Artificial intelligence (AI) has become an increasingly used technology in today's society. In recent years, AI systems have even begun to be used to create creative works, so-called creative AI. This development gives rise to a number of different copyright challenges, especially if it is at all possible that such cultural objects can be protected by copyright. In light of the increased use of creative AI, the thesis aims to investigate the relationship between AI-generated cultural objects and copyright. To fulfill this purpose, three main questions are answered.   The first question that the thesis intends to answer is whether AI-generated works can be covered by copyright protection. The preconditions for protection are partly that the created cultural object must be covered by the concept of work, and partly must meet the requirement of originality, which is also considered to include a requirement of human creation. The inquiry takes support from EU law, among other things, which has clarified how these requirements are to be applied in a context where a technical aid is used.   The second issue of the thesis is aimed at such products that have been created by a more independent AI system and that should not be subject to copyright protection under the current system. Based on several different aspects, such as the motive and justification of copyright, it is investigated whether such cultural objects should also be covered by copyright. The thesis shows that there are things that speak both for and against an extended protection.   The design of a protection for AI-generated products is the work's third and final area of ​​investigation and is thus based on the premise that it is justified with an extended copyright protection. The study focuses on a number of different aspects that can be considered particularly relevant to discuss in the protection of AI-generated products, such as the time of protection and the subject of protection.   The thesis finds that it should be possible for AI-generated works to be covered by copyright, provided that there is room for a human being to make creative choices. Conversely, this should preclude that objects from more independent AI systems, which are becoming more common, should not be able to be protected by copyright. Such a conclusion also justifies a position regarding whether such works also should be covered by copyright. In order to promote investment, there may be reasons to extend protection, but it should be noted this can lead to human creatures becoming outcompeted. When designing the protection, this imbalance can be taken into account, for example by providing a shorter protection period. / Artificiell intelligens (AI) har börjat bli en alltmer använd teknik i dagens sam­hälle. På senare år har man till och med börjat använda AI-system för att skapa kreativa verk, så kallad kreativ AI. Denna utveckling ger upphov till en rad olika upphovsrättsliga utmaningar, särskilt om det överhuvudtaget är möjligt att sådana kulturföremål kan skyddas av upphovsrätten. Mot bakgrund av den ökade använd­ningen av kreativ AI syftar uppsatsen till att utreda förhållandet mellan AI-genererade kulturföremål och upphovsrätten. För att uppfylla detta syfte besvaras tre huvudsakliga frågeställningar. Den första frågan som undersökningen avser att besvara är huruvida AI-genererade verk kan omfattas av ett upphovsrättsligt skydd. Förutsättningarna för skydd är dels att det skapade kulturföremålet ska omfattas av verksbegreppet, dels att det ska uppfylla kravet på originalitet, vilket även anses innefatta ett krav på mänskligt skapande. Utredningen tar bland annat stöd i EU-rättslig praxis som har förtydligat hur dessa krav ska tillämpas i en kontext där ett tekniskt hjälpmedel används.     Undersökningens andra frågeställning tar sikte på sådana alster som skapats av mer självständiga AI-system och som inte torde kunna vara föremål för ett upphovs­rättsligt skydd enligt den nuvarande ordningen. Med avstamp i ett antal olika aspekter, såsom upphovsrättens motiv och rättfärdigande, utreds huruvida även sådana kulturföremål bör omfattas av upphovsrätten. Undersökningen visar på att det finns saker som talar såväl för som mot ett utvidgat skydd.   Utformningen av ett skydd för AI-genererade alster är arbetets tredje och sista undersökningsområde och bygger alltså på förutsättningen att det är motiverat med ett utvidgat upphovsrättsligt skydd. Undersökningen fokuserar på en rad olika aspekter som kan anses vara särskilt relevanta att diskutera vid ett skydd för AI-genererade alster, såsom skyddstiden och skyddssubjektet.   Förevarande undersökning konstaterar att det torde vara möjligt för AI-genererade verk att omfattas av upphovsrätten under förutsättningen att det finns utrymme för en människa att ta kreativa val. Motsatsvis torde detta utesluta att föremål från mer självständiga AI-system, som börjar bli allt vanligare, inte bör kunna skyddas upp­hovsrättsligt. En sådan slutsats motiverar även ett ställningstagande huruvida även sådana alster bör omfattas av upphovsrätten. För att främja investeringar kan det finnas skäl att utvidga skyddet, men hänsyn bör tas till att det kan leda till att mänskliga kreatörer kan konkurreras ut. Vid utformningen av skyddet skulle man kunna ta hänsyn till denna obalans, exempelvis genom att ge en kortare skyddstid.

Never have so many listened to so much music. The transition to digital uses has made theart form more accessible to everyone. But the transition has also entailed that musiciansreceive ever lower remuneration for the exploitation of their work in relation to other partieson the market. To harmonize copyright law in the digital age, and to strengthen the positionof authors and performers, the Digital Single Market Directive was adopted by the EU in2019.The present work deals with the right to remuneration in accordance with Articles 18and 20 of the Digital Single Market Directive, more particularly in situations when relatedrights to music performances are transferred. The aim is to examine and argue for how thearticles should be interpreted to satisfactorily achieve the purpose underlying the directive.It is stated that the purpose behind the directive is to ensure that authors and performersreceive necessary compensation for their work and achievements, i.e., a compensation largeenough to safeguard the survival of creative and artistic work in all of Europe over a longperiod of time.Further, the conclusion is drawn that Swedish law, in its current form, doesnot live up to the requirements set by Article 20 in the Directive. In addition, it is argued thatArticle 18, which in some respects might be considered optional, rather should be appreciated as a necessary means to reach the purposes underlying the Directive and therefore beimplemented as non-optional. The conclusion is that Article 18 is needed both as a methodof adjusting non equitable contractual terms and as a principle of unwaivable right to remuneration

Using existing art in order to create new art is a well-knownpart of human culture. Humans learn and are inspired by what comes before us and those who come afterwill, in turn,be inspired by us. Stories and artscropup time and timeagain throughout history with new takes and twists. Such has been the case since time immemorial. With the advent of economical value tied to creative workssociety decided to give certain rights and protections to those who created suchworks. These came in the form of exclusive rights and control overthe created work.With this exclusivity comes the risk of hampering the creative freedom of other artists, since another cannot create something that is toosimilar toa protected work. Thus, a balance is needed between the two interests. There must be a degree of freedom to use protected works in the creative process, just as there must be some protection and exclusivity of works already created. A question of large importance is then: ”to what extent can existing and protected works be used by artists who are trying to create new art?” This is the question this study attempts to answer. Knowing the answer to this question willmake the playing field for artists more concrete and clearer. Which hopefully will make creating art by using existing works easier and with less risk of copyright infringement.The study went about this by identifying what laws come into effect when protected works are used for creating new art, and analyse how those laws work in practice. The study applied a legal dogmatic method in order to investigateand analyse the applicable lawin search of principles and guidelines for how art can be used in this way. The investigationconsists in large part of analysis of prejudicial court rulings. The analysis is done with the help of legal doctrine in the form of comments to rulings and other legal literature. The conclusions found in the investigation was then subjected to critical reflection where they were put in the context ofvisual arts and what they meanfor artistsin practice. The study found that the conditions for using art in the creation of new art are relatively good, at least when it comes to the question of imitation (efterbildning). There are many things an artist can dowhen using existing art in their creative work inorder toavoid it being an imitation according to courts. However, when it comes to the ”right of respect” of a piece of art,the applicable law is unclear. The assessment of whether changes to an artwork constitutes a violation of the right of respect is very complex and, in many cases,unclear. It relies heavily on old preparatory works,and it is unclear to what extentthese preparatory works are actually still applicable.The study findsthata clearerright of respect is desirablein order to have a more effective copyright law that better allows for using existing art in order to create new art.

Syftet med detta examensarbete är att undersöka individers attityder och inställning om upphovsrätt bland elever på gymnasieskolans medieprogram.Arbetet ger en översikt av hur stor del begreppet upphovsrätt är i medieprogrammets utbildning och i dess olika kursplaner. Med hjälp av en enkätundersökning till årskurs tre på Medieprogrammet på en utvald skola, har jag bildat mig en uppfattning om hur elever ser på upphovsrätt. Jag har även intervjuat några olika lärare som undervisar i medieämnen om hur de ser på elevernas inställning till upphovsrätt.Mitt arbete visar att många elever inte bryr sig om upphovsrätt när det är någon annan som har skapat ett verk men upphovsrätten är ofta mycket viktig när det är eleven själv som har skapat något. Arbetet åskådliggör också hur elever tänker på olika sätt om upphovsrätt i skolan, privat eller i professionella sammanhang. Dessutom visar arbetet hur elevernas attityder skiljer sig från medielärarnas sätt att se på upphovsrätt.

No description available.

Artificiell Intelligens, AI är ett ämne vars popularitet ökat explosionsartat under de senaste åren. I takt med det har även användande av AI-genererat material och upphovsrättsliga frågor kring det börjat bli allt vanligare. Målet med den här uppsatsen är att ta tag i en av de frågorna, nämligen hur det gällande upphovsrättsliga läget ser ut för så kallad träningsdata. Frågan är då om de stora ansamlingarna av olika verk som matas in när man utvecklar en ny modell för dessa AI-program att använda sig av ska behandlas som en databas, eller något annat.   För att svara på denna fråga görs då en genomgång av EU-rätt och svensk rätt, där relevanta direktiv och lagrum undersöks och analyseras. Denna genomgång tar huvudsakligen upp Sveriges upphovsrättslag och EU:s databasdirektiv med förarbeten, men även relevanta rättsfall och artiklar från juridiska tidskrifter behandlas.Vidare görs även en analys över hur dessa kan vara tillämpliga för AI-träningsdata och en genomgång av diskussioner kring ämnet, varpå uppsatsen avslutas med en sammanfattning av undersökningen, samt en slutsats över den rättsliga situationen i frågan.

De lagstadgade bestämmelser som reglerar upphovsrättens övergång återfinns i 3 kap. upphovsrättslagen. Från flera håll har kritiska röster väckts om att dessa bestämmelser behöver överses och moderniseras för att hänga med den kontinuerligt pågående utvecklingen av dels teknik men framför allt den upphovsrättsliga marknaden. I samband med detta har Upphovsrättsutredningen sammanställt ett SOU-förslag som benämnts Avtalad upphovsrätt. Där flerstående förslag till förändringar och tillägg utav de nuvarande bestämmelserna ges. Genom detta SOU-förslag har utredningen noggrant granskat och kommit med förslag till bestämmelser som behöver förändras eller införas. Grundtanken har ansetts vara att undersöka huruvida upphovsmännens ställning som avtalsparter bör stärkas på den upphovsrättsliga marknaden. Denna uppsats kommer att granska dessa förslag, sammanställa dem mot de nuvarande bestämmelserna och framför allt diskutera vilken betydelse dessa förslag har för det nuvarande rättsläget och upphovsmännens ställning. / The stipulations that regulate both the economical and non-profitable aspects of copyright transactions are to be found within the third chapter of the Swedish Copyright Law. Critics have claimed that the current regulations regarding copyright transactions are outdated. It has been pointed out that these regulations need to be updated as regarding to the development of the current technology and the changing copyright market. In accordance with these claims, the board investigating the Swedish Copyright Law - issued by the Swedish government – has presented a motion named Contracted copyright. This motion contains several changes and supplements to the current regulations in the third chapter of the Swedish Copyright Law. The board has through this motion investigated whether and to what extent the current regulations need to be changed in accordance with the current development of the copyright market. The general idea has been to investigate whether the copyright authors require an extended protection on the copyright market. Therefore the purpose of this essay has been to investigate these suggested changes to the current regulations. In order to determine whether they serve their suggested purpose and how they will affect the current legal position.

Gamingindustrin utgör idag en stor, globaliserad marknad, där spelutvecklingsprocessen kan medföra utgifter som uppgår till flera miljarder svenska kronor. En viktig del av moderna spel är det grafiska användargränssnittet, s.k. GUI, som är den interaktiva, grafiska yta med vilken en spelare interagerar. GUI utgör slutprodukten av spelets sammantagna delar och avgör hur spelupplevelsen uppfattas av användaren. GUI:s immaterialrättsliga skydd är villkorligt och fragmenterat, vilket är oproportionerligt till GUI:s betydelse för gamingindustrin.  Det huvudsakliga syftet med uppsatsen är att belysa vilka immaterialrättsliga lagar som skyddar en GUI idag, samt att föreslå på vilket sätt skyddet kan förbättras. I uppsatsen undersöks även de amerikanska immaterialrättsliga lagarna som berör det grafiska användargränssnittet. Undersökningen utförs med avsikt att studera vilka rättsnormer som möjligtvis kan komplettera den svenska lagstiftningen, och därmed förbättra GUI:s skydd i en svensk kontext.  Framställningens disposition har till ändamål att besvara uppsatsens frågeställningar på ett systematiskt och ordnat sätt. Först har den svenska upphovsrättslagen och andra immaterialrättsliga lagar som är av intresse undersökts. Vidare har relevanta europeiska rättsakter tagits upp och redogjorts för. Slutligen har den amerikanska immaterialrättsliga lagstiftningen, samt viktiga prejudikat studerats. Undersökningen har uppvisat ett behov av att tydliggöra GUI:s ställning inom den svenska upphovsrätten, eftersom det nuvarande skyddet präglas av vissa brister. Exempelvis har domstolar inom både EU och Sverige inte definierat vilka element som kan ingå i ett användargränssnitt, vilket gör att frågan om GUI:s skydd lämnats ofullständigt. Kontentan av vad som presenterats är att GUI behöver ett bättre skydd, vilket kan åstadkommas på två olika sätt. Tillförandet av en ny verkskategori i upphovsrättslagen kan ge GUI den ställning som motsvarar dess roll i gamingindustrin. Alternativt kan GUI erhålla ett s.k. sui generis-skydd, som kan likna det EU-rättsliga skyddet för databaser. Åtgärderna lyfter ömsesidigt GUI:s roll som något unikt och essentiellt för framtida teknikutveckling.

No description available.

Upphovsrätten innebär en ensamrätt till ett av upphovsmannen skapat litterärt eller konstnärligt verk. Denna ensamrätt kan emellertid inskränkas enligt 12 § URL, genom så kallad privatkopiering. Detta innebär att en enskild person får kopiera ett verk och framställa ett eller några få exemplar för privat användning. Verket får dock inte spridas vidare. När ett verk görs tillgängligt för allmänheten har upphovsmannen rätt att få ekonomisk ersättning när verket nyttjas. Vid kopiering för privat bruk utges dock ingen sådan ersättning. Istället läggs en avgift på priset till sådana anordningar som anses vara särkilt ägnade för privatkopiering. Denna avgift kallas privatkopieringsersättning och är till för att kompensera det inkomstbortfall upphovsmännen lider då privatkopiering sker av deras verk. Ersättningen ska vara “rimlig” i enlighet med EU-rättslig lagstiftning. Avgiften ska betalas av näringsidkaren som tillverkar eller importerar anordningen. I slutändan är det dock konsumenten som betalar avgiften när denne betalar för anordningen.   I 26 k § URL anges att privatkopieringsersättning ska utgå för anordningar som är särskilt ägnade för privatkopiering. Vilka anordningar som ska anses vara “särskilt ägnade” är dock rättsligt inte helt klarlagt. Hur begreppet ska tolkas har tagits upp till avgörande ett fåtal gånger. I samtliga fall har fastslagits att begreppet ska tolkas brett och även innefatta anordningar där privatkopieringsfunktionen inte är huvudsaklig, så kallade multifunktionella anordningar. Det senaste avgörandet har dock beviljats prövningstillstånd i HD men har i skrivande stund ännu inte tagits upp till prövning.   I denna uppsats undersöks vad begreppet ”särskilt ägnad” innebär, om iPhone ska falla in under begreppet och i så fall hur stor privatkopieringsersättningen för iPhone rimligen bör vara. Av analysen i uppsatsen framkommer att begreppet ”särskilt ägnad” ska ges en vid tolkning. På grund av att begreppet ska tolkas brett ska iPhone anses vara särskilt ägnad för privatkopiering och således utgöra underlag för privatkopieringsersättning. En rimlig kompensation härför bör inte överstiga 80 kr, vilket är takbeloppet för både surfplattor och externa hårddiskar.