighetsurval. Resultat: Resultatet visar att 72 respondenter besvarade enkäten varav 78 procent av respondenterna svarade att de antingen inte vill eller inte vet om de vill vaccinera sig. Diskussion: Utbildningsnivå är inte associerat med vaccinationsviljan. Att senarelägga vaccinacceptansen uppfattas som en fördel. Bekymmer över vaccinets biverkningar är en faktor i vaccinationsbeslutet. / Introduction: Vaccine hesitancy is a phenomenon that is important to study when the fight against covid-19 and other diseases is dependent on the population being vaccinated. Rinkeby-Tensta previously had low vaccination coverage due to concerns about side effects. The aim is to measure the attitude toward vaccination against covid -19 in Rinkeby-Tensta Method: A cross-sectional study was performed with convenience sample. Results: Results show that 72 respondents answered the survey, of which 78 percent of the respondents answered that they either do not want or do not know if they want to get vaccinated. Discussion: Level of education is not associated with willingness to get vaccinated. To postpone vaccinations is perceived as a benefit. Concerns about the side effects of vaccine is a factor in the vaccination decision.

Introduktion: Vaccin har blivit en global framgång för folkhälsan. Vaccinationer har bidragit till att flera barnsjukdomar blivit så sällsynta att de inte längre utgör hot mot samhället. Trots detta finns fortfarande en tveksamhet hos föräldrar kring barnvaccinationer. Vaccintveksamhet finns med som en punkt i WHO:s lista över tio hot mot den globala folkhälsan. Distriktssköterskor inom barnhälsovården och elevhälsovården har en viktig roll i vaccinationsarbetet. Syfte: Syftet var att belysa orsaker till föräldrars tveksamhet eller val att avstå barnvaccination. Metod: Systematisk litteraturstudie utifrån Polit & Becks niostegsmodell. Databaserna som användes var Cinahl och Pubmed. Kvalitativ innehållsanalys enligt Graneheim och Lundman användes för att analysera de 16 artiklarna som användes i studien. Resultat: Består av fyra huvudkategorier; Rädsla att barnet tar skada av vaccinet, Uppfattningar om immunisering, Misstro till auktoriteter och Alternativa livstilsåskådningar. Konklusion: Det är av stor vikt att distriktssköterskan känner till varför föräldrar är osäkra eller väljer helt att avstå att vaccinera sina barn. Det finns en utmaning i att bemöta dessa föräldrar samtidigt som det kräver en bred kompetens grundat i evidens kring vaccination och folkhälsa. Målet är att bemöta barn och föräldrar på ett respektfullt och stödjande sätt när det gäller osäkerhet kring vaccinering.