Värmestrålning är ett fenomen som studenter har svårt att förstå Studentsframing. Med detta som bakgrund utformades laborationen Förståelse för värmestrålning våren 2017 med målet att ge studenterna som utförde den en bättre förståelse för relationen mellan de fyra fenomenen inom värmestrålning, absorption, emission, reflektion och transmission. Laborationen delades in i två olika experiment som fokuserade på olika fenomen.Syftet med denna studie är att genom kvalitativa halvstrukturerade samtalsintervjuer undersöka om laborationen ger studenterna en bättre förståelse för relationen mellan dessa fyra fenomen inom värmestrålning. Urvalet till studien var tredjeårsstudenter vid Uppsala universitet vilka läste programmet Teknisk fysik och som vid utförandet av studien just påbörjat kursen Teknisk termodynamik där laborationen ingick.Resultatet visade dels att studenterna själva upplevde en förbättrad förståelse för värmestrålning. Dels indikationer på att förberedelserna inför laborationen och förståelse för den värmekamera som användes under laborationen var viktiga för att studenterna skulle ha möjlighet att förstå och förklara sina resultat korrekt. Studenterna reflekterade inte över om deras förklaringar av laborationens resultat var rimliga eller inte och de jämförde aldrig förklaringarna av respektive experiment med varandra. Urvalet, dvs. studenter med cirka tre års erfarenhet av fysikstudier, tycks inte ha spelat en avgörande roll för hur pass mycket studenterna förstod eller kunde förklara sina resultat. / Heat radiation is a phenomenon that students find hard to understand. With this in mind a laboratory called Understanding heat radiation was designed during the spring of 2017 with the aim to give the students who performed it a better understanding of the relationship between the four phenomena of heat radiation, absorption, emission, reflection and transmission. The laboratory was divided into two different experiments focusing on different phenomena.The purpose of this study is to investigate through qualitative semi-structured interviews whether the laboratory gives the students a better understanding of the relationship between these four phenomena in heat radiation.The selection for the study was three-year students at Uppsala University, who studied the program of Engineering Physics and who, at the time of the study, just commenced the course Technical Thermodynamics in which the laboratory was included. The result showed that the students themselves experienced an improved understanding of heat radiation. It also showed indications that the preparation for the laboratory and the understanding of IR camera used during the laboratory were important for the students to be able to understand and explain their findings correctly. The students did not reflect whether their explanations of the results of the laboratory were reasonable or not and they never compared the explanations of each experiment with each other. The selection, ie. student with approximately three years of physics studies, did not appear to have played a decisive role in how much the students understood or were able to explain their results.

Syftet med den föreliggande studien är att undersöka språksituationen och grammatiken i examensarbeten publicerade vid den informationsteknologiska institutionen vid Uppsala universitet för att möjliggöra en språkdidaktisk kommentar om grammatikundervisning. Den didaktiska kommentaren syftar till att peka på var behov av undervisning finns hos elever och studenter, vilket då vägleder engelsklärare. Dels undersöks hur många examensarbeten som skrivits på engelska mellan åren 2008 och 2015, dels undersöks grammatiska fel som förekommer i ett urval från 14 av uppsatserna. En värdering av felens allvarsgrad görs med stöd från tidigare forskningsundersökningar om modersmålstalares uppfattningar om grammatiska fel.  Som metod används felanalys för att insamla, identifiera, kvantifiera, förklara och värdera felen. Materialet är insamlat från DiVA och samtliga uppsatser är skrivna vid den informationsteknologiska institutionen vid Uppsala universitet. Målspråkets grammatiska normer är vad felen analyseras och värderas utifrån.  Resultatet är att engelska används i högre grad i examensarbeten under 2015, att samtliga uppsatser innehåller grammatiska fel men att frekvensen därav skiljer sig, att de vanligaste grammatiska felen involverar S/V-kongruens, prepositioner och verb, samt att de vanligaste felen som finns i uppsatserna graderas allvarliga av modersmålstalare. Slutsatserna i undersökningen är att språkval på universitetet med fördel kan ses över, men att enkom skriva på svenska inte är lösningen då syftet med engelskan är att sprida undersökningar utanför Sverige. Slutsatserna är även att fel förekommer i samtliga uppsatser trots att de bör vara noggrant genomlästa, samt att de vanligaste felen i uppsatserna är allvarliga fel, vilka kan påverka en läsares uppfattning om uppsatsen och skribenten. Didaktiskt pekar undersökningen på områden inom engelsk grammatik där flest fel görs och där undervisning, både på gymnasienivå och universitetsnivå, kan minska dessa. Formell grammatikundervisning, vilket visat positiva resultat i tidigare studier, skulle kunna minska de fel som förekommer, därmed är studien av vikt för utbildningsvetenskapen och språkdidaktiken.