Statistikfrån 2012 visade att 346 679 personer i Sverige har sjukdomen diabetes, detta omfattar cirka 4% av befolkningen och av dessa har cirka 50 000 personer diabetes typ 1. Forskning har visat att diabetiker har lägre livskvalitet än övrig befolkning. Livskvaliteten påverkas av fysisk hälsa, psykologiskt tillstånd, grad av självständighet och sociala relationer. Tonåringar med diabetes typ 1 upplever sig annorlunda jämfört med sina vänner och det är betydelsefullt att identifiera faktorer som påverkar livskvaliteten. Syftet med studien var att belysa faktorer som påverkar livskvaliteten hos tonåringar med diabetes typ 1. Studien genomfördes som en litteraturstudie och 13 vetenskapliga artiklar analyserades. Resultatet av studien visar att HbA1c, psykiskt välbefinnande, närstående, behandling och kontroll av sjukdomen påverkar livskvaliteten hos tonåringar med diabetes typ 1. För att kunna hjälpa tonåringar att höja livskvaliteten är det av stor betydelse att identifiera de faktorer som påverkar livskvaliteten. Vidare forskning bör fokusera på evidens för hur de faktorer som påverkar livskvaliteten kan påverkas.

Zugl.: Salzburg, Univ., Diss., 2005 / Hergestellt on demand

Tierärztl. Hochsch., Diss., 2004--Hannover.

Abstrakt På uppdrag från Diabetesteamet och Diabit vid Linköpings universitetssjukhus har en förbättrad informationsfilm tagits fram. Informationsfilmen presenterar relevant fakta som anses vara nödvändig för de barn och unga som drabbats av diabetes typ 1. Rapporten redogör för tillvägagångssätt som använts för utformningen av en användbar informationsfilm. Materialet skall användas på webbsidan och mötesplatsen Diabit, samt de träffar som teamet anordnar utanför sjukhuset. För att tillmötesgå den aktuella målgruppen är informationen mestadels bildbaserad då barn och unga lättare tar till sig information via det mediet. Genom undersökningar och studier inom ämnen som diabetes, visuellt berättande, manér, färg och form och inlärningsförmåga, samt utprovning av manéret under arbetets gång kan ett slutgiltigt resultat framställas. / Abstract On behalf of the Diabetes team and Diabit at Linköping University Hospital has an improved information movie been developed. The information movie presents relevant facts that are considered necessary for the children and young people who suffer from diabetes type 1. The report describes the approach used for the design of a useful information movie. The material will be used on the website and the meeting place Diabit, as well as the gatherings that the team organizes outside the hospital. To meet the target group the information is mostly image-based since children and young people more easily assimilate information through that medium. Through surveys and studies on topics such as diabetes, visual storytelling, image styles, color and shape, learning ability and also testing of the image styles throughout the work process, and a final result can be produced.

Syfte: Att beskriva upplevelsen av mötet med primärvården hos vuxna personer med diagnosen Neurofibromatos typ 1 Bakgrund: Neurofibromatos 1 (NF1) är en autosomalt dominant sjukdom med symtom som café au lait fläckar på huden och flera godartade tumörer som växer från perifera nerver. Svårighetsgraden varierar mellan individer. Smärtor och sjukdomens oförutsägbarhet kan orsaka oro och medföra att patienter ofta besöker hälsocentraler. Omvårdnaden vid NF1 kan vara problematisk eftersom den innefattar en rad olika symtom och att få en helhetssyn på patienten kan vara en utmaning. Trots att en av 3000 har sjukdomen är den relativt okänd. Få studier beskriver hur primärvården upplevs av personer med NF1. Design: En kvantitativ tvärsnittsstudie. Metod: År 2015 deltog 30 personer i en enkätundersökning, med flervalsfrågor och utrymme för egna kommentarer, om upplevelser av primärvården. Resultat: Hälften av deltagare upplevde primärvården generellt som bra eller mycket bra. Däremot upplevde 93 % av deltagarna att vårdpersonalen hade dåliga eller mycket dåliga kunskaper om NF1. Slutsats: De flesta studiedeltagarna upplevde att många yrkesgrupper i primärvården hade bristfälliga kunskaper om och förståelse för NF1. Ett behov av bättre omhändertagande och djupare insikt i patienters problem framträder. Upprättande av centrum för sällsynta diagnoser bör eftersträvas. Likaså skulle vårdprogram om NF1 vid hälsocentraler förbättra omhändertagandet. Det finns ett behov av mer omvårdnadsforskning om informationsförmedling vid sällsynta diagnoser. / Aim: To describe how adults with Neurofibromatosis type 1 experience their encounter with primary care Background: Neurofibromatosis type 1 (NF1) is an autosomal dominant condition including café au lait spots on the skin and multiple benign tumours that grow from peripheral nerves. The severity of the condition varies. Pains and the unpredictability of the disease may cause concern and result in repeated visits to health centres. Nursing patients with NF1 can be a challenge.  The presence of multiple symptoms can cause difficulties in creating a holistic approach towards the patient. Despite the fact that one of 3000 has the condition it is relatively unknown. Few studies describe how people with NF1 experience primary care.   Design: A quantitative cross sectional study Method:  In 2015, 30 participants took part in a survey with multiple choice questions and space for comments about their experiences of primary care.  Results: Half of the participants perceived primary care generally as good or very good. However, 93 % perceived health professionals’ knowledge about NF1 as poor or very poor.   Conclusion: Many professions in primary care had insufficient knowledge and understanding of NF1. This study indicates the need of improved care and a deeper insight into patients’ problems. The authors suggest establishing more centres for rare diseases. Also care planning programmes for NF1 may result in improved care at health centres. More nursing research is needed on providing information about rare diseases.

Bakgrund och problemformulering: Diabetes typ 1 är en kronisk sjukdom som blir allt vanligare i dagens samhälle. Att som ungdom drabbas av denna sjukdom under tonårsperioden utsätter ungdomen för stora utmaningar. Den första tiden inriktas fokus på utvecklingsprocessen mot självständighet. Hälso- och sjukvårdspersonalen samt närstående utgör en stor del i hanteringen av sjukdomen och i ungdomens utveckling. Sjuksköterskans ansvar i mötet med ungdomarna är att tolka deras upplevelser och de behov som livet med sjukdomen för med sig. Syfte:  Att   beskriva  ungdomars   upplevelse   av   att   leva   med   diabetes   typ   1. Metod: Studien är en litteraturöversikt. Totalt valdes 16 kvalitativa artiklar ut för analysering. Efter granskningen av artiklarna analyserades dessa och resultatet presenteras i huvudteman med tillhörande subteman. Resultat: Ungdomarna beskriver att det innebär en stor livsförändring att drabbas av en kronisk sjukdom samt att den första tiden efter diagnostiseringen är tuff. Den första tiden beskrivs som en balansgång, det gäller att finna balansen i vardagen på nytt igen men att stödet från omgivningen är till stor hjälp. Ungdomarna beskriver att ännu en central del under ungdomsperioden, är att bli självständiga i behandlingen av diabetes. De menar också att under denna period är stödet från sjukvården och närstående extra betydelsefullt. Diskussion: I metoddiskussionen  hanteras  valet  av metod och  dess inverkan  på resultatet. Resultatdiskussionen beskriver tongivande fynd från resultatet som självständighet, upplevelse av balans samt vårdens stödjande roll.

Diabetes typ 1 är ett växande problem bland unga i samhället och bör därför uppmärksammas. Det är en kronisk sjukdom som innebär att kroppen inte kan producera tillräcklig med insulin som leder till att glukos inte kan tas upp i cellerna. En obehandlad diabetes kan leda till senkomplikationer i form av bland annat hjärt- och kärlsjukdomar. Ökad kunskap om ungdomars upplevelser av att leva med diabetes typ 1 kan bidra till bättre vårdmöjligheter och därmed öka ungdomarnas upplevelse av hälsa. Litteraturstudien bygger på nio vetenskapliga artiklar som alla är kvalitetsgranskade. Artiklarna belyste ungdomars upplevelse av att leva med diabetes typ 1. Litteraturstudiens resultat redovisas i ett huvudtema, tre teman och sex subteman. De subteman som identifierades var upplevelsen av att vara annorlunda, acceptans, expert på sig själv, ansvar för sin sjukdom, vårdens roll samt föräldrarnas roll. Utifrån dessa subteman bildades teman i form av anpassning, upplevelsen av att bli självständig och betydelsen av andra. Ett genomgående tema i hela resultatet var att finna balans i tillvaron vilket också är studiens huvudtema. Att som ungdom vilja frigöra sig från föräldrar och bli självständig kräver extra ansvar för en ungdom med en kronisk sjukdom som diabetes. För att kunna uppleva hälsa i denna process är det viktigt att ungdomar finner en balans i tillvaron. Detta ses både i relation till vården men också till föräldrarna. Ungdomen är expert på sig själv och bör därför få individanpassade möjligheter till ansvar och utveckling.

Bakgrund: Det är vanligt att föräldrar till barn med diabetes upplever en psykisk påfrestning, både kring diagnostillfället men även flera år efter. När ett barn drabbas av diabetes faller det största ansvaret för egenvården på föräldrarna. Sjuksköterskan har en central roll när det gäller att stödja och vägleda föräldrarna och barnet. Syfte: Syftet med den här litteraturstudien är att belysa föräldrars upplevelse av att ha barn med typ 1-diabetes. Metod: Åtta empiriska studier med kvalitativ ansats har granskats och analyserats. En analysmetod som påminner om beskrivande metasyntestänkande har använts. Resultat: Sjukdomens oförutsägbarhet, den ständiga planering och den konstanta vaksamheten den kräver upplevdes som psykiskt påfrestande för föräldrarna. Det upplevdes som värdefullt att samarbeta kring diabetesvården, känna tillit och få emotionellt stöd. Föräldrarna kände oro för långtidskomplikationer och barnens övergång till tonåren. Att lära sig hantera ett liv med diabetes är en process som inleds med självklander och övergår i acceptans. Slutsats: Utifrån resultatet är det påfrestande att ha barn med diabetes. På vägen till att finna acceptans har sjuksköterskan en central roll. Det är av betydelse för sjuksköterskan att vara medveten om föräldrarnas upplevelse för att kunna ge professionell vård, ett gott bemötande och ta hänsyn till familjens alla behov.

Diabetes mellitus typ 1 är en kronisk autoimmun sjukdom som kännetecknas av hyperglykemi. Livskvalitet är ett komplext begrepp som beskriver en människas uppfattning om sin livssituation. Sjuksköterskan har till uppgift att ge stöd till och vägleda alla typer av patienter, varpå kunskap inom detta område är betydelsefullt. Syfte: Att belysa vad som främjar livskvalitet hos vuxna med diabetes mellitus typ 1. Metod: Arbetet utfördes som en litteraturstudie, där Polit och Becks niostegsmodell följdes. Artiklar söktes i databaserna Cinahl och PubMed. Resultat: Resultatet baserades på elva stycken vetenskapliga artiklar, varav sju var kvantitativa, tre var kvalitativa och en var gjord med mixad metod. Fyra teman som är viktiga för en främjad livskvalitet identifierades. De var socialt stöd, upplevelse av ökad kontroll över sjukdomen, känslomässiga upplevelser och kommunikation med vårdgivare. Slutsats: Sjuksköterskan kan genom kunskap om dessa områden, stödja och vägleda patienten till en främjad livskvalitet. Ökad kontroll över sjukdomen, frånvaro av hypoglykemier samt socialt stöd är exempel på sådant som leder till ökad livskvalitet.

Bakgrund: Diabetes typ 1 är en kronisk sjukdom.Behandlingen kännetecknas av tre väsentliga delar; kost, motion och insulininjektioner. Diabetes typ 1 behöver hanteras dagligenoch föräldrar är en stor del i sitt barnsbehandling. Syfte: Syftet var att beskriva vilka erfarenheter som föräldrar till barn med diabetes typ 1 har. Metod: Litteraturstudie med kvalitativ ansats. Sju vetenskapliga artiklar som sökts fram i databaserna Cinahl och PsycINFO. Analysen skedde utifrån Evans (2002). Resultat: För många föräldrar så innebär sjukdomenen chock. Känslor av upprördhet, maktlöshet, trötthet och stress uppstår. Föräldrarna uttryckte ett behov av emotionellt stöd från sjukvården vilket skulle hjälpa dem att känna en större trygghet. För flera familjer var det även svårt att få tid till vardagliga saker som exempelvis matlagning. Slutsats: Vården handlar inte enbart om patienter. Lika viktiga är föräldrarna. För sjuksköterskan gäller det att ha kunskapen att bemöta föräldrar med barn som har sjukdomen diabetes typ 1. Den här studien visar på erfarenheter som många föräldrar har. Sjuksköterskan måste ha kunskapen atti rätt situation ge rätt form av stöd.