Denna uppsats syftar till att undersöka den kris som uppstod kring H&M:s textilförbränning 2017 genom att analysera medierapporteringen samt en intervju ur Uppdrag granskning. Uppsatsens problemställningar har undersökt hur denna kris uppkom samt vilka faktorer som låg till grund för denna. Den teoretiska tyngdpunkten är issues och issues management, hållbar kommunikation, förväntningssamhället (Nextopia) samt agenda setting. I resultatet presenteras en analys av den kodade medierapporteringen och intervjun utifrån en tematisk samt diskursanalytisk metod där materialet har tematiserats till att kretsa kring miljö, etik och ansvar samt källhantering. Miljöaspekten är inriktad mot konsekvenser av textilproduktion och etik och moral har visat sig vara en betydelsefull faktor för krisskadandet. Gemensamt för samtliga artiklar är att de är någorlunda presenterar en samstämmig bild av H&M:s textilbränning och att detta var en bidragande faktor till krisen. Slutligen visar uppsatsen på att vi har en rad förväntningar på media samtidigt som vi har förväntningar på H&M som företag, vilket tillsammans bidrar till krisskapandet. Mediernas uppbyggnad och syfte påverkar även att rapporteringen inte alltid är rationell. Det kan även vara problematiskt att förutspå hur förtroendekapital som skapas via PR-aktiviteter kan komma att tolkas i en framtida kontext. Agenda setting är ytterligare en bidragande orsak till krisskapandet och varför vissa händelser hamnar på mediernas agenda. Gränsen mellan hållbar och ohållbar kommunikation är inte alltid helt spikrak och genuint hållbar kommunikation kan endast legitimeras av organisationer med hållbara strategier och affärsmodeller.

Hösten 2004 sändes i SVTs Uppdrag granskning ett reportage med rubriken "Lars Ohlys syn på demokrati". Därefter blossade en massmedial debatt upp, den så kallade kommunismdebatten. Både från partikamrater och andra politiker framfördes krav på att Lars Ohly skulle sluta kalla sig kommunist och året därpå gav han med sig. Men vad avsåg man i debatten egentligen med ordet kommunism? Min hypotes är att det rådde en semantisk konflikt i debatten, det vill säga en kamp om betydelsen hos ordet kommunism/kommunist. I den här uppsatsen visar jag, genom att undersöka nyhetsartiklar och ledare ur svensk dagspress, att min hypotes stämmer. Jag för också, med utgångpunkt i teorier om det språkliga tecknets godtycklighet, en diskussion utifrån undersökningens resultat. Där resonerar jag bland annat kring de politiska konsekvenserna av att kommunism, som det verkar med hänseende till debattens utgång, inte längre kan användas som beteckning för 'drömmen om ett klasslöst samhälle'.