No description available.

This Master’s thesis is an analysis of metaphors in relation to actors, and of discourses used in the copyright-debate in two major Swedish daily newspapers and one American: Göteborgs-Posten, Svenska Dagbladet and New York Times during the years 2001-2006. We aim to answer the following questions: Which metaphors were being used in the copyright-debate to create the archetypal villain, hero, winner and loser in editorials, debate and letters to the editor in the three newspapers? Which discourses did those metaphors relate or conform to? Which similarities or differences could be found when comparing the two countries’ newspapers regarding representations and constructions of villains, heroes, winners and losers in the copyright-debate? Firstly we distinguished who the actors in the debate were, following parts of Theo van Leeuwen’s actors’ analysis. Secondly we distinguished which metaphors were being used to describe the actors as either villains, heroes, winners or losers. The metaphors were then connected to theories of copyright in the information society in a critical discourse-analysis following Norman Fairclough. The discourses found were: the Market discourse, the Democracy discourse, the Information technology-discourse, the Generation discourse and the Creativity discourse. Frequently used metaphors in our material were those of war and violence. Another finding in our thesis was the fact that in the Swedish material politicians and the industry were described as major villains whereas in New York Times, the industry was the biggest villain. Villains were not primarily constructed in relation to heroes; villains were primarily constructed in relation to losers. / Uppsatsnivå: D

Syftet med denna uppsats är att klargöra rättsläget gällande upphovsrätt och hur detta påverkar musikaliska verk. Mer specifikt kommer det utredas hur lika musikaliska verk får vara varandra utan att det kan vara tal om upphovsrättsintrång genom att delar av originalverket, eller liknande stycken av sagda verk, har använts i ett nytt verk utan tillåtelse från upphovspersonen för originalverket ifråga. I inledningen kommer uppsatsen gå in på exempel där två musikaliska verk har liknat varandra tillräckligt mycket för att det ska uppkomma tankar om intrång och stöld från en kompositör från en annan. Fallen kommer hänvisas till under uppsatsens gång. Det mest centrala fallet inom musikalisk upphovsrätt gällande intrång och dylikt, även om det uppdagades om så tidigt som år 2002, är NJA 2002 s. 178. Där den prejudicerande domen från HD uttryckte att göra en så kallad helhetsbedömning var att föredra i fall där två musikaliska verk har tydliga likheter. Med en helhetsbedömning inkluderas både en bedömning om verken har verkshöjd och om det föreligger intrång. Domstolen menade även att det inte skulle fokuseras allt för mycket på vilka toner som låtarna använde, även om fiolmelodin beaktades utifrån tonföljd, utan att fokusera mer på lyssnarnas helhetsintryck om de musikaliska verken och likheter däremellan.  Grunderna för URL och svensk upphovsrätt i allmänhet nämns som ett avsnitt där läsaren informeras om hur denna rätt ser ut idag och vad som förändrats under åren. Inom upphovsrätt finns det ett tydligt skydd för den som skapar verk om verket ifråga har en individuell särprägel, anses ha ett tillräckligt mått av självständighet samt även vara resultatet av upphovspersonens andliga skapande. Uppnår verket dessa krav skyddas verket av URL och detta medför att om andra kompositörer skulle använda upphovspersonens verk utan tillåtelse begår de upphovsrättsintrång och kan dömas enligt svensk lag. Upphovsrätten är en ensamrätt. Enligt 2 § URL innebär detta att varje upphovsperson har en personlig rätt att disponera sitt verk och göra det åtkomligt för allmänheten på sina egna villkor. Så fort ett verk är skapat så uppkommer ensamrätten direkt, vilket innebär att som upphovsmakare till ett verk behöver du inte ansöka om ett skydd. Uppfylls kriterierna får verket skydd ’automatiskt’. De upphovsrättsliga reglerna ger även upphovspersoner rätt till ersättning om någon annan fysisk person bryter mot upphovspersonens ensamrätt och begår därmed ett upphovsrättsintrång. Inom upphovsrätt finns en avtalsfrihet där upphovspersoner har rätten till att exempelvis sälja eller begränsa sin upphovsrätt till sitt verk. Detta brukar regleras i ett skivkontrakt. För att en kompositör ska kunna släppa ett musikaliskt verk för allmänheten och härigenom öka dess popularitet används ofta ett skivbolag. Dessa bolag skriver då ett skivkontrakt med upphovspersonen till ett eller flera verk där det i högsta sannolikhet finns med villkor som begränsar dennes upphovsrätt eller överför dennes upphovsrätt till verket i sin helhet till skivbolaget. Detta medför att mindre aktörer på den musikaliska marknaden hamnar i underläge gentemot de större aktörerna i skivbolagen som därmed styr marknaden. Här krävs en förändring för att hjälpa de mindre aktörerna. Avslutningsvis utforskas det om det ens kommer finnas en möjlighet för upphovspersoner att skapa originella verk, då detta urvattnas hur mer tiden går. I nutid finns det stora problem inom framförallt populärmusikens område där tonsättningen eller tonföljden ofta är snarlika varandra, I exempelvis musik-tävlingen Melodifestivalen uppkommer fler och fler fall av musikaliska verk som misstänks av lyssnarna har gjort intrång på någon annans verk. Dessa musikaliska verk brukar också komma långt inom denna tävling och har till och med vunnit under vissa år.

<p>Musikbranschen står idag inför ett stort förändringstryck då den verksamhet den är baserad på, skivförsäljning, på bara några år har tappat en tredjedel av sin omsättning. Ett stort hot mot skivförsäljningen är den ökande nedladdningen av musik via Internet. Musik är en vara som konsumeras i många olika former; inte bara via skivor utan genom radio och TV, konserter, på diskotek, under träningspasset på gymmet och så vidare. Alla dessa former ger intäkter till upphovsmännen samt artisterna och har idag stor betydelse för dem. Denna uppsats ämnar anlägga ett brett perspektiv på musikmarkanden och redogöra för hur dessa olika former hänger samman och påverkar varandra.</p><p>Syftet med denna uppsats är att beskriva och analysera marknaden för musik ur ett ekono-miskt teoretiskt perspektiv, för att sedan analysera musiknedladdningens välfärdsekonomiska påverkan på denna. En del av detta syfte uppnås genom att utifrån ekonomisk teori beskriva hur människor väljer när de konsumerar musik. Vidare kommer konkurrenssituationen på skivmarknaden granskas samt dess påverkan på pris och mångfald av skivor. Uppsatsen har ett visst fokus på upphovsmannen så dennes möjligheter till ersättning kommer att undersökas mer ingående. Slutligen innehåller uppsatsen resonemang kring effekterna av nya sätt att distribuera musik med tonvikt vid distribution via Internet.</p><p>Uppsatsen har varken en ren objektivistisk-behavioristisk eller subjektivistisk-tolkande ansats utan hämtar element från båda. Majoriteten av den nationalekonomiska forskningen härrör ur den första av dessa ansatser och denna uppsats går således i viss mån utanför den national-ekonomiska huvudfåran. Uppsatsen har sin teoretiska bas i neoklassisk nationalekonomi och utöver detta sker en djupare genomgång inom området konsumentteori. Empirin till uppsatsen består främst av information från branschorganisationer, utredningar från statliga organisa-tioner och tidigare uppsatser inom området.</p><p>Undersökningen av musikmarknaden visar att det råder relativt låg konkurrens, med fem dominerande aktörer, i Sverige såväl som internationellt. Detta leder till högre priser och ett mindre utbud än vad som skulle råda vid mer välfungerande konkurrens. Den del av skivpriset som tillfaller upphovsmännen är endast drygt sex procent. Upphovsmännen får majoriteten av sin ersättning från andra källor, i Sverige främst från STIM för framförande i radio och TV.</p><p>Musik blir vid distribution via Internet en vara utan rivalitet och exkluderbarhet; en kollektiv vara. Ur välfärdssynpunkt vore det således önskvärt att konsumenter fick sprida fonogram fritt, dock uppstår då problemet med hur upphovsmän och artister ska få ersättning. Eftersom intäkter från skivförsäljning inte längre spelar lika stor roll för upphovsmän och artister behöver emellertid detta inte vara något stort problem. Vidare kan nedladdning av musik via Internet vara välfärdshöjande även vid dagens ersättningssystem, givet att nyttoökningen av att fler får konsumera skapade verk överstiger minskningen i nytta av färre nya verk.</p>

<p>Att framföra fartyg utan sjökort kan vara mycket vådligt. Idag finns</p><p>det två typer av sjökort. Det i pappersform och det elektroniska</p><p>(digitala). Sjöfartsverket har en mycket stark position på marknaden</p><p>för sjökort. Detta är en följd av bland annat lagstiftning.</p><p>Sjöfartsverkets sjökort medför naturligtvis kostnader för användarna. Det finns därför ett starkt intresse från olika parter att upphovsrätten till sjökort slopas och att därmed kostnaderna för de nödvändiga sjökorten sjunker.</p><p>Problemformuleringen för denna uppsats är därför följande. Vilka</p><p>intressen kan anses vara de mest skyddsvärda och således de som den</p><p>svenska upphovsrätten bör formas efter när det gäller upphovsrätten</p><p>till sjökort?</p><p>Syftet är att kritiskt granska den svenska upphovs-rätts-</p><p>lagstiftningen på området. Finna intresse-positioner och utvärdera</p><p>dessa.Uppsatsen rör främst det tryckta sjökortet även om elektroniska sjökort också berörs till viss del. Ämnet lockar till ett rättsfilosofiskt resonemang. Detta har dock en mindre framträdande roll i uppsatsen.</p><p>Upphovsrätten behandlas i metoddelen uteslutande ur sjökortets</p><p>perspektiv. Vad krävs för att erhålla upphovsrätt till ett sjökort</p><p>idag? Vilka gränsdragningar har lagstiftaren valt att göra. Olika</p><p>begrepp inom upphovsrätten tas upp, i den mån de berör sjökort. Vidare behandlas inskränkningar i upphovsrätten till sjökort samt en utblick görs mot förhållandena i andra länder där sjökort spelar en central roll.I det tredje kapitlet görs en inventering av skyddsvärda intressen. Bland dessa intressen märks bland annat upphovsmannens och offentlighetsprincipens intressen men även sjösäkerhetens.</p><p>Analysen är uppdelad i två delar. Första delen analyserar</p><p>upphovsrätten till sjökort. Slutsatsen blir att det bör finnas något</p><p>slags upphovsrättsligt skydd för sjökort. Hur skyddet ska se ut beror på vilka intressen som skall skyddas. Analysens andra del tar upp just detta. Slutsatsen i denna del är av den lagstiftning vi har idag är adekvat för de intressen som jag gått igenom i min uppsats.</p>

Att framföra fartyg utan sjökort kan vara mycket vådligt. Idag finns det två typer av sjökort. Det i pappersform och det elektroniska (digitala). Sjöfartsverket har en mycket stark position på marknaden för sjökort. Detta är en följd av bland annat lagstiftning. Sjöfartsverkets sjökort medför naturligtvis kostnader för användarna. Det finns därför ett starkt intresse från olika parter att upphovsrätten till sjökort slopas och att därmed kostnaderna för de nödvändiga sjökorten sjunker. Problemformuleringen för denna uppsats är därför följande. Vilka intressen kan anses vara de mest skyddsvärda och således de som den svenska upphovsrätten bör formas efter när det gäller upphovsrätten till sjökort? Syftet är att kritiskt granska den svenska upphovs-rätts- lagstiftningen på området. Finna intresse-positioner och utvärdera dessa.Uppsatsen rör främst det tryckta sjökortet även om elektroniska sjökort också berörs till viss del. Ämnet lockar till ett rättsfilosofiskt resonemang. Detta har dock en mindre framträdande roll i uppsatsen. Upphovsrätten behandlas i metoddelen uteslutande ur sjökortets perspektiv. Vad krävs för att erhålla upphovsrätt till ett sjökort idag? Vilka gränsdragningar har lagstiftaren valt att göra. Olika begrepp inom upphovsrätten tas upp, i den mån de berör sjökort. Vidare behandlas inskränkningar i upphovsrätten till sjökort samt en utblick görs mot förhållandena i andra länder där sjökort spelar en central roll.I det tredje kapitlet görs en inventering av skyddsvärda intressen. Bland dessa intressen märks bland annat upphovsmannens och offentlighetsprincipens intressen men även sjösäkerhetens. Analysen är uppdelad i två delar. Första delen analyserar upphovsrätten till sjökort. Slutsatsen blir att det bör finnas något slags upphovsrättsligt skydd för sjökort. Hur skyddet ska se ut beror på vilka intressen som skall skyddas. Analysens andra del tar upp just detta. Slutsatsen i denna del är av den lagstiftning vi har idag är adekvat för de intressen som jag gått igenom i min uppsats.

Skydd för titlar på litterära och konstnärliga verk kan erhållas enligt olika lagar. I denna uppsats behandlas skyddet enligt upphovsrättslagen, varumärkeslagen och marknadsföringslagen. Varumärkeslagen ersattes den 1 juli 2011 av en ny, mer EU-anpassad, varumärkeslag. I och med detta försämrades skyddet för titlar ur ett upphovsmannaperspektiv. Det finns idag inget hinder för utomstående att, som varumärke, registrera en upphovsmans egenartade verkstitel. Det har alltså blivit viktigare, för den upphovsman som avser att använda sin titel som varumärke, att varumärkesregistrera den så fort som möjligt för att vara säker på att erhålla ensamrätt. Dessutom utgör registrering det mest fördelaktiga skyddet ur bevissynpunkt. De övriga skydden som en titel kan erhålla uppstår formlöst och kan således vara svårare att bevisa. I upphovsrättslagen erbjuds två olika typer av skydd för titlar: dels ett upphovsrättsligt för titlar som antingen utgör verk i sig själva eller är att anse som en litterär del av ett verk, dels ett förväxlingsskydd i 6 kap 50 §. Det förstnämnda ger ett skydd mot all slags efterbildning, medan det senare endast skyddar mot förväxling mellan verkstitlar, mellan upphovsmän samt mellan verkstitlar och upphovsmän. Förutom möjligheten för upphovsmannen att varumärkesregistrera en titel utgörs skyddet för titlar i varumärkeslagen numera dels av ett hinder mot att någon utomstående varumärkesregistrerar upphovsrättsligt skyddade titlar, dels av ett skydd för titlar som är inarbetade som varumärken. Registreringshindret avseende egenartade titlar har således avskaffats så att även utomstående har möjlighet att registrera denna typ av verkstitel. Marknadsföringslagen erbjuder i vissa fall ett kompletterande skydd för titlar. Lagens primära syfte är att ta tillvara konsumenternas och näringslivets intressen vid marknadsföring och att förhindra otillbörliga marknadsföringsåtgärder riktade mot konsumenter och näringsidkare. Syftet är alltså inte, till skillnad från varumärkeslagen och upphovsrättslagen, att skydda ensamrätten i och för sig. Bedömningen om en marknadsföringsåtgärd ska anses som otillbörlig ska göras utifrån en genomsnittskonsument. Avskaffandet av registreringshindret för egenartade titlar innebar alltså att skyddet för titlar försämrades ur ett upphovsmannaperspektiv. Detta kan uppfattas som otillfredsställande i och med att utvecklingen lett till att utnyttjandet av titlars kommersiella värden har fått en allt större betydelse. Den brist som uppstått i skyddet skulle kunna avhjälpas genom att komplettera det skydd som finns i 6 kap 50 § upphovsrättslagen, genom att i denna paragraf lägga till ett förbud mot att utomstående använder någons annans kända titel i näringsverksamhet. Skyddet skulle, genom ifrågavarande tillägg, även bli vidare och mer lättöverskådligt. I doktrin har fördelarna med ett sådant tillägg diskuteras men än så länge finns det dock inte något lagförslag med denna innebörd.

Musikförsäljning har haft en nedåtgående trend, vilket enligt många kan bero på illegal fildelning. En metod till att stävja illegal fildelning och höja skivförsäljning har varit att införa reformer av upphovsrättslag. Vi undersöker om musikförsäljningen påverkas av upphovsrättsreformer i 48 länder under åren 2004-2009. Vi utreder även om det finns indikationer till samband mellan illegal fildelning och skivförsäljning. I uppsatsen använder vi multipel linjär regressionsanalys och hämtar försäljningsdata från Ifpi. Vår slutsats är att införande av upphovsrättsreformer inte har effekt på musikförsäljning

Syftet med undersökningen är att, genom en analys av en mängd tidningsartiklar inom ämnet fildelning och piratkopiering, försöka se om och i så fall hur den debatten utvecklats i den svenska pressen. Det vi kommer fram till är att det sedan 1999 och fram till 2010 skett en avsevärd förskjutning av hur man beskriver och skriver om fildelning i svensk press. Utvecklingen har gått från att handla om ett tekniskt fenomen till en ideologisk och politisk diskussion. / The purpose of the study is that, by analyzing a variety of newspaper articles in the subject of file sharing and piracy, try to see whether and if so, how the debate developed in the Swedish press. Our conclusion is that, between 1999 and 2010 there was a significant change in how file sharing was depicted in the Swedish press. The development has gone from a technological phenomenon to an ideological and political debate.

No description available.