Uppsatsen syftar till att kritiskt problematisera och pröva argument kring en utvidgad upplys-ningsplikt vid förvärv av fast egendom. Syftet med uppsatsen är även att undersöka i det fall det finns behov av en utvidgad upplysningsplikt. Dessutom syftar uppsatsen till att utreda huruvida avtalslagens ogiltighetsbestämmelser är tillräckliga eller om det i jordabalken skall införas bestämmelser om säljarens upplysningsplikt vid avyttring av fast egendom.

I situationer när egendom har överlåtits utan den ursprunglige ägarens tillåtelse eller vetskap kan lag (1986:796) om godtrosförvärv av lösöre bli tillämplig. Lagen reglerar vem, av den ursprunglige ägaren och förvärvaren, som ska tillmätas äganderätten till egendom som har överlåtits av någon som inte hade rätt att överlåta egendomen. Exempel på situationer då lagen kan tillämpas är att en person som har lånat egendom överlåter denna till tredje man eller att någon överlåter egendom som är belagd med äganderätts- eller återtagandeförbehåll. I lagen uppställs krav på förvärvarens aktsamhet och undersökning för att denne ska anses ha gjort ett godtrosförvärv och därmed tillmätas äganderätten till egendomen. Anses förvärvaren ha varit i ond tro vid förvärvet ska egendomen återföras till den ursprunglige ägaren. Godtrosförvärvslagen började gälla år 1987 och det har därefter gjorts ändringar vid två tillfällen. Den första ändringen var tänkt att försvåra möjligheten att godtrosförvärva egendom och gäller sedan år 1999. Efter den andra ändringen, år 2003, är det omöjligt att godtrosförvärva stulen egendom. Däremot finns fortfarande möjligheten att godtrosförvärva egendom i de fall överlåtaren lovligen har egendomen i sin besittning, men inte ägde rätt att överlåta den. I dessa fall är dock frågan hur omfattande förvärvarens undersökningsplikt är i praktiken, för att denne ska anses ha varit i god tro vid förvärvet, och om ändringen år 1999 har gjort det svårare att förvärva egendom i god tro. Genom vår analys, av främst praxis från både före och efter 1999 års lagändring, visar det sig att det har blivit svårare för privatpersoner att göra godtrosförvärv. På näringsidkare ställs dock samma höga krav som före ändringen, vilka alltid har varit högre än på privatpersoner. Viss typ av egendom anses vara känslig, på grund av dess värde och det faktum att den vanligen är behäftad med äganderätts- eller återtagandeförbehåll. Det krävs därför att förvärvare av sådan egendom vidtar långtgående undersökningar. Förvärvaren ska före förvärvet, oavsett vilken typ av egendom det är, kontrollera överlåtarens identitet, fråga överlåtaren om tidigare ägare samt begära att få se kvitto och köpekontrakt från egendomens senaste överlåtelse. I de fall egendomen finns registrerad ska förvärvaren inhämta information från det aktuella registret. Om förvärvaren erhåller kontaktuppgifter till tidigare ägare ska dessa kontaktas. Påstår sig överlåtaren handla för annans räkning måste förvärvaren kontrollera detta med den eventuelle fullmaktsgivaren.

No description available.

Syftet med detta arbete har varit att undersöka om köparens undersökningsplikt kan påverkas av överlåtelsebesiktningar utförda på uppdrag av säljaren. Den rättsdogmatiska metoden har tillämpats och stor vikt har givits praxis. Sammanfattningsvis ger utredningen vid handen att köparens undersökningsplikt kan påverkas av överlåtelsebesiktningar utförda på uppdrag av säljaren. I samband med att köparen tar del av besiktningsmannens protokoll uppmärksammas köparen för samtliga defekter som redovisats i protokollet. Köparens möjlighet att åberopa dolda fel reduceras således genom denna vetskap. En besiktningsman som försummar sitt uppdrag kan tvingas att betala skadestånd till sin medkontrahent. En konsekvens av detta är att anmärkningarna kan komma att överdrivas eftersom besiktningsmannen vill undkomma skadeståndsanspråk. Besiktningsmannen kan även omedvetet, på grund av sin yrkesmässiga sakkunskap, göra en undersökning som är mer långtgående än köparens undersökningsplikt och därmed orsaka en förskjutning. Emellertid är köparens undersökningsplikt mycket långtgående och det är därför oklart i vilken utsträckning dessa förskjutningar sker.

Syftet med uppsatsen har varit att utreda på vilka sätt köparen kan påverkas vid anlitandet av en besiktningsman vid fastighetsköp. Den metod som har används är den rättsdogmatiska metoden med utgångspunkt i lag, förarbeten, doktrin och praxis för att kunna fastställa gällande rätt. Resultatet från uppsatsen var att vid anlitandet av en besiktningsman påverkas inte kriterierna för vad en normalt bevandrad köpare ska kunna hitta för fel. En besiktningsman kan utöka köparens undersökningsplikt genom att anteckna varningssignaler i besiktningsprotokollet. Vid vilken tidpunkt köparen väljer att genomföra besiktning kan påverka möjligheterna till återgång av köpet. Besiktning innan köpet och besiktning efter köpet med en besiktningsklausul utan tröskel har köparen alltid rätt att avbryta köpet. Vid besiktning efter köpet med en besiktningsklausul med tröskel måste särskilda kriterier uppnås som framkommer av klausulen för att köparen ska kunna avbryta köpet. Slutligen är rättsläget oklart gällande om köparen kan kräva säljarens besiktningsman på skadestånd. Högsta domstolen har i några mål dömt skadestånd vid tredjemansskador men det råder oklarheter hur detta skulle appliceras vi besiktningsfall.

No description available.

<p>Denna uppsats behandlar besiktningars betydelse vid en fastighetsöverlåtelse. För att undvika problem efter överlåtelsen har både köpare och säljare skyldigheter och rättigheter vid ett fastighetsköp. Det har blivit allt vanligare att säljaren låter besiktiga sitt hus redan före visning. Det kan ge både positiva och negativa effekter för båda parter. Vi vill utreda om fördelarna överväger nackdelarna.</p>

Denna uppsats behandlar besiktningars betydelse vid en fastighetsöverlåtelse. För att undvika problem efter överlåtelsen har både köpare och säljare skyldigheter och rättigheter vid ett fastighetsköp. Det har blivit allt vanligare att säljaren låter besiktiga sitt hus redan före visning. Det kan ge både positiva och negativa effekter för båda parter. Vi vill utreda om fördelarna överväger nackdelarna.

Den ökande rörligheten i världsekonomin, det europeiska samarbetet och den omfattande grän-söverskridande handeln medför att gränserna mellan medlemsländerna får allt mindre bety-delse. I och med Sveriges inträde i EU 1995 har de nationella momsreglerna anpassats till mer-värdesskattedirektivet 2006/112/EG av den 28 november 2006 om ett gemensamt system för mervärdesskatt. Regler för vinstmarginal vid handel med begagnade varor, konstverk, samlarförmål och antik-viteter finns i mervärdeskattelagens 9 a kap. och har tillkommit för att undvika dubbelbeskatt-ning. Motsvarigheten till reglerna i mervärdesskattelagen finns i rådets direktiv 2006/112/EG.En näringsidkares lagstadgade upplysningsskyldighet vid inlämnade av deklaration är långtgå-ende och de komplicerade reglerna för redovisning av momsen resulterar i att näringsidkaren bör ha djupare kunskap om regler samt redovisning. Gränsdragningen mellan den skattskyldi-ges undersökningsplikt samt Skatteverkets utredningsskyldighet har behandlats flertalet gånger i praxis men det finns fortfarande oklarheter.Denna studie kommer att utreda omfattningen av en näringsidkarens undersökningsplikt vid förvärv av en begagnad vara inom EU samt tillämpningen av reglerna för vinstmarginalbeskatt-ning. Ett nyttjande av reglerna för vinstmarginal får till följd att ett avsteg sker från de allmänna reglerna enligt mervärdesskattelagen. För att vinstmarginalreglerna ska få användas vid handel med begagnad vara ska tre huvudkri-terier uppfyllas: förvärvskriteriet, varukriteriet och återförsäljarkriteriet. Vid förvärv av en be-gagnad vara kan förvärvet undantas från skatteplikt om den sålts av en skattskyldig återförsäl-jare och omsättningen har beskattats i det EU-land där transporten till Sverige påbörjats. För-värvet ska ske enligt bestämmelser som motsvarar artiklarna 312−325 i mervärdesskattedirek-tivet, dvs. om beskattning har skett enligt leverantörslandets motsvarighet till svenska vinsmar-ginalbeskattningsreglerna. Om förutsättningarna för att använda särregeln är uppfyllda får åter-försäljaren således undanta det unionsinterna förvärvet gällande skatteplikt.Studien kommer visa att domstolarna fortfarande utelämnar förtydligande i sina domar när det gäller bedömning om huruvida reglerna för vinstmarginalbeskattning är uppfyllda eller inte. Det går inte att utläsa vad det är som behövs för att återförsäljarens undersökningsplikt vid granskning av en säljare ska anses vara uppfyllt eller ej. Inte desto mindre kommer studiens framställan visa på att tydligare normativ ändring bör göras, samt ett behov av att förtydliga kraven på branschspecifika områden där problematiken vid användning av reglerna för vinst-marginalbeskattning är som mest påtagliga. Även om en normativ förändring skulle vara mer anpassad och exemplifierad för en specifik bransch, anser jag att en tydligare normativ reglering skulle vara vägledande även för andra aktörer.

Okunskapen är stor kring vem som bär felansvaret vid fel i fastighet när en förbesiktigad fastighet har överlåtits till en ny ägare. Detta då köpare ute i praktiken tror att det räcker med en säljare beställd besiktning, en så kallad förbesiktning, för att bli fri från ansvar. Något som inte stämmer då det ofta förekommer varningssignaler i besiktningsprotokoll som förändrar utgångsläget gällande felansvaret och leder till en utökad undersökningsplikt för köparen. Diskussionen angående slutsatsen om en säljare har en upplysningsplikt och lojalitetsplikt eller inte varierar, detta påverkar resultatet eftersom det är inkonsekvent med Högsta Domstolens uttalande i NJA 2017 s.113.En Förbesiktning kan ses som en del av upplysningsplikten från säljaren och en köpare skulle då helt förlita sig på en besiktning på uppdrag av en säljare, något som inte fungerar i verkligheten. En säljare respektive köpare beställd besiktning har olika syften.Ett ytterligare problem är att besiktningsbolag arbetar utifrån olika utgångspunkter. De marknadsför på olika sätt t.ex vad som ingår i en besiktning, olika nivåer eller att en besiktning utför på exakt samma sätt oavsett vem som beställt besiktningen, vilket ger olika juridiska konsekvenser. Utfallet i denna studien beror på vilken nivå säljaren väljer att utföra förbesitkningen, eftersom den i sin tur påverkar köparens undersökning genom till exempel en utökad undersökningsplikt. I detta avseendet är fastighetsmäklarens yrkesroll viktig att diskutera. Det är viktigt att en fastighetsmäklare behåller sin opartiska yrkesroll och förklarar utförligt både för köpare och säljare vad hen är skyldig att göra i processen, något som i praktiken kan vara svårt då en fastighetsmäklare alltid är anställd av säljaren. / The low knowledge is a big concern regarding who has the responsibility of an error in a property when it is pre-inspected and given to its new owner. This is due to the fact that many think that it is enough with an inspection ordered by the seller, a so called pre-inspection, to be free from any responsibilities. Something that is not true as there are often warning signals in inspection records that change the benchmarks regarding the fault responsibility and lead to an increased duty to investigate further for the buyer. The discussion regarding the conclusion whether a seller has a duty of disclosure and a duty of loyalty or does not, vary. This affects the result as it is inconsistent with the Supreme Court's statement in NJA 2017 s.113. The pre-inspection can then be seen as part of the seller's duty of disclosure and a buyer would then rely entirely on an inspection on behalf of a seller, something that does not work in reality. A seller- or buyer-ordered inspection has different purposes.Another issue that can occur comes from the fact that different inspection companies use different methods in their work. They market themselves and what they do in different ways, different levels or that an inspection is made in the exact same way no matter who ordered the inspection, and this in turn can cause different legal consequences. The conclusion of this paper depends on the level which the seller chooses on the pre- inspection, it affects the byer ́s investigation of the property since it can lead to an, for example, increased investigation. In this matter it is important to discuss the role that comes with being a real-estate agent. It is important that a real estate agent maintains his/her impartial professional role and explain in detail to both buyers and sellers what they are required to do in the process, which in practice can be difficult as a real estate agent is always employed by the seller.