Syftet med detta arbete var att undersöka hur olika aktörer inblandade i introduktionsprocessen av nyanlända invandrare – myndighetspersoner, SFI-lärare och elever upplever den nuvarande integrationspraktiken präglad av en tydlig arbetsmarknadsorientering och tidsbegränsad svenskundervisning. Fokus låg på invandrare med kort utbildningsbakgrund. Datainsamlingen byggde på semistrukturerade intervjuer med de tre informantgrupperna, urvalet av informanter och analysen följde principerna för en kvalitativ forskningsansats. Resultatet uppvisar klara tecken på motsägelsefullhet angående den rådande integrationspraktiken. Det visar sig att det saknas gemensamma nämnare när det gäller syftet med utbildningen i svenska för invandrare, något som mestadels beror på de olika aktörernas erfarenheter och förväntningar. Av lärarna ses SFI främst som en pedagogisk verksamhet medan myndighetspersonerna tenderar att se på utbildningen som ett renodlat integrations- och arbetsmarknadspolitiskt instrument. Detta i sin tur skapar stor förvirring inte minst bland SFI-eleverna och försvårar deras väg i det svenska samhället.

Syftet med studien är att, genom de didaktiska frågorna vad? och varför?, studera synen på begreppet språk i läroplanen för förskolan i Sverige och Finland. En jämförelse av dessa två styrdokument, Läroplan för förskolan Lpfö 98 (Reviderad 2010) (Skolverket 2010) och Grunderna för planen för småbarnsfostran (Stakes 2005), visar på likheter och skillnader i idéer om språk. Metoden för analysen är kvalitativ, och lingvistisk textanalys kombineras med idéanalys. Resultaten visade att likheterna i de studerade styrdokumenten rörde sig om flera gemensamma teman men ordvalen och betoningarna skiljde sig. Vad språket sägs vara och vilka begrepp språket förknippas med skiljer sig åt i de studerade dokumenten: Läroplan för förskolan Lpfö 98 (Reviderad 2010) (Utbildningsdepartementet 2010) behandlar språket i mindre omfattning än Grunderna för planen för småbarnsfostran (Stakes 2005). I det finländska dokumentet sägs språket vara ett medel för kommunikation och interaktion, och språkets roll är mer grundligt uttalat, eftersom språket ses som något grundläggande i alla aktiviteter och i barns utveckling. I det svenska dokumentet bildar barns språkliga utveckling ett mål och ett innehåll. Det ideala språket och det idealspråkande barnet har färre bestämda egenskaper i det svenska styrdokumentet än i det finländska.

Syftet med studien är att, genom de didaktiska frågorna vad? och varför?, studera synen på begreppet språk i läroplanen för förskolan i Sverige och Finland. En jämförelse av dessa två styrdokument, Läroplan för förskolan Lpfö 98 (Reviderad 2010) (Skolverket 2010) och Grunderna för planen för småbarnsfostran (Stakes 2005), visar på likheter och skillnader i idéer om språk. Metoden för analysen är kvalitativ, och lingvistisk textanalys kombineras med idéanalys. Resultaten visade att likheterna i de studerade styrdokumenten rörde sig om flera gemensamma teman men ordvalen och betoningarna skiljde sig. Vad språket sägs vara och vilka begrepp språket förknippas med skiljer sig åt i de studerade dokumenten: Läroplan för förskolan Lpfö 98 (Reviderad 2010) (Utbildningsdepartementet 2010) behandlar språket i mindre omfattning än Grunderna för planen för småbarnsfostran (Stakes 2005). I det finländska dokumentet sägs språket vara ett medel för kommunikation och interaktion, och språkets roll är mer grundligt uttalat, eftersom språket ses som något grundläggande i alla aktiviteter och i barns utveckling. I det svenska dokumentet bildar barns språkliga utveckling ett mål och ett innehåll. Det ideala språket och det idealspråkande barnet har färre bestämda egenskaper i det svenska styrdokumentet än i det finländska.

Den här uppsatsen tar sin utgångspunkt i att social sammanhållning är mycket viktigt för militära förband för att de ska kunna fungera i den varierande arbetsmiljö de är tvungna att arbeta i. undersökningen syftar till att studera de praktiska metoder och strukturer som Förvarsmakten använder sig av för att skapa starka arbetslag och öka den sociala sammanhållningen. Som teoretiskt ramverk används Durkheims religionsbegrep det heliga och de profana, totem och ritualer. Totem är de symboler som grupper av människor använder för att visualisera det de anser är heligt samtidigt som dessa symboler identifierar individen som bär dem till gruppen. Ritualer har den egenskapen att de för människor närmare varandra och sätter oss i rörelse. I och med att människor samlas och gör samma rörelser skapas de kollektiva upplevelser som främjar deras gemensamma social identitet och bevisar för varandra att de tillhör samma grupp. Min studie visar att kollektiva upplevelser så som att arbete tillsammans i en profession med tydliga gemensamma mål binder individer närmare varandra och skapar grupper. Men för respondenterna i undersökningen lyfter även fram att ett meningsutbytande mellan individerna i en grupp är viktigt för att en grupp ska kunna fungera och vara så stark som den kan bli. Sådant meningsutbytande ser i samtal utanför eller innanför yrket men kretsar kring mer privata ämnen. Det de här metoderna syftar till är att ge individerna och/eller gruppen en känsla eller stämning av några heliga känslor, trygghet, tillit, delaktighet, gemenskap och lojalitet. Utan att dessa känslor återfinns i en grupp skapas ingen effektiv eller stark grupp i längden.

Det talas mycket om ”en skola för alla” i dagens samhälle och att alla barn ska bli integrerade i den allmänna skolan. Det ska göras individuella utredningar för att säkerställa barns trygghet och göra dem delaktiga i den nya miljön i den ordinarie skolan, detta gäller även för barn i behov av särskilt stöd. Syftet med den här studien är att ta reda på mer om de termer som ofta nämns i diskussionen kring ”en skola för alla” och hur de används och beskrivs i några betydande skoldokument. Användandet av termerna ”integrering”, ”inkludering”, ”delaktighet” och ”en skola för alla” och dess betydelse i dokument som Salamancadeklarationen, Lgr11, FN:s barnkonvention och Carlbeck-Kommittén har undersökts och analyserats.  Resultatet visar på skillnader i både användande och i betydelse av dessa termer i de olika dokumenten. Slutsatsen är att termerna har olika betydelser i dessa dokument och ofta kan det vara en ren tolkningsfråga hur de förstås och hur de används ute i verksamheten.

Syftet med detta examensarbete är att göra en formativ utvärdering av ett pågående inkluderingsprojekt utifrån ett mångfaldsperspektiv för att belysa svårigheterna med praktiskt inkluderingsarbete. Utgångspunkten är frågeställningar om i vilka sammanhang eleverna är delaktiga, vilka styrkor respektive problem det finns med projektet samt hur lärare ser på projektets förlängning ”en skola för alla”. Som undersökningsmetod har en kvalitativ halvstrukturerad forskningsintervjumetod använts. Sex lärare verksamma vid tre olika gymnasieskolor i Mellansverige har intervjuats. Skolorna deltar i ett gemensamt inkluderingsprojekt. Utifrån min analys visar undersökningen å ena sidan att det finns styrkor i inkluderingsprojektet, men å andra sidan finns det även hinder för att projektet skall fungera optimalt. Det framkommer att det finns positiva lärare men också lärare som är tveksamma om ”en skola för alla” verkligen går att genomföra eller över huvud taget är önskvärt att genomföra.

Syftet med examensarbetet är att skapa kunskap och reflektion för mellanstadiebarn för att bidra till folkbildning i samhället och hjälpa till i arbetet med att göra Jönköpings läns museum till nästa generations museum samt Sveriges bästa museum. För att kunna skapa kunskap och reflektion har bilder av miljöer från 1600-talets Visingsborg tagits fram och kombinerats med bilder från nutiden. Allt är framtaget med hänsyn till mellanstadiebarnen och museets olika krav. För att ta fram de olika kraven har museets personal intervjuats. För att få en bild över hur mellanstadiebarn fungerar och hur de tar till sig kunskap har litteratur studerats, en intervju har gjorts med en mellanstadieklass samt en intervju med en bildpedagog.   I resultatet framgår att barn attraheras av bildteorier vilka innebär hur en bild bör utformas för att den ska bli intressant. De lär sig och reflekterar när de kan associera till saker, när det framkommer något som är tidigare bekant och om de är intresserade av att lära sig och reflektera. Alltså har bilderna anpassats efter barnens intressen och vad de redan sedan tidigare känner till. I andra delen av arbetet behandlas hur ett kravarbete fungerar och hur man bäst bör arbeta gentemot en uppdragsgivare. I kravarbetet har kravspecifikationen haft en central roll och har varit ett bra hjälpmedel och diskussionsunderlag under arbetets gång. Konsekvenserna av resultatet är att det fungerar bra så länge man arbetar behovsbaserat och fokuserar på målgruppen. För att kunna uppfylla en uppdragsgivares krav är ett nära samarbete viktigt och att sitta på arbetsplatsen är till en fördel vid snabba beslut och avstämningar. Arbetets begränsningar är att jag enbart har tagit fram bilder till området bakom välvda väggen, utformade efter mellanstadium elever. Bilderna behandlar enbart motiv från nutiden och 1600-talet. De nutida bilderna är framställda med fotografier. 1600-talsbilderna är framställda med hjälp av 3D teknik och fotomontage.  Nyckelord: Jönköpings läns museum, bildproduktion, 3D design, kravhantering, kravspecifikation, pedagogik, mellanstadieelever, bildteorier The aim of the project is to create knowledge and reflection for middle school children to contribute to public education in the community and help in efforts to make the Jönköping County Museum of next-generation museum as well as Sweden's best museum. In order to create knowledge and reflection has pictures of environments from the 1600s Visingsborg been developed and combined with images from the present. Everything is designed with thoughts of the middle school children and the museum's various requirements. In order to produce the different requirements have I interviewed the museum staff. To get a picture of how middle school children work and how they assimilate knowledge, literature studied, an interview was made with a middle class and an interview with an art teacher. The results show that children are attracted by the image theories which means how an image should be designed to make it interesting. They learn and reflect when they can associate to things, when it emerges something that is previously known, and if they are interested to learn and reflect. Thus, the images have been adapted for children's interests and what they are already previously known. In the second part of the work dealt with how the demands of work functions and how best should work towards a client. The requirements specification work has played a central role and has been a good tool and basis for discussion during the work. The consequences of the result is that it works fine as long as you work needs-based and focuses on the target audience. In order to meet the clients' demands close cooperation is important and to sit in the workplace is an advantage when quick decisions and reconciliations. Work limitations is that I only have developed images of the area behind the curved wall, designed for middle school students. The images deal exclusively designs from the present and the 1600s. The contemporary images produced with photographs. 1600's of pictures are produced using 3D technology, and photomontages. Keywords: Jönköping County Museum, picture production, 3D design, requirements management, requirements specification, education, middle school, photo theories.

Denna uppsats handlar om känslan för platsen där man bor. Genom att ta avstamp i att segregation existerar undersöker uppsatsen om människors känsla för platsen är annorlunda beroende på området de lever i. Detta innebär både förklaringar till att människor trivs där de bor samt identitet till platsen och hemmahörande. För att undersöka detta har stadsdelarna Gottsunda och Sunnersta undersökts. Dessa två bostadsområden ligger geografiskt nära varandra i Uppsala men skiljer sig åt när det gäller ekonomiska och sociala förutsättningar. Sunnersta är ett villaområde med hög medelinkomst och låg arbetslöshet. Gottsunda är ett område där största delen består utav hyreslägenheter där invånarna har en relativt låg medelinkomst och hög arbetslöshet. Det empiriska materialet har samlats in framförallt genom promenerande intervjuer och har analyserats utifrån förklaringsmodeller som beskriver trivsel på platsen samt teorier om plats, identitet och platsidentitet. Slutsatsen är att känslan för platsen varierar med hur människor identifierar sig med, och upplever, en plats. Detta beror på sammanhang och gemenskap men också till stor del på platsens utformning vilket i sin tur varierar beroende på om det är ett resursstarkt eller resurssvagt område. Detta innebär att skillnaden i känslan för platsen mellan områdena snarare kan vara en indirekt, än en direkt, följd av en segregerad miljö.

Uppsatsen analyserar bankmarknaden för de finansiella tjänsterna sparkontooch fondsparande från ett konsumentperspektiv, med fokus på informationsasymmetrioch inlåsningeffekter. Speciellt undersöktes skillnader mellanunga och äldre, och vilka möjligheter som fanns till förbättring. Uppsatsenbaserades på en enkätundersökning riktad mot främst unga ekonomstuderande,andra studerande och högutbildade. Skillnader och trender isvaren kopplades till tidigare forskning på området och förklarades utifrånStructure-Conduct-Performance-modellen och teori kring byteskostnader, intressekonflikteroch asymmetrisk information. Enkätundersökningen visadeatt konsumenter hade lite kunskap och att deras främsta informationskällavar banken. Vidare användes jämförelsetjänster i liten utsträckning, vilketsammantaget skapade ett starkt beroende till bankens rådgivning. Dennakunskapsbrist och beroendeställning är en av flera förklaringar till den bristanderörligheten på marknaden. Marknadsföringen för fonder kunde visasupplevas svagt vilseledande utan skillnader mellan ekonomstuderande ochövriga, vilket tyder på att upplevelsen inte främst beror på konsumentenskunskap men på marknadsföringens innehåll. Undersökningen kunde intepåvisa några skillnader mellan äldre och yngre i hur ofta jämförelsetjänsteranvändes. Ett problem var att antalet svarande som själva valt sparkontooch fonder var för lågt för att statistiska tester skulle vara tillämpligt. Ettproblem var att antalet svarande som själva valt fonder eller flyttat tillgångarmellan fonder var för lågt för att statistiska tester skulle vara tillämpligt.Möjligheten att förbättra situationen anses som god genom bland annatinförande av striktare regler kring marknadsföring av fonder och ökad informationtill konsumenterna för att öka deras makt.

När friskolereformen i Sverige infördes 1992 blev marknaden för gymnasial utbildning konkurrenssatt. Med nya möjligheter för friskolor att bedriva gymnasial utbildningsverksamhet var statens förhoppningar att elevers preferenser bättre kunde bemötas och att resursanvändningen effektiviserades. Frågor som besvaras i uppsatsen är vad som kännetecknar marknaden, vilka strategier gymnasieskolor använder sig av, effekter av asymmetrisk information samt vilka faktorer som påverkar variationsgrad och vad optimal variationsgrad kan tänkas vara.Marknaden för gymnasial utbildning kartläggs utifrån SCP-modellen för att få en översiktlig bild över marknaden och dess kännetecken. Salops cirkel appliceras och närmare diskuteras det kring asymmetrisk information, variation och strategier på gymnasiemarknaden.Sammanfattningsvis konstateras det att marknaden kännetecknas av monopolistisk konkurrens där det är svårt att förutspå gymnasieskolors beteende. Vidare karaktäriseras marknaden av att den är fullständigt subventionerad i form av skolpeng med anledningen att utbildning har positiva effekter på samhället. De strategier som används på marknaden är marknadsföring, uppköp, betygsinflation, gratisprodukter samt forskning och utveckling. Då det råder informationsbrist på marknaden medför det att elever inte gör informativa val, vilket innebär att det blir svårare för individer att uppnå sin fulla potential. Vidare medför informationsbristen etableringshinder på marknaden och att möjligheterna att konkurrera med kvalitet försvagas. De faktorer som påverkar variationen på marknaden konstaterades vara individers preferenser, substitutionsbenägenhet, konkurrens och stordriftsfördelar. / When friskolereformen in Sweden was introduced in 1992, the market for secondary education became a competitive market. With new opportunities for schools to pursue secondary education business, the Swedish government hoped that students' preferences could be better met and that the use of resources would be more efficient. Questions answered in this paper is what characterizes the market, which strategies secondary schools uses, effects of asymmetric information and the factors that affect the degree of variation, and what the optimal degree of variation might be.The market for secondary education is mapped based on the SCP-model to get an overview of the market and its characteristics. Salop circle will be applied and detailed discussion about asymmetric information, variety and strategies on the secondary market will be made.In summary, it is noted that the market is characterized by monopolistic competition where it is difficult to predict the secondary schools' incentives. Furthermore, the market is characterized by being fully subsidized in the form of skolpeng with the reason that the positive impact of education on society. The strategies used in the market are marketing, acquisitions, grade inflation, complimentary products and research and development. As there is a lack of information on the market means that students do not make informative choices, which means that it becomes more difficult for individuals to achieve their full potential. Furthermore, the lack of information barriers to entry in the market and the opportunities to compete with quality weakens. The factors that affect the variation in the market were found to be individual preferences, the substitution tendencies, competition and economies of scale.