<p>Under HT08 och VT09 har vi under vårt examensarbete tagit fram en ny mekanisk produkt. Det är ett mekaniskt styrsystem för sjukhussängar. Det är ett enkelt och billigt system, och det kommer att underlätta för personalen på sjukhusen runt om i landet. Då produkten gör det lättare för personalen att kontrollera sängen, samt att det nu räcker med en person som utför arbetet med att knuffa sängen.</p>

Under HT08 och VT09 har vi under vårt examensarbete tagit fram en ny mekanisk produkt. Det är ett mekaniskt styrsystem för sjukhussängar. Det är ett enkelt och billigt system, och det kommer att underlätta för personalen på sjukhusen runt om i landet. Då produkten gör det lättare för personalen att kontrollera sängen, samt att det nu räcker med en person som utför arbetet med att knuffa sängen.

Shareholder, who decides to continue with the company, can cause that they become per-sonally liable for its upcoming obligations. Creditors must lodge an appeal against the shareholder to get compensation for the harm they have suffered. The damage rules in Swedish company law are designed to utilize the company’s interest, that is, shareholders and other corporate members shall promote the interests of the company and not cause damage. The rules about compensation that shareholder obligates itself to are difficult to apply and are adapt to the specific cases. For a shareholder to be personally responsible in a real situation a company has to establish a subsidiary company, which is being driven undercapitalized, intended to benefit the shareholder. In addition it is required that the company causes damage to the creditors, so that they then are able to claim compensation from the shareholder. To enable shareholder to be liable under the Swedish company law, the shareholder shall intentionally or negligently cause financial damage to the company, for example, by approving a false balance sheet. Individuals can exclude them self from being directly responsible for the liquidated company's payment responsibility. For liability rules to be applied, it is required that an undercapitalized company is being driven by a parent company, in this way the parent company, is the legal person, meaning the parent company the shareholder and there for responsible for the obligations incurred.

No description available.

SAMMANFATTNING Bakgrund: På en intensivvårdsavdelning för nyfödda vårdas kritiskt sjuka och/eller ostabila nyfödda barn som är i behov av sjukvård dygnet runt. Miljön på avdelningen ska främja föräldrars medverkan och närvaro i vården vilket ska optimeras på moderna intensivvårdsavdelningar för nyfödda. Föräldrar till sjuka barn har rätt att vara närvarande och aktivt medverka i vården av sitt barn. Syfte: Syftet med föreliggande studie var att undersöka föräldrars, vars barn tidigare vårdats på en intensivvårdsavdelning för nyfödda, tankar och synpunkter på utformning av en, utifrån deras erfarenheter, optimal intensivvårdsavdelning för nyfödda.   Metod: Enkäter skickades hem till föräldrar (n=39) vars barn vårdats på intensivvårdsavdelningen för nyfödda vid Akademiska barnsjukhuset i Uppsala under minst en månad under 2015. Svaren i de öppna frågorna analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Föräldrarna (n=18) beskrev att personalens sätt att arbeta; rutiner, bemötande och kommunikation, både kunde underlätta och försvåra deras medverkan och närvaro i vården av barnet. Flertalet faktorer i avdelningens miljö påverkade föräldrars närvaro och medverkan både fyskiskt och psykiskt. Föräldrarna beskrev en stor vilja av att vara nära barnet under vårdtiden, där sova intill eller i närheten av barnet beskrevs som en viktig faktor för möjligheten att vara nära.  Slutsats: Föräldrarna beskrev att personalens rutiner och arbetssätt samt faktorer i avdelningsmiljön var väsentliga för föräldrars psykiska och fysiska närvaro och medverkan i vården. Viljan att vara nära barnet under vårdtiden upplevdes som stor bland föräldrarna. Nyckelord: Intensivvårdsavdelning för nyfödda, Miljö, Föräldranärvaro, För tidigt född

Sverige tar emot fler och fler högutbildade invandrare varje år. De börjar med att gå till de olika svenska kurser som finns som Svenska för invandrare (Sfi) eller Intensivsvenska för akademiker (Sifa), men det är ingen garanti för att lära sig svenska på en nivå som hjälper dem till en snabbare väg till arbetslivet. Undersökningen är fokuserad på invandrare som kommer till Sverige med en akademisk utbildning, det vill säga, en utbildning på universitets nivå som är minst tre år. Syftet med denna studie är att undersöka vilken roll svenskan spelar för högutbildade invandrare när det är dags att hitta ett kvalificerat jobb samt undersöka om det finns andra faktorer som hjälper dem att snabbare hitta ett kvalificerat jobb. Resultatet visar att det finns andra faktorer som väger mer än själva behärskningen av svenska. Genom de djupa intervjuerna som genomförs i studien, kommer man fram till att en av de viktigaste faktorerna som påverkar hur snabbt man hittar ett jobb är kontakter. En till faktor som informanterna anger är behärskning av engelska. Till sist påpekar informanterna att tillgången till en praktikplats är mycket viktig, inte bara för att hitta ett lämpligt jobb, utan också för att få värdefulla kontakter som kan leda till arbetsmöjligheter.

Studiens syfte var att öka förståelsen kring hur nyckelpersoner som arbetar med lärande i organisationer uppfattar lärande, samt vilka förutsättningar och hinder för lärande som kan förekomma. Studien genomfördes som en kvalitativ intervjustudie med semistrukturerade intervjuer. Data analyserades utifrån en hermenuetisk forskningsansats genom en tematisk analys. Resultatet visade att lärande i organisationer uppfattas utifrån tre huvudteman; där chefen skapar förutsättningar, medarbetarna är drivkraften och organisationen sätter ramarna för lärandet. Nyckelförutsättningar som studiens resultat visade var motiverade medarbetare vilka upplever en delaktighet i lärandet. Men även organisationen som genom sitt klimat underlättar lärande och chefer som med god kommunikativ förmåga och trygghet i sin roll är engagerad i sina medarbetares lärande. Bristen av ekonomiska resurser, ansträngningen som lärande kräver och avsaknaden av utrymme att implementera ny kunskap på arbetsplatsen identifierades som hinder.

Syftet med denna studie är att inhämta fördjupad kunskap om förskollärares uppfattning vad gäller barns delaktighet och inflytande i förskolans verksamhet. Forskningsfrågorna som syftet grundar sig i är: Hur uppfattar förskollärare begreppen delaktighet och inflytande i förskolan? På vilka sätt arbetar förskollärare med barns delaktighet och inflytande i förskolan? Vilket förhållningssätt anser förskollärarna är viktigt att ha i arbetet med barns delaktighet och inflytande? Studien genomfördes med halvstrukturerade kvalitativa intervjuer. Deltagarna bestod av fem yrkesverksamma förskollärare, på förskolor i tre olika kommuner i Sverige. Tidigare forskning inom området visar att det inte finns en konkret definition på vad delaktighet och inflytande innebär i förhållande till barn. Forskning har dessutom visat att förskollärare kan känna en osäkerhet kring hur mycket inflytande ett barn i förskoleåldern klarar av, medan andra hävdar att alla oavsett ålder ska få utöva sina rättigheter kring delaktighet och inflytande i ett demokratiskt samhälle. I denna studie framkom det att förskollärare uppfattar begreppet delaktighet genom att barn och vuxna skapar något tillsammans, är involverade och får ta del av verksamhetens innehåll. Att barn får möjlighet att påverka sin vardag. Vidare visar resultatet att förskollärarna tolkar begreppet inflytande som möjlighet för barn att kunna påverka och argumentera för en förändring eller förbättring i förskolan. En av slutsatserna som kan dras i denna studie är att barn ska möta lyhörda förskollärare för att kunna utöva sina rättigheter kring delaktighet och inflytande.

Vi har i vår studie valt att undersöka hur pedagoger och rektorer resonerar kring begreppet inkludering och om samtliga elever är inkluderade i En skola för alla. Frågorna kretsar kring våra tre nyckelbegrepp som är, En skola för alla, inkludering samt likvärdighet. Dessa tre begrepp sätter sin prägel genom hela arbetet. Vi har valt att intervjua fyra pedagoger och fyra rektorer där det tyvärr blev ett bortfall. Vi valde att intervjua rektorer och pedagoger från såväl grundskola som grundsärskola då detta kändes angeläget för oss eftersom vi ville ha svar på frågor som rör båda dessa.   I intervjuerna  framkommer att svårigheter finns med att möta alla elever oavsett val av organisationsform. Respondenterna belyser att inkludering borde innefatta även elever tillhörande grundsärskolan, dock finns det en ängslan inför mötet med dessa elever. Det finns också en viss önskan bland respondenterna att ha mer samverkan mellan grundskolan och grundsärskolan. Några respondenter påtalar att det är resurser som styr och att politikerna mer borde fastställa vad som ingår i begreppet inkludering eftersom begreppet nu kan ha olika innebörd ute i verksamheterna. Det vi kan se är att särskiljning och kategorisering till viss del kvarstår på samtliga skolor men också att delaktighet och gemenskap är något som verksamheterna försöker skapa för eleverna. I studien kan vi även se att likvärdighetsbegreppet inte diskuters särskilt mycket ute i praktiken.

<p>Vår nyfikenhet och vårt intresse har styrt vårt val av ämne. Vi upplever att skolor i allmänhet har valt att prioritera bort dans. Vi ser på dans som en bra/viktig metod såväl för inlärning som också träning av det fysiska, sociala och kulturella samt vill ta reda på hur man ser på dans ute i verksamheterna. Enligt läroplaner och kursplaner ska dans finnas med som ett naturligt inslag. Når skolan upp till målen? Vi vill ur två perspektiv, elever respektive lärare, ta reda på deras uppfattning om dansens förekomst i skolan, deras inställning till dans och hur de ser på dansens roll och funktion. Detta har vi valt att titta på i årskurserna förskoleklass t.o.m. år 6. Vi har gjort vår studie på två skolor som ligger i olika kommuner. Med utgångspunkt i syftet har vi valt att göra enkätfrågor med bestämda svarsalternativ, förutom i två frågor där vi använder öppna frågeställningarna, d.v.s. icke-strukturerade frågor. För att få en djupare uppfattning om pedagogernas syn på dans och hur de tror att barnen upplever det, valde vi att göra intervjuer. Vi intervjuade fyra pedagoger sammanlagt från de bägge skolorna. Vi har gjort enkäter med elever och totalt genomfördes dessa med 52 elever med en spridning från förskoleklass till år 6. Vi har använt oss av en både kvalitativ och kvantitativ metod i vår studie. Både elever och pedagoger anser att det skulle kunna förekomma mer dans i skolan. Deras uppfattning är att det oftast förekommer på musik och idrottslektionerna. De flesta är positivt inställda till dans och tycker själva om att dansa. De pedagoger som inte har ett personligt intresse av att dansa är inte de som först och främst använder sig av dans i sin undervisning. De elever som inte tycker att dans är roligt, upplever det ofta som jobbigt för att det kan bli pinsamt och är rädda för att göra fel och att de inte kan.Både pedagoger och elever är överens om att dansen är bra på många sätt, inte minst för allt det som den tränar. Man tränar bland annat fysik, samspel och motorik, samtidigt som det förstärker inlärning. Eleverna får möjligheten till att uttrycka sig och de tränar upp sin koordinationsförmåga.</p>