Upphovsrätten har som ändamål att skydda innovation och nytänkande genom att ge ensamrätt till litterära och konstnärliga verk. Dessa kan vara mycket betydelsefulla för ett företags ställning på en marknad. Förbudet mot missbruk av dominerande ställning däremot har som ändamål att främja konkurrens genom att förhindra att företag i dominerande ställning snedvrider konkurrensen på marknaden. Det är uppenbart att det kan uppstå en konflikt mellan de olika regelverken eftersom upphovsrätten skyddar en enskild innehavare medan förbudet mot missbruk av dominerande ställning strävar efter att uppnå en öppen och effektiv konkurrens. Ändamålet med det upphovsrättsliga skyddet är inte att hämma konkurrensen, men det kan bli en konsekvens, speciellt om rättighetsinnehavaren är ett företag i dominerande ställning och upphovsrätten utgör ett etableringshinder till marknaden. Vårt fokus i uppsatsen har varit att avgöra när en licensvägran av en upphovsrätt utgör missbruk av dominerande ställning. En upphovsrätt kan vara en viktig faktor vid dominansbedömningen på grund av dess utformning som en exklusiv rätt att förfoga över verket. Däremot är det klargjort av EUD att en upphovsrätt inte automatiskt ger en dominerande ställning på en konkurrensrättsligt relevant marknad, eller ens utgör en presumtion för detta. En helhetsbedömning av alla omständigheter måste alltid göras. Den gränsdragning som måste göras mellan dessa två rättsområden är inte självklar och utfallet får ofta stora ekonomiska konsekvenser för de inblandade företagen. Det finns framför allt två fall, Magill och IMS Health, där EUD har avgjort när licensvägran av en upphovsrätt utgör missbruk och genom dessa fastställt tre faktorer som är avgörande för bedömningen; (1) vägran förhindrade tillkomsten av en ny produkt för vilken det fanns en potentiell efterfrågan hos konsumenterna, (2) vägran kunde inte berättigas av objektiva skäl samt (3) vägran var av beskaffenheten att utestänga all konkurrens från den härledda marknaden. Det har uppstått en konflikt mellan SJ och MTR på grund av SJ:s vägran att låta MTR sälja biljetter via bokningssystemet på www.sj.se. MTR hävdar att SJ har missbrukat sin dominerande ställning på marknaden genom detta agerande. Vi har undersökt huruvida SJ har en dominerande ställning på marknaden och om bokningssystemet på www.sj.se är upphovsrättsligt skyddat. Slutligen har vi med tillämpning av ovanstående faktorer undersökt huruvida SJ:s beteende utgör missbruk av dominerande ställning.

No description available.

No description available.

No description available.

The Copyright law is the legal part of the intellectual property that is considered to be updated and adjustable enough to handle a technological development. As artificial intelligence develops to be more autonomous and able to create works independently, the copyright law becomes subject to new requirements and challenges. The essay’s purpose is to investigate the legal situation regarding copyright and artificial intelligence from both a national and an international point of view in order to describe what possibilities works made by artificial intelligence have to get copyright protection. The essay has been initially based on Swedish copyright law to clarify what the swedish law requires a common work but particularly a computer generated work in order for the work to get copyright protection. Further, the essay has had a comparative method in the section regarding international copyright. A study has been made from a EU legal perspective to compare copyright law both on a EU level but also a national level, and to investigate the harmonizing effect of various directives that have been relevant to the essay’s issues. In order to give an as fair as possible answer to the questions the essay seeks to answer, an investigation has been made also of the british and american copyright law. In connection with this, a more comprehensive mapping of international copyright has also been relevant in order to obtain a basis for proposals on what mainly the national copyright law could or should be (de lege ferenda). In the light of swedish copyright law, artificial intelligence and computer programs have also been taken into consideration in order to investigate whether AI systems can be equated with computer programs and thus get copyright protection. Before the essay’s final reflections an investigation has also been made regarding copyright infringement in order to judge who’s responsible or what person that should be responsible in the case of a copyright infringement made by artificial intelligence.

Syftet med upphovsrätten är att främja nyskapande och att erbjuda upphovsmän en möjlighet att få ersättning för sina upphovsrättsskyddade verk. Samtidigt finns det ett intresse från allmänhetens sida att kunna ta del av dessa verk och utnyttja dem. Det gäller således att hitta en balans mellan allmänhetens och upphovsmannens intresse, varför inskränkningarna i 2 kap. URL har införts. Denna uppsats behandlar inskränkningen i 23 § 1 st. 3 p. URL enligt vilken tidningar och tidskrifter har en rätt att publicera fotografier utan tillstånd från fotografen i samband med en redogörelse för en dagshändelse om det sker i enlighet med god sed och är motiverat av ändamålet. På grund av den tekniska och digitala utveckligen har den digitala miljön förändrats mycket under de senaste åren. Sättet att skapa, distibuera och använda verk har påverkats och användandet av fotografier har ökat märkbart. När inskränkningen infördes var endast tidningar i analog form aktuella medan tidningar i digital form nu har tagit över. Även om lagen är teknikneutral är det inte alltid klart hur inskränkningens rekvisit ska tolkas med hänsyn till den digitala miljön och många frågor anses oklara. I oktober 2018 meddelade Patent- och marknadsöverdomstolen dom i mål PMT 722-17 (DN-målet), vari huvudfrågorna var om fotografierna i målet hade återgetts i samband med en dagshändelse och om Dagens Nyheter hade rätt att publicera fotografierna på sin webbplats och på sitt Twitterkonto. Syftet med framställningen har varit att analysera rättsläget när det kommer till inskränkningen i 23 § 1 st. 3 p. URL och att undersöka vilka rättsliga effekter DN-målet haft. Vad gäller inskränkningen kan konstateras att den gäller för publicering såväl analogt som digitalt. För att inskränkningen ska vara tillämplig på webbplatser och konton på sociala medier måste emellertid en stark koppling mellan den tryckta tidningen och informationsdatabasen föreligga. DN-målet har medfört en långtgående rätt för medier att publicera fotografier utan tillstånd i samband med en redogörelse för en dagshändelse eftersom Patent- och marknadsöverdomstolen tillät publicering av fotografier som inte hade ett självklart och direkt samband med dagshändelsen. En långtgående rätt kan anses strida mot upphovsrättens syfte och vara en för stor begränsning i fotografens ensamrätt enligt 49 a § URL. Att fotografier dessutom får publiceras utan att fotografen får någon ersättning för återgivandet torde åtgärdas. Hur en sådan ersättning ska ges är inte helt klart, en möjlighet skulle emellertid vara en generell avtalslicens. / The purpose of copyright law is to promote innovation and to offer authors an opportunity to receive compensation for their copyrighted works. At the same time, there is an interest from the public to be able to access these works and use them. It is, therefore, a question of finding a balance between the public and the authors' interests, which is why the limitations in the second chapter in URL have been introduced. This thesis deals with the limitation in 23 § 1 p. 3 p. URL which regulates newspapers' and magazines' rights to publish photographs without permission in conncection with the reporting of current events if it is done in accordance with good practice and is justified by the purpose. Due to technical and digital developments, the digital environment has changed a lot in recent years. The way to create, distribute and use works has been affected. Even the use of photographs has increased noticeably. When the limitation was introduced, there was only printed newspapers while digital newspapers now haven become more popular. Even though the law does not distinguish printed and digital newspapers, it is not always clear how the limitation should be interpreted with regards to the digital environment. Therefore, many issues are considered to be unclear. In October 2018 the Patent and Market Court of Appeal announced its judgement in case PMT 722-17 (DN-case), where the main questions were whether the relevant photographs had been reproduced in connection with the reporting of a current event and whether Dagens Nyheter had the right to publish the photographs on their website and Twitter account. The purpose of this thesis has been to analyse the legal situation regarding the limitation and to investigate the legal effects of the DN-case. Regarding the limitation, it can be stated that it applies to both analogue and digital publishing. However, in order for the limitation to apply to websites and social media accounts, they have to have a strong connection with the printed newspaper. The DN-case has led to an advanced right for media to publish photographs without permission when reporting current events. A right that is so advanced can be considered as contrary to the purpose of copyright law and to be too restrictive in the photographers' exclusive right according to 49 a § URL. The fact that photographs may also be published without the photographer receiving any kind of compensation should be fixed. How the compensation should be given is not clear, however, a possibility could be a general license agreement.

<p>Syftet med undersökningen är att, genom en analys av en mängd tidningsartiklar inom ämnet fildelning och piratkopiering, försöka se om och i så fall hur den debatten utvecklats i den svenska pressen.</p><p>Det vi kommer fram till är att det sedan 1999 och fram till 2010 skett en avsevärd förskjutning av hur man beskriver och skriver om fildelning i svensk press. Utvecklingen har gått från att handla om ett tekniskt fenomen till en ideologisk och politisk diskussion.</p> / <p>The purpose of the study is that, by analyzing a variety of newspaper articles in the subject of file sharing and piracy, try to see whether and if so, how the debate developed in the Swedish press.</p><p>Our conclusion is that, between 1999 and 2010 there was a significant change in how file sharing was depicted in the Swedish press. The development has gone from a technological phenomenon to an ideological and political debate.</p>

<p>I Sverige pågår ett omfattande tillgängliggörande och spridande av upphovsskyddade verk genom fildelning. Fildelningen i sig är en teknik för överföring av datafiler från en användare till en annan. Då denna teknik exempelvis används till att sprida musik- och filmfiler i strid mot upphovsmannens ensamrätt i Lag (1960:729) om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk, blir fildelningen illegal. De fildelare som ägnar sig åt detta kallas ibland i fildelningsdebatten för pirater.</p><p>De upphovsmän eller rättighetsinnehavare som vill försvara den i lag stadgade ensamrätten till sina verk, har en del olika metoder att använda sig av. Dessa metoder sträcker sig från allt mellan informationskampanjer till tekniska kopieringsskydd. När den illegala fildelningen trots olika motåtgärder ändå fortsätter, återstår för upphovsrättsinnehavarna att ställa de enskilda personerna till ansvar för intrången. I fildelningssammanhang är det dock svårt att identifiera intrångsgörare eftersom de till viss del är anonyma på Internet. Alla fildelare likväl som vanliga Internetanvändare är dock i behov av en uppkoppling mot Internet för att kunna utföra sina handlingar. Dessutom tilldelas den enskilde användarens dator en unik adress för identifiering i nätverket, kallad IP-adress. De som tillhandahåller uppkopplingen och tilldelar IP-adresser är Internetleverantörer. Hos leverantören finns uppgifter om vilken abonnent som betalar för en viss uppkoppling och vilken eller vilka IP-adresser som tilldelats just den abonnenten. Tidigare har dock en viss tystnadsplikt förelegat för Internetleverantörer vilket har hindrat att dessa uppgifter lämnats ut direkt till upphovsrättsinnehavare utan hjälp av myndigheter.</p><p>Den 1 april 2009 implementerades direktiv 2004/48/EG av den 29 april 2004 om säkerställande av skyddet för immateriella rättigheter, även kallat sanktionsdirektivet eller Ipred. I och med detta gavs upphovsrättinnehavare en möjlighet att inför domstol begära att ett informationsföreläggande skall riktas bland annat mot Internetleverantörer i syfte att få tillgång till personuppgifter till de enskilda individerna bakom intrången. Även visst ansvar kan utkrävas av leverantörerna själva och av vissa typer av sökmotorer under särskilda förutsättningar. Ansvarsförutsättningarna varierar mellan olika ansvarssubjekt både till praktiskt tillvägagångssätt och till omfång. Informationsföreläggandet spås inta en mycket central roll bland övriga bevissäkringsinstitut tillgängliga för upphovsrättsinnehavare, som avser att försvara sina skyddade verk och i slutändan föra en skadeståndstalan.</p> / <p>In Sweden there is a widespread providing of copyright protected work through file sharing. File sharing in it self, is a technique for the transfer of data files from one user to another. If this technique, for example, is used to spread music- and movie files in breach of the authors exclusive rights granted in Swedish copyright law Lag (1960:729) om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk, the file sharing becomes illegal. The people who are sharing these kinds of files are often in the debate called pirates.</p><p>Authors and other holders of copyright, who wants to defend their lawfully given rights to their work, have several different methods to use. These methods include everything between information campaigns to technical copy protections. When the illegal file sharing, despite different countermeasures, still continues, what remains is to press charges for the intrusion. However, due to the anonymity of the Internet, it is often difficult to identify intruders in the case of file sharing. All file sharing as well as regular Internet use is in need of an internet connection. In addition, a unique address called IP-address is given every single computer to be able to identify it in the network. Those who provide the connection and the addresses are Internet providers. The Internet providers hold information about who is paying for a certain connection and which IP-address his computer has been given. Earlier this was restricted information which had the effect that holders of copyright could not get access to it.</p><p>1 April 2009 The Intellectual property enforcement directive (2004/48/EG) was implemented. Due to the directive, holders of copyright now have the possibility to get access to the restricted information through a court proceeding, with the purpose to identify the individual behind the intrusion. Even Internet providers themselves and some search engines, can be hold responsible under certain conditions. The conditions of liability vary, both in the practical way and in the extent. This right to information is probably becoming one of the most important ways of securing evidence for copyright holders who intend to defend their work and in the end press charges.</p>

I Sverige pågår ett omfattande tillgängliggörande och spridande av upphovsskyddade verk genom fildelning. Fildelningen i sig är en teknik för överföring av datafiler från en användare till en annan. Då denna teknik exempelvis används till att sprida musik- och filmfiler i strid mot upphovsmannens ensamrätt i Lag (1960:729) om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk, blir fildelningen illegal. De fildelare som ägnar sig åt detta kallas ibland i fildelningsdebatten för pirater. De upphovsmän eller rättighetsinnehavare som vill försvara den i lag stadgade ensamrätten till sina verk, har en del olika metoder att använda sig av. Dessa metoder sträcker sig från allt mellan informationskampanjer till tekniska kopieringsskydd. När den illegala fildelningen trots olika motåtgärder ändå fortsätter, återstår för upphovsrättsinnehavarna att ställa de enskilda personerna till ansvar för intrången. I fildelningssammanhang är det dock svårt att identifiera intrångsgörare eftersom de till viss del är anonyma på Internet. Alla fildelare likväl som vanliga Internetanvändare är dock i behov av en uppkoppling mot Internet för att kunna utföra sina handlingar. Dessutom tilldelas den enskilde användarens dator en unik adress för identifiering i nätverket, kallad IP-adress. De som tillhandahåller uppkopplingen och tilldelar IP-adresser är Internetleverantörer. Hos leverantören finns uppgifter om vilken abonnent som betalar för en viss uppkoppling och vilken eller vilka IP-adresser som tilldelats just den abonnenten. Tidigare har dock en viss tystnadsplikt förelegat för Internetleverantörer vilket har hindrat att dessa uppgifter lämnats ut direkt till upphovsrättsinnehavare utan hjälp av myndigheter. Den 1 april 2009 implementerades direktiv 2004/48/EG av den 29 april 2004 om säkerställande av skyddet för immateriella rättigheter, även kallat sanktionsdirektivet eller Ipred. I och med detta gavs upphovsrättinnehavare en möjlighet att inför domstol begära att ett informationsföreläggande skall riktas bland annat mot Internetleverantörer i syfte att få tillgång till personuppgifter till de enskilda individerna bakom intrången. Även visst ansvar kan utkrävas av leverantörerna själva och av vissa typer av sökmotorer under särskilda förutsättningar. Ansvarsförutsättningarna varierar mellan olika ansvarssubjekt både till praktiskt tillvägagångssätt och till omfång. Informationsföreläggandet spås inta en mycket central roll bland övriga bevissäkringsinstitut tillgängliga för upphovsrättsinnehavare, som avser att försvara sina skyddade verk och i slutändan föra en skadeståndstalan. / In Sweden there is a widespread providing of copyright protected work through file sharing. File sharing in it self, is a technique for the transfer of data files from one user to another. If this technique, for example, is used to spread music- and movie files in breach of the authors exclusive rights granted in Swedish copyright law Lag (1960:729) om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk, the file sharing becomes illegal. The people who are sharing these kinds of files are often in the debate called pirates. Authors and other holders of copyright, who wants to defend their lawfully given rights to their work, have several different methods to use. These methods include everything between information campaigns to technical copy protections. When the illegal file sharing, despite different countermeasures, still continues, what remains is to press charges for the intrusion. However, due to the anonymity of the Internet, it is often difficult to identify intruders in the case of file sharing. All file sharing as well as regular Internet use is in need of an internet connection. In addition, a unique address called IP-address is given every single computer to be able to identify it in the network. Those who provide the connection and the addresses are Internet providers. The Internet providers hold information about who is paying for a certain connection and which IP-address his computer has been given. Earlier this was restricted information which had the effect that holders of copyright could not get access to it. 1 April 2009 The Intellectual property enforcement directive (2004/48/EG) was implemented. Due to the directive, holders of copyright now have the possibility to get access to the restricted information through a court proceeding, with the purpose to identify the individual behind the intrusion. Even Internet providers themselves and some search engines, can be hold responsible under certain conditions. The conditions of liability vary, both in the practical way and in the extent. This right to information is probably becoming one of the most important ways of securing evidence for copyright holders who intend to defend their work and in the end press charges.

Immaterialrätten består av olika moment, bland annat upphovsrätt, patent samt varumärkesrätt, den här uppsatsen utgör en komparation mellan svensk och amerikansk upphovsrätt. På upphovsrättens område finns en rad olika internationella konventioner, bland annat, Bernkonventionen, TRIPS-avtalet samt WCT. I och med att länder ansluter sig till konventionerna och ratificerar dem i deras lagstiftning blir de också bundna av att följa dem och tillhandahålla de rättsmedel som föreskrivs för att kunna upprätthålla en fungerande upphovsrättslagstiftning. På upphovsrättens område har även EU kommit upp med direktiv, bland annat infosoc-direktivet samt IPRED-direktivet, dessa bygger i huvudsak på de internationella konventionerna. Konventionerna är gjorda av minimibestämmelser vilket innebär att länderna kan ha en hårdare tillämpning än vad som föreskrivs i konventionerna. Minimiskydden är till för att de utvecklingsländer som inte har någon fungerande lagstiftning så att upphovsmannens rätt kan tillvaratas där. Författaren har i en omfattande analys kommit fram till slutsatsen att svensk och amerikansk upphovsrätt är förenliga med de internationella konventioner som de är bundna av, främst TRIPS-avtalet vad gäller tillhandahållande av rättsmedel för att säkerställa att upphovsrätten följs. Av slutsatsen följer även att de svenska och amerikanska lagarna är väldigt snarlika vad gäller de rättsmedel som finns att tillgå. Den amerikanska upphovsrätten är dock mera tillfredsställande för det allmännas intresse.