Sammanfattning BAKGRUND: Diabetes mellitus typ-1 är en kronisk ämnesomsättningssjukdom. Dagens vårdsituation för personer med diabetes typ-1 är komplex. Många av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för en bättre diabetesvård (2015a) behandlar planer om utveckling inom områdena fysisk aktivitet och kost. Detta ger flera anledningar samt skapar behov av att utvärdera situationen mellan vårdtagare och vårdgivare.SYFTE: Att undersöka om det finns skillnader mellan vårdgivares och vårdtagares (personer med diabetes typ-1) syn på fysisk aktivitet och kost som del av diabetesbehandlingen. METOD: Kvantitativ ansats, en enkätstudie där vårdtagare (n=85) och vårdgivare (n=68) har svarat på frågor om fysisk aktivitet och kost som del av diabetesvården.RESULTAT: Det finns en signifikant skillnad (p<0,05) i svaren beroende på om du är vårdtagare eller vårdgivare i sex av åtta gemensamma frågor i enkäten. Två av frågorna visar starka tendenser (p<0,065) till skiljaktighet i svaren. SLUTSATS: I sex av åtta gemensamma frågor går svaren isär. Det kan således finnas ett glapp mellan kunskapen inom vården och uppfattningen om livsstilsrelaterade justeringar som del av vården hos vårdtagare med diabetes typ-1. Mer omfattande studier krävs för att belysa området som viktig del av utvärdering i diabetesvården och situationen som vårdtagare.

Syftet med examensarbetet är att skapa en handlingsplan för uppföljning av åtgärder i händelse av olycksfall, tillbud och observationer i avvikelsehanteringssystem (TIA-systemet)på en enhet på Scania i Södertälje. Frågeställningarnaär(1) Vad ska följas upp, (2) När kan uppföljning ske och (3) Hur kan uppföljning ske. Teorier om SMART:a mål, kartläggning av krav och målsättning, MoSCoW, product breakdown structure, ISO 9001, systematisk arbetsmiljö och hörnstensmodellen har legat till grund för studien. Metoden utgörs av aktionsforskning,fallstudie med kvalitativa data och abduktion. Datainsamlingen har bestått av intervjuer och enkät. Verktyg för datasortering är GAP-modellen, SWOT-analys, histogram och träddiagram. Resultatet visar på att inget standardiserat arbetssätt finns för en långsiktig uppföljning där mätning av effekter och mål endast sker ibland.Samtidigt finns en meningsskillnad angåendehuruvida uppföljning sker över huvud taget. Vid de fall uppföljning sker används en databas för att spara information ibland. Slutsatsen är att (1) det som ska följas upp är mål för åtgärder där det finns en bestämd metod för mätning och uppföljningsrutin. Information ska dokumenteras i databas och ledningen ska prioritera att uppföljning sker. (2) uppföljning ska ske efter behov, inga kända bestämmelser finns om när uppföljning borde ske.När uppföljning ska ske bestäms i åtgärdsplaneringen. (3) Uppföljning ska ske enligt handlingsplan (bilaga 4), det vill säga bestäm mål och indikationer, bestäm när och hur indikatorer ska följas upp samt dokumentera uppföljning i en databas. / The purpose of the thesis project is to create an action plan for monitoring measures in a deviation management systems (the TIA-system). The research questions are (1) What should be followed up, (2) When should a follow-up take place and (3) How can a follow-up occur. Smart goals, mapping of requirements and objectives, MoSCoW, product breakdown structure, ISO 9001, systematic work environment and the cornerstone model are theories the thesis is built upon. Action research and qualitative study have designed the method whereby data collection has consisted of interviews and questionnaires. Data sorting tools are the GAP model, SWOT analysis, histogram and tree chart. The result founds that there is no standardized way of working with a long-term follow-up, where measurement of effects and goals only occurs occasionally. Furthermore, there is an obscurity about whether follow-ups are carried out at all. In cases where a follow-up occurs, a database is occasionally used to save information. The conclusion is that (1) a follow-up should include goals for measures where there is a definite method for measurement and follow-up routine. Information must be documented in the database and the management must prioritize that a follow-up takes place at all time. (2) a follow-up should be carried out depending on the measures, there is not any known theories about when follow-ups should take place. Although, the timeline for when a follow-up should be done must be determined in the action plan. (3) A follow-up shall take place according to the action plan (Appendix 4), that is, determine goals and indications, determine when and how indicators should be followed up and document information from a follow- up in a database.