The purpose of this study is to understand the collaboration between the head of unit, coordinators and accommodation supervisors in a residential care homes for children. It also aims to critically analyze how the staff experience the effects of an increased workload which caused the organization to the reorganize. This requires good interaction between the different functions in the organization which is the primary focus of this study. The study analyzes how the reorganization affects collaboration between the professions and examines what effect the organizations’ different functions have on collaboration. The coordinator has a new function in the organization and that involves a new condition that needs to be emphasized. The study is based on seven semi-structured interviews. Theories that have been the basis for the analysis is Lipskys theories of street-level bureaucracy and discretion as well as interaction based on i.a. Danemarks theories. The result of the essay shows that the professions are effected by the increased work overload. They therefor request clearness in their function and role in the organization. Simply the time is not enough and major difficulties occur for the personal to handle the lodge and at the same time have time for the children living there. The reorganization is also an effect of the collaboration between the professions.

The main purpose of this study was to investigate the experiences of social workers working with unaccompanied children within municipal social service in Sweden. In particular, this study seeked better understanding of the possibilities and challenges social workers experience in their work and also highlight the differences and similarities in the work with unaccompanied children and children who are not unaccompanied. An abductive approach was used, moving between empirics and theories. The empirical data was collected through qualitative interviews with ten social workers with experience of working with both unaccompanied and children who are not accompanied. The results showed that the social workers working with the target group unaccompanied children felt that the work was more rewarding, in comparison to those who didnt work with the target group. Further, the social workers experienced that the unaccompanied children were not as prioritised as other children and that the language within the social services categorized the unaccompanied children as an own group. Accordingly the social workers felt there were more challenges in working with unaccompanied children. The hope is that this study will be an eye opener for the social work, and stop the separation of unaccompanied children into its own group.

Denna kvalitativa studie syftar till att genom kritisk diskursanalys analysera Socialstyrelsens handbok för arbetet med ensamkommande asylsökande barn och unga. Analysen syftar till att kartlägga hur ensamkommande asylsökande barn framställs och kategoriseras i diskursen. Studien avser även att undersöka om det råder strukturella missförhållanden när det gäller samhällets insatser för dessa barn och om dessa missförhållanden synliggörs i diskursen. I studien har jag använt mig av Faircloughs tredimensionella modell för kritisk diskursanalys, både som teori och metod samt teorier om socialkonstuktivism, makt, normer, identitet och stigmatisering. Resultaten visar att diskursen skapar identiteter och kategoriserar individer i grupper genom det valda språkbruket. Vidare uppfattas diskursen stundtals som otydlig då argumenten är inkonsekventa och motsägelsefulla. Slutligen visar resultaten på att det förekommer ett missförhållande i maktbalansen mellan myndigheterna och barnen. / This qualitative study aims to, using critical discourse analysis, to analyze The National Board of Health and Welfares manual about work with unaccompanied asylum-seeking children and young people. The analysis aims to map how unaccompanied asylum-seeking children are presented and categorized in the discourse. The study also intends to investigate, within the framework of the discourse, whether there is structural anomaly between society and these children. In the study, I have used Fairclough's three-dimensional model of critical discourse analysis, both as theory and method and used theories of social constructivism, power, norms, identity and stigmatization. The result shows that the discourse creates identities and categorizes individuals into groups through the chosen language use. Furthermore, the discourse is sometimes perceived as unclear as the arguments are inconsistent and contradictory. Finally, the results show that there is an incongruity in the balance of power between the authorities and the children.

Syfte med undersökningen var att undersöka vilka socialisationsverktyg använder personalen vid kommunala HVB (Hem för vård eller boende) för ensamkommande barn, samt ta reda på om personalen använder makt genom att stämpla ensamkommande barn som avvikare. Vi genomförde åtta semistrukturerade intervjuer med personal inom fem olika kommunala HVB för ensamkommande barn. Resultatet analyserades med utgångspunkt i symbolisk interaktionistiskt perspektiv, socialisationsteorin, maktteori samt stämplingsteorin. Resultat visade att socialisationsarbetet kan i hög grad bli bättre på att socialisera barnen på ett positivt sätt. Fyra socialisationsverktyg identifierades: 1) riktlinjer och handlingsplaner 2) språket 3) bemötandet i vardagen och personalens attityd 4) att överföra normer och värderingar. Vi fann att HVB för ensamkommande barn har stora kvalitetsbrister. Vi konstaterade också att makt och stämpling förekommer inom HVB för ensamkommande barn i syfte att forma barnen genom att det fastställs vad som är normalt/onormalt, önskvärt/icke önskvärt inom boendet. Nya sociala normer, värderingar och helt nya livsvillkor gör att barnen känner personalens upprepade påtryckningar om deras uppträdande och personlig egenskaper. Att inte rätta sig efter normerna ses som en avvikare och personalen betecknar barnets egenhet som avvikelse. Barnen går igenom en process som upphör i ett tankesätt om bestående avvikelse, som inkluderas av barnen själv och dem som omger honom. I detta sammanhang kunde vi koppla hur personalen med påtryckningar möjliggör för barnen ett negativt synsätt på sig själva. Vi fann också en positiv aspekt med resultatet och det är att det finns personal som är medvetna om bristerna och vill bättre ta hand om ensamkommande barnen inom boendena samt strävar efter att förbättra arbets siuationen på boendena genom att efterlysa behovet att bygga upp kompetensen bland personalen. Informanterna upplever att personalen behöver specialinriktad utbildning för att kunna bemöta barnen på ett professionellt sätt.

Identity and immigration                                                                                                            - A qualitative study with unaccompanied refugee children Jennie Hamberg Larsson and Matthew McNeill The main purpose of this study is to illuminate and describe how unaccompanied refugee children experience changes and reconstructions to their identity after immigration to Sweden. Using qualitative interviews this study looks at how social relationships in Sweden and a foreign background influence the reconstruction of unaccompanied refugee children´s identity. The base for our analysis is identity theory while roll concepts, social identity theory and concepts of ethnic and national identity are used to give deeper insight into the experiences of three unaccompanied refugee children. Important results found included a connection between the way that identity is formed in relationships, especially with significant others, in the country of origin and how reconstruction of identity develops in the new country with new social relationships. Furthermore the results showed how this reconstruction of identity can be linked to different acculturation strategies that incorporate the importance of an ethnic identity and a national identity. Keywords: identity, ethnic identity, unaccompanied children, immigration

The aim of this study is to investigate what kind of support unaccompanied children needs when arriving in Sweden, according to the staff that is receiving unaccompanied asylum seeking children in Sweden. The method is qualitative and is based on interviews and previous research. The result shows that the main subjects who were of interest from the interviews are elementary need, the support offered, security, “parental gestalt”, education, leisure, obstacles in the work. All the interviewees describe young people's needs very different when it differs from person to person. The support children receive is the most important factor that unaccompanied children need to be developed and get a better and safer life. The results show that the staff is aware of all the knowledge needed to be a good role model and a supportive adult in children's lives. It was clear how vital the relationship with the unaccompanied children is to be able to work. The staff believes that in most HVB homes they try to create and become a good family. Within each HVB home created some kind of family structure where you go into different roles such as mother's role. Some of the staff did not have a "family matter" has been a good friend relationship with these children. The group is very different and there are different personalities, among them, which is very good according to the staff. Emerged during the interviews was that the children feel at home in the school where one follows a certain pattern, one with classmates creates community that lead to these children perceiving them as family. Even the food that is assigned to the school every day gives a sense of security that someone cares about their well-being. The staff points out how important it is for these children to create a network of contacts outside the HVB home and be physical active. By organizing various activities to try to get kids to participate and socialize with other people. Obstacles in the work: The staff believes that they encounter conflicts of everyday life and simultaneously try to solve it smoothly. One pretty big obstacle in the work is communication due to lack of language knowledge. / Syftet med denna studie är att undersöka vilket stöd ensamkommande barn behöver vid ankomsten till Sverige utifrån personalens erfarenhet. Metoden är en kvalitativ studie som baseras utifrån intervjuer och litteraturkunskap för att få mer ingående och friare svar från intervjupersonerna. Huvudteman som framkom under intervjuerna är grundläggande behov, stödet som erbjuds, trygghet, föräldragestalter, utbildning, fritid och hinder i arbetet. Samtliga intervjupersoner beskriver ungdomarnas behov mycket olika då det skiljer sig från person till person. Det stöd barnen får är den viktigaste faktor som de ensamkommande barnen behöver för att kunna utvecklas och få ett bättre och tryggare liv. Resultatet visar att personalen har vetskap om all den kunskap som behövs för att kunna vara en bra förebild och en stödjande vuxen i barnens vardag. Det framkom tydligt hur relationen och tryggheten för de ensamkommande barnen är avgörande och betydelsefull för att arbetet med dem ska fungera. Personalen menar att inom de flesta HVB-hemmen så försöker man skapa och bli en bra familj, man skapar någon slags familjestruktur där man går in i olika roller såsom mammaroll. En del av personalen som inte har en ”familjeroll” har en bra kompisrelation till de här barnen. Personalgruppen är väldigt olika och det är olika personligheter bland dem vilket är väldigt bra anser personalen. Det framkom under intervjuerna att barnen känner sig hemma i skolan tillsammans med klasskamrater. Även maten som barnen får i skolan dagligen ger en känsla av trygghet, att någon är mån om ens välmående. Personalen påpekar på hur viktigt det är för de här barnen att skapa ett kontaktnät utanför HVB-hemmet och vara fysisk aktiva. Genom att anordna olika aktiviteter försöker man få barnen att vara delaktiga och umgås med andra personer. Personalen menar att de stöter på konflikter i vardagen och att de försöker lösa det på ett smidigt sätt. Det som kan vara ett relativt stort hinder i arbetet är språket.

Because of the situation around the world with war and poorness many people need to leave their homeland and find safeness in other countries. A big amount of this group is children without company of an adult, so called unaccompanied children. The numbers of unaccompanied children who seek safeness in Sweden grow every year. The aim of this study was to investigate how social workers in four municipalities in south of Sweden experience their work with investigating the needs of unaccompanied children. The aim was also to investigate how the social workers experience their opportunities to meet the children’s needs with personalized interventions. The study is built on semi-structured interviews with six social workers who all have experience or are now working with investigating unaccompanied children. The results of the interviews were analyzed using a system theory perspective and Andrew Abbotts profession theory. We also used the terms grassroots bureaucrats and discretion. The results of our study has shown us that the social workers often feel a certain restriction when it comes to their ability to meet the children’s needs because of the lack of available accommodations. The study also shown that the social workers experience a limitation when it comes to the authority they have as their decisions must be approved by others and not based solely on the individual workers assessment.   The social workers in our study also experience that their work is not taken as seriously as others investigation of children from Swedish families which influence the status and legitimacy that they describe that their profession should have.

Bakgrunden tills studien är dels att förstå innebörden av begreppet ensamkommande barn, dels vilka riktlinjer för delaktighetsgörandet som finns för socialsekreteraren i arbetet med ensamkommande barn. Jag vill få en kunskap om socialsekreterarens delaktighetsfrämjande arbete med ensamkommande barn och socialsekreterarens handlingsutrymme och svårigheter i arbetet. Syftet med studien är att utifrån socialsekreterares upplevelser beskriva och analysera det delaktighetsfrämjande arbetet med ensamkommande barn. En kvalitativ studie med semistrukturerade intervjuer där empirin består utav fem transkriberade intervjuer. Intervjupersonerna har valts utifrån ett strategiskt val med kriteriet att vara socialsekreterare som arbetar med ensamkommande barn. En intervjuguide utformades för att få svar på intervjufrågorna. Det empiriska materialet har analyserats utifrån studiens teoretiska perspektiv symbolisk interaktionism samt de två teoretiska begreppen delaktighet och handlingsutrymme. Resultatet visar att samtliga intervjupersoner upplever sitt handlingsutrymme i arbetet som stort och att de är tämligen fria i arbetet. Socialtjänstlagen ger socialsekreterarna ett stort handlingsutrymme då lagen enbart är en ramlag med allmänna riktlinjer. Fortsättningsvis visar resultatet att intervjupersonerna upplever stora svårigheter vid användandet av telefontolk i samtal med ensamkommande barn. Det framkommer i resultatet att intervjupersonerna upplever svårigheter vid att skapa en förtroendefull relation med det ensamkommande barnet med anledning av barnets tidigare erfarenheter. Vidare visar resultatet på att intervjupersonerna upplever deras arbete med ensamkommande barn som delaktighetsfrämjande genom att låta barnet få ta del av information samt genom att barnet får dela med sig av sina åsikter som beaktas i den beslutsfattande processen. / The background to the study is the first to understand the concept of unaccompanied children, and the guidelines for the participation announcement that exist for the social worker in the work with unaccompanied minors. I want to gain knowledge of the social workers participative work with unaccompanied children and the social workers discretion and the difficulty of the work. The purpose of the study is that based on the social worker's experience to describe and analyze the participative work with unaccompanied children. A qualitative study using semi-structured interviews in which empirical data consists of five transcribed interviews. The interviewees have been selected by a strategic choice of the criterion of social workers who work with unaccompanied minors. An interview guide was designed to find answers to interview questions. The empirical data were analyzed based on the study of theoretical perspectives symbolic interactionism and the two theoretical concepts of participation and discretion. The results show that all the respondents perceive their freedom of action in that big and that they are relatively free of work. The Social Services Act gives socialworkers a wide discretion when the law is merely a framework law of general guidelines. Henceforth, the results show that the respondents are experiencing great difficulties when using telephone interpreter in conversation with unaccompanied minors. It emerges from the results that the respondents experiencing difficulties increating a relationship of trust with the unaccompanied child because of the child'sprevious experiences. Furthermore, the result shows that the interviewees perceive their work with unaccompanied children who participative by letting the child take part of the information and by the child may share their opinions taken into account in the decision-making process.

In recent times the number of children and youth, that have been forced to flee to Sweden due to various circumstances, has increased. The majority of said children and youth seek refuge along with their parents. In recent years, however, the count of this mentioned group, coming separately from their parents, has gradually increased. Children in such situations are called unaccompanied children. A knowledge gap in previous research, regarding the commitment of unaccompanied children, might be filled by neighborhood attentiveness to residential care homes i.e. HVB where many of these children get placed. In regards to this acknowledgement, the aim of this study has been to investigate neighborhood contacts with HVBs for unaccompanied children. Furthermore, the aim has been to investigate these contacts by using a case study with the objective of the municipality Gislaved and its HVB for unaccompanied children Furugården in Smålandsstenar. From the noted points the role that the neighborhoods might play regarding the endeavors towards integration will be highlighted. The study has been based on the theoretical frameworks of NIMBY and the Contact Hypothesis that intend to explain the significant role that the neighborhood’s impact can have on unaccompanied children’s integration. In order to meet the aim of this study, a total of 23 semi-structured and qualitative interviews have been conducted with responsible staff of the HVB along with its neighborhood i.e. its neighbors. / På senare tid har antalet barn och ungdomar som tvingats på flykt till Sverige åtskilda från sina föräldrar succesivt ökat. Dessa går under benämningen ensamkommande barn. En kunskapslucka inom tidigare forskning angående åtagandet av ensamkommande barn är den betydelse grannskapet till HVB-hem, som många av dessa barn placeras i, kan spela. Syftet med föreliggande studie har därmed varit att undersöka grannskapskontakter med boende för ensamkommande barn med hjälp av en fallstudie av ett HVB-hem i Gislaveds kommun, HVB-hemmet Furugården i Smålandsstenar, och att från dessa utgångspunkter belysa den roll grannskap kan spela för integrationssträvande. Studien har utgått från de teoretiska begreppen: NIMBY och Kontakthypotesen vilka inom studien har ämnat förklara grannskapets inverkan på ensamkommande barns integration För att uppnå studiens syfte har totalt 23 semistrukturerade intervjuer av kvalitativ karaktär genomförts med HVB-hemsansvariga och med HVB-hemmets grannskap, det vill säga grannar. / Ensamkommande barn och grannskapsrelationer i Jönköpings län

This study aims to examine how professionals in the field of foster care works with recruitments, assessment and education of family homes for unaccompanied children. The intention is to find out in case there are specific needs that justify specific approach to ensure that the child's best interests are indicative and satisfied. The survey was conducted based on a qualitative method and empirical data gathered through semi-structured interviews with employees in the social services. The result shows that there is a need for more and specific education for families receiving unaccompanied children. It is motivated by the needs and conditions that are often common for this group. Remarkable in this study is the situation that emerge around unaccompanied children placed in the network, which are described here as network families. Despite finding that they do not take part of the education for the second family is obligatory. The front will also need more and clearer guidelines about the investigation process in relation to network families, as the respondents believes that neither the law, assessment procedure or basic demands tailored to this group. / Studien syftar till att undersöka hur professionella inom området familjehemsvård arbetar med rekrytering, utredning och utbildning av familjehem inför mottagandet av ensamkommande barn. Avsikten är att ta reda på i fall det finns särskilda behov som motiverar specifika tillvägagångssätt för att säkerställa att barnets bästa blir vägledande och tillgodoses. Undersökningen har genomförts utifrån en kvalitativ metod och empirin har inhämtats genom semistrukturerade intervjuer med familjehemssekreterare och socialsekreterare. En gemensam efterfrågan visade sig vara anpassad utbildning för familjehem som tar emot ensamkommande barn. Det motiveras med de behov och förutsättningar som barnen ofta har gemensamt. Det mest utmärkande resultatet i denna studie är de brister professionella vittnar om då det kommer till barn som placeras i sitt nätverk, vilka här benämns som nätverksfamiljer. Bristerna består i för lite resurser samt otillräckliga regelverk och rutiner runt utredningsprocessen. Det framkom också att nätverksfamiljer inte tar del av den utbildning som för andra familjehem är obligatorisk. Respondenterna menar att varken lagstiftning, utredningsförfarande eller grundkrav är anpassade efter denna grupp. Det ställer höga krav på den enskilde respondenten då det är där de svåra besluten ofta hamnar.