No description available.

Bakgrund Tyreoideasjukdomar räknas idag som folksjukdom i Sverige. Behandlingsalternativen är begränsade och ofta kvarstår symptom trots påbörjad läkemedelsbehandling. Forskningen inom området är begränsad, vilket medför att ingen kosthållning kan rekommenderas som kompletterande behandling vid tillståndet. Det finns dock en del kosthållningar som påstås kunna lindra sjukdomssymtom och öka välmående vid tyreoideasjukdom, exempelvis Autoimmunt protokoll (AIP). Syfte Syftet med denna studie var att kartlägga kost- och livsmedelsval, samt undersöka val av informationskällor hos personer med tyreoideasjukdomar, samt undersöka eventuella skillnader mellan kön, ålder och bostadsort gällande kost- och livsmedelsval. Metod En kvantitativ metod i form av webbaserad enkät användes. Målgruppen var personer över 18 år med tyreoideasjukdom bosatta i Sverige. Deltagarna rekryterades via en sluten Facebookgrupp för tyreoideasjukdomar. Svaren bearbetades i SPSS där statistiska test utfördes för att undersöka skillnader mellan grupper. Resultat Totalt svarade 324 personer på enkäten. Ett generellt intresse fanns för kost och hälsa. Majoriteten av deltagarna kände till efterfrågade kosthållningar, exempelvis glutenfri diet, antiinflammatorisk kost och AIP. Flertalet hade även prövat på diverse av dessa kosthållningar. Dieter hade i högst utsträckning prövats i större tätort än i mindre tätort och på landsbygd. Personer mellan 18–49 år tycktes mer benägna att modifiera kosten än äldre. Huvudsakligt syfte för modifiering av kosten oavsett ålder eller bostadsort var ökat välmående och minskade sjukdomssymtom. Främsta informationskälla var sociala medier. Slutsats Utifrån deltagarna i denna studie, tycks det finnas en tendens hos personer med tyreoideasjukdom att pröva på diverse kosthållningar och modifiera kosten, framförallt boenden i större tätort och personer mellan 18–49 år. Utifrån denna studie tycks det även vara vanligt att personer med tyreoideasjukdom aktivt söker information kring livsmedelsval via sociala medier eller andra internetplattformar. / Background Thyroid disease is today prevalent in Sweden. Despite this, the treatment options are limited, and symptoms often persist despite initiating drug therapy. Research in this area is limited, which results in the fact that no diet therapy yet can be recommended. There are still some diet therapies which can be linked to thyroid diseases, for example Autoimmune Protocol (AIP). Objective The aim of this study is to map diet and food choices as well as investigate sources of information from people with thyroid diseases. The aim is also to investigate differences between gender, age and place of residence. Method A quantitative method was used based on a web-based survey. The target group was people over 18 years of age with thyroid disease, living in Sweden. The participants were requited by a closed Facebook group for thyroid diseases. The answers were analysed in SPSS. Results There was a general interest among the participants concerning diet and health. Most of the participants were familiar to requested diets, for instance a gluten free diet, antiinflammatory diet, and AIP. Many of them had also tried several of these diets. A higher percentage of these participants were found in the cities. People between 18-49 years were more likely to exclude specific types of food. Overall, the main purpose with modification of diet was increased quality of life and decreased symptoms. The main source of information among the participants was social media. Conclusion According to the participants in this survey, there seems to be a tendency among people with thyroid diseases to try different diets and to modify their diet. Especially in people between 18-49 years of age, living in the cities. It can also be noted that the participants search information about diets on social media or other digital platforms.

Hypertyreos kännetecknas av en förhöjd funktion i tyreoidea vilket bidrar till en ökad frisättning av tyreoideahormonerna thyroxin och trijodtyronin som påverkar ämnesomsättningen i kroppen. Graves’ sjukdom, toxisk nodös struma och autonomt adenom är olika varianter av hypertyreos som behandlas med radiojodbehandling respektive tyreostatikabehandling eller med kirurgi. Vid radiojodbehandling är det viktigt att massan av tyreoidea bestäms korrekt för att undvika över- respektive underbehandling. För närvarande är planar scintigrafi (PS) den mätmetod som används på isotopterapiavdelningen vid Skånes universitetssjukhus i Lund. Vid PS erhålls tvådimensionella bilder som används för uppskattning av massan. De tvådimensionella bilderna ger ingen djupinformation vilket kan leda till att tjockleken av tyreoidea feluppskattas. Tjockleken behövs för att erhålla en korrekt tyreoideamassa, och för att minimera denna feluppskattning kan en SPECT/CT-mätning (Single-Photon Emission Computed Tomography/Computed Tomography) utföras där tredimensionella bilder erhålls. Syftet med denna studie är att utvärdera hur uppskattningen av tyreoideamassan skiljer sig mellan de två mätmetoderna samt hur radiojodbehandlingen kan påverkas av detta. Studien omfattade fantommätningar samt bildtagning på 19 deltagare med hypertyreos. Resultaten visade att massuppskattningen av tyreoidea skiljer sig mellan PS- och SPECT/CT-mätningar. SPECT/CT-mätningarna förväntades ge en bättre massuppskattning vilket ger att skillnaderna mellan mätmetoderna påvisade över respektive underbehandlingar av tyreoidea jämfört med standarddoserna somanvänds på kliniken. / Hyperthyroidism is characterized by an overactive thyroid which contributes to anexcessive production of the thyroid hormones triiodothyronine and thyroxine which are responsible for regulation of the metabolism. Graves’ disease, multinodular goiter and toxic adenoma are different disorders that are treated with antithyroid medications, radioiodine treatment or surgery. For radioiodine treatment the thyroid mass is an important parameter that needs to be determined correctly to avoid an incorrect treatment. The thyroid mass is currently estimated by planar scintigraphy (PS) at the department of radionuclide therapy at Skånes University Hospital in Lund. PS provides two-dimensional imaging of the thyroid, which is used to determine the mass of the thyroid. Two-dimensional images do not give any information about the depth information which can cause errors in estimation of the thyroid thickness. The thickness of the thyroid is essential to obtain a correct thyroid mass, to minimize the errors a three-dimensional imaging can be made with a SPECT/CT (Single-Photon Emission Computed Tomography-/Computed Tomography). The aim of this study is to evaluate how the estimation of the thyroid mass differs between the two measurement methods and also how that can affect the radioiodine treatment. The study included phantom measurements and 19 participants with hyperthyroidism. The results of this study showed that the estimation of the thyroid mass differ between the PS- and SPECT/CT-measurements. The SPECT/CT-measurements is assumed to give more accurate mass estimations and given this, the differences of estimated mass showed both over- and undertreated thyroid compared with the standard doses that are used in the clinic.