Syftet med uppsatsen är att belysa hur de verksamma uppfattar begreppet inflytande för barn och elever. För att uppnå detta syfte har vi läst in oss på för ämnet relevant litteratur samt gjort en mindre kvalitativ forskningsstudie. Vi har genomfört intervjuer med förskollärare, lärare, specialpedagog och rektor som är verksamma inom samma skolområde. Begreppet inflytande enligt litteraturen är mångtydligt och komplext men de flesta av informanterna beskrev begreppet inflytande med att lyssna på barn och elever och ta det de säger på allvar. Vi upplevde under vår studie att informanterna hade lättare att beskriva hinder för inflytande än att förklara själva begreppet samt att en diskussion inom ämnet ofta saknades.

No description available.

Abstract Date:                                  2009-06-03 Level:                                 Master thesis in Business Administration, 15 points Authors:                            Branka Milencovici            Deniz Solmaz Tutor:                                Ulla Pettersson Title:                                  The Swedish code of Corporate Governance - How the code administers in larger stock firms. Problem:                           The Swedish code follows the value of "comply or explain" when firms depart one or several rules, the reasons should be explained in the corporate report. The code does not include reasons for differences, it's up to the management themselves to take action. Is it possible to see if the code has been administered? Do differences prevent? Which are the most common? Is there any motivation?   Purpose:                           The main purpose with this essay is to study how Swedish firms administer the rules of the code in their corporate reports. Method:                            The method for this study is a deductive and qualitative approach. First we studied theory to understand the subject. Material that has been used is primary and secondary data that we later on finish with some criticism at the source. Result:          By looking at the guiding principles in the Swedish code you can see the differences in the corporate report. The most common ones are when the firms do not explain why they didn't include some information. When the firms do not give a cause of the difference you diverge from the code. In distinction can conduct in neglecting information and this is the main reason for introducing the code as a law, and it concerns all large stock firms

I och med det ökade intresset för aktiemarknaden har bolagsstyrning kommit att växa i betydelse. Bolagsstyrningens aktualitet under de senaste åren har lett till att principer och regler vuxit fram inom området. Den svenska koden för bolagsstyrning publicerades år 2005 i förhoppning om att förbättra det svenska näringslivet och göra det mer attraktivt för såväl nationella som internationella investerare. De regler som koden innehåller behöver dock inte alltid följas då det finns möjlighet att avvika genom en bra och konkret motivering. Avvikelserna som uppkommer ligger till grund för syftet i denna uppsats och målet är att ta reda på vilka företag det är som vanligen avviker och vad som kännetecknar dessa samt i vilken grad avvikelserna sker. Tidigare forskning som gjorts inom området har fokuserats på de fördelar som koden föranlett för de båda parterna samt vilka avvikelser som är vanligast förekommande. I denna uppsats kommer vi således att försöka finna samband som kan ge en förklaring till de avvikelser som sker genom att definiera olika kännetecken som utmärker de aktuella företagen. I uppsatsen har en totalundersökning gjort av alla de berörda företagen på OMX Nordic Exchange Stockholm och NGM Equity. Insamlingen av data har enbart bestått av studier i form av sekundärdata då denna ansetts mest lämplig och trovärdig. Genom analys har samband kunnat knytas mellan avvikelser och vissa av de förklarande variabler som analyserats. Genom analysen kunde vi sedan dra slutsatsen att spridningen bland aktieägarnas procentuella röstandel, val av revisionsbyrå, typ av ägande och bransch är signifikanta för huruvida avvikelse från den svenska koden för bolagsstyrning förekommer eller ej.

No description available.

Längdskidåkning är en fysiskt och psykiskt påfrestande idrott. Ändå satsar många svenska elitskidåkare helhjärtat utan att komma med i landslaget. Studien ville kartlägga vad som motiverar just dessa utövare att fortsätta elitsatsa. Sekundära syften var att söka svar på vad försökspersonerna vill åstadkomma med satsningen, samt vilka fördelar (plus) och nackdelar (minus) som försökspersonerna upplevde med satsningen. Undersökningen genomfördes med kvalitativa semistrukturerade intervjuer och omfattade 13 individer (åtta män, fem kvinnor) i åldern 20-30. Resultatet visade att försökspersonerna främst hade inre motivation som drivkraft, där den sociala gemenskapen samt emotionella faktorer upplevdes som viktiga. Det försökspersonerna ville åstadkomma med satsningen handlade dels om mål att vilja prestera i större tävlingar, dels en önskan om att förbättra den egna prestationen och att utvecklas. Sammantaget en kombination av individinriktad målorientering och uppgiftsinriktad målorientering. Upplevda fördelar med skidsatsningen visade sig slutligen överväga upplevda nackdelar. Som vidare forskning rekommenderas att studera vilken påverkan ekonomiska faktorer och klimatförändringar har på motivationen hos elitskidåkare.

Syftet med detta arbete är att undersöka huruvida gymnasieskolan är en skola för alla utifrån ett inkluderande och exkluderande perspektiv, med fokus på deprimerade elever, genom en studie av Hässleholms kommun. Metoden som har använts är intervjuer som tolkats hermeneutiskt där frågorna varit fritt formulerade inom fasta frågeområden. Materialet har bestått av intervjuer med totalt 18 personer varav tre från sjukvården och 15 från gymnasieskolorna samt aktuell forskning på området från både det pedagogiska och det medicinska forskningsområdet. Undersökningen visar att Hässleholms kommuns gymnasieskolor inte är en skola för alla när det gäller deprimerade elever. På skolorna finns för lite kunskap och ansvaret förskjuts till andra instanser, vilket resulterar i att de åtgärder som sätts in är av exkluderande form där eleven marginaliseras. Vidare diskuteras lämpliga åtgärder för deprimerade elever i skolan.

Syftet med detta arbete är att undersöka och jämföra vilka arbetssätt och strategier lärare med olika pedagogiska inriktningar använder för att anpassa undervisningen efter elevers förutsättningar och individuella behov så att alla elever blir delaktiga i den ordinarie undervisningen. Arbetet fokuserar på elever med koncentrationssvårigheter. Vi valde att göra en kvalitativ undersökning på tre skolor där vi genomförde intervjuer med lärare samt elevobservationer i undervisningssituationer. Totalt genomförde vi sex intervjuer vilka syftade till att belysa hur lärarna ser på elevers koncentrationssvårigheter samt vilka arbetssätt som förekommer i undervisningen för dessa elever. Vi genomförde även fem elevobservationer i undervisningssituationer för att se vilka arbetssätt som förekom och hur eleverna agerade i undervisningssituationerna. Vårt resultat visar att samtliga skolor arbetar individualiserat och utan större fokus på elevernas koncentrationssvårigheter. Vi upptäckte även att samtliga skolor segregerade dessa elever i viss utsträckning men att de ändå kunde delta i en integrerad undervisning. Slutsatserna som vi drar visar att det inte finns ett arbetssätt som är bättre anpassat för elever med koncentrationssvårigheter. Istället rör det sig om flera olika faktorer som bland annat lärares förhållningssätt och erfarenheter.

Syftet med vår studie är att upptäcka betydelsefulla faktorer och metoder för ett framgångsrikt arbete med elever på resursskolor/skoldaghem. Ett vidare syfte är också att undersöka om dessa faktorer utifrån ett specialpedagogiskt perspektiv går att implementera i den ordinarie skolverksamheten för att redan där bättre kunna möta alla elever och på så sätt närma sig målet en skola för alla. Vi använde oss av den kvalitativa forskningsintervjun som metod då vi anser att den mest främjar vårt syfte. Studien lutar sig mot Bronfenbrenners utvecklingsekologiska miljöbegrepp där stor vikt läggs vid att ta hänsyn till hela det sammanhang som eleven befinner sig i. Resultatet pekar på att det finns flera faktorer som upplevs som framgångsrika i arbetet med elever inom resursskola/skoldaghem. Vi har kategoriserat dem i följande fem områden; miljö, tid och närvaro, metoder, relationer samt samarbete. Det finns enligt våra resultat flera av faktorerna som går att implementera även i den ordinarie skolverksamheten.

Syftet med detta arbete är att undersöka och redogöra för hur grundskollärare i årskurs 1-3 använder samt definierar laborativ matematik. Vilka för- respektive nackdelar anser lärarna att det finns med att arbeta laborativt inom matematikundervisningen? Studien bygger på kvalitativa intervjuer med sex verksamma grundskollärare i årskurs 1-3 som arbetar på två olika kommunala grundskolor i samma kommun. Resultatet från intervjuerna visar att lärarna upplever att ett laborativt arbetssätt leder till att befästa begrepp, öka förståelsen hos eleverna och att arbetet blir mer varierat. Att arbeta laborativt ger också möjligheter att konkretisera matematiken, och det kan fungera som ett verktyg för att bygga broar mellan det som är konkret och det som är abstrakt. I resultatet beskriver lärarna också hur faktorer som tid och planering kan utgöra hinder för att använda det laborativa arbetssättet mer kontinuerligt. Sammanfattningsvis visar studien att lärare upplever laborativ matematik som något positivt såväl för elever som lärare men att det är ett tidskrävande arbetssätt som kräver god planering.