• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 2
  • Tagged with
  • 2
  • 1
  • 1
  • 1
  • 1
  • 1
  • 1
  • 1
  • 1
  • 1
  • 1
  • 1
  • 1
  • 1
  • 1
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
1

Levnadsnivåundersökningarav de allra äldsta  : Betydelsen av undersökningsdesign /

Kelfve, Susanne January 2010 (has links)
Ett problem i välfärdsforskningen är att äldre individer ofta exkluderas från levnadsnivåundersökningarna genom en övre åldersgräns, alternativt inkluderas men utan att särskild hänsyn tas till de metodproblem som uppstår då respondenterna är äldre. Detta resulterar i bristande kunskap om de äldres levnadsförhållanden, hälsa och behov. Uppsatsens syfte är att belysa undersökningsdesignens betydelse för resultatet i levnadsnivåundersökningar av de allra äldsta. Tre för äldrestudier viktiga metodkomponenter diskuteras och analyseras: betydelsen av bortfall, exkluderingen av institutionsboende och användningen av indirekta intervjuer. Som underlag används datamaterial från Undersökningen om äldres levnadsvillkor (SWEOLD) från tre intervjuår, 1992, 2002 och 2004. SWEOLD är en nationellt representativ intervjubaserad levnadsnivåundersökning av de allra äldsta i Sverige. Genom jämförelser av olika undersökningsgruppers kön- och åldersstrukturer, relativa dödsrisker samt skillnader i olika hälso- och välfärdsmått analyseras och diskuteras effekten av olika undersökningsdesigner på resultaten. Resultaten av analyserna visar att om SWEOLD-studien antingen exkluderat institutionsboende eller valt bort att använda indirekta intervjuer skulle ca 20 procent av de äldre inte ha intervjuats, utöver bortfallet. Dessa grupper skiljer sig från svarandegruppen avseende ålders- och könsfördelning samt genom 3 gånger så hög relativ dödsrisk. Därmed skulle fler kvinnor, fler äldre och fler sjuka inte ha intervjuats och resultatet hade varit att andelen med problem inom områden som personlig omvårdnad (ADL), fysisk mobilitet och psykisk hälsa hade underskattats.
2

Corporate Social Responsibility : i finanskrisens farvatten / Corporate Social Responsibility : On Stranger Tides

Dahlin, Marcus, Spångberg, Winston January 2012 (has links)
Bakgrund och problem: Finanskrisen hemsökte företag, och påverkade även företags CSR-kommunikationer världen över. Studien har etablerat att det finns alternativa utgångar för företag som kommunicerade ut CSR under finanskrisen. Den ena stigen skildrar CSR-kommunikation i dystert manér, på så sätt att åtagandet bortprioriterades under finanskrisen, medan en annan stig skildrar att CSR-kommunikation användes som ett sätt att dra ekonomiska fördelar. Det kan därmed poneras att finanskrisen har påverkat svenska företags CSR-kommunikationer. En ytterligare annan stig skildrar dock att finanskrisen inte påverkade företags CSR-kommunikationer. Syfte: Studiens syfte är att undersöka om och hur och varför eller varför inte finanskrisen har påverkat CSR-kommunikationer i Sverige, genom att fokusera på indikatorer för CSR och ställa frågor till företagsansvariga. Metod: Studien utgår från en kvantitativ undersökningsmetod, därvid data samlades in genom datoriserad innehållsanalys och webbenkäter. Ett populationsurval med 126 företag verkandes i Stockholmsbörsens Large Cap och Mid Cap studerades. Hypoteser skapades utifrån etablerade teorier, med avsikt att besvara studiens ställda syfte. Slutsatser: Svenska företags CSR-kommunikationer förhöll sig desamma, alternativt ökade smått under finanskrisen. Däremot påverkades inte svenska företags CSR-kommunikationer signifikant av finanskrisen. Webbenkäterna svarade särskilt på varför inte finanskrisen påverkade CSR-kommunikationer i Sverige. Svaren visade tendenser på att svenska företag erfor att det inte fanns affärsmöjligheter att inhämta under finanskrisen. Svenska företag visade dessutom tendenser på att ha CSR-kommunikation som en långsiktig strategisk fråga. Detta kan förklara varför svenska företags CSR-kommunikationer inte bortprioriterades under finanskrisen.

Page generated in 0.107 seconds