På uppdrag av Mälarenergi har jag skapat ett undervisningsmaterial som behandlar vatten- och avloppsreningsprocessen. Undervisningsmaterialet består av en saga som beskriver vad som händer när vi använder toaletten som sopnedkast samt en lärarhandledning som innehåller experiment där barnen själva är delaktiga i undervisningen. Syftet är att göra eleverna miljömedvetna och att man inte ska använda avloppet som sopnedkast. Förhoppningsvis sprider miljöengagerade elever sin kunskap vidare till sin omgivning och miljöengagemanget grundläggs tidigt hos barn/elev.

Projektet 12:15 grundar sig i projektbeställarens Henrik Rudbergs önskan att kunna fortsätta hjälpa människor. Henrik Rudberg vill nu ta steget in i elförsörjningsbranchen. För att tillmötesgå projektbeställarens önskan om produkten togs tre lösningsförslag fram. Dessa vägdes sedan emot varandra och ställdes emot en kravspecifikation. Författarens ansåg sedan, efter vägning mot kravspecifikationen i denna C-uppsats, att lösningsförslag 3 bäst stämde överens med författarens kravspecifikation samt projektbeställarens önskan om produkten. Vindkraftverk är en typ av grön elförsörjning som använder sig av aerodynamik och låter vindarna som blåser över vingarna hjälpa till att producera ren och förnyelsebar energi till kund. Författaren kommer här nedan väldigt kort i stycken ta upp det väsentliga i C-uppsatsen så att läsaren och projektbeställaren lättast kan få en bra överblick utan att behöva läsa igenom hela uppsatsen om denna så ej önskar. Eftersom antalet återförsäljare och importörer av småskaligvindkraftverk enligt energimyndigheten vuxit snabbt och efter att författaren besökt olika potentiella konkurrenter till projektbeställaren har författaren kommit fram till att marknaden för tillfället befinner sig i tidig tillväxtfas. Strategi för detta är att slå sig in snabbt annars riskerar Henrik att hans produkt ej kommer kunna bli en av de dominanta designerna på marknaden. Men eftersom denna ej ska fungera exakt som de redan tillgängliga så kanske Henriks 12:15 produkt har en fördel rent konkurrensmässigt. Alla dokument bör bifogas till kund och andra intressenter som kan vara intresserade av produkten, detta för att det för det första är krav att det finns ritningar, vindkurva osv för att installation på korrekt sätt ska kunna ske men författaren vill också belysa vikten med att kund är införstådd i att om elproduktion övergår 125 kW eller försäljning av el som övergår 30000 kr så måste anmälan av näringsidkande ske, detta enligt energiskattelagen. Vindkraftverket bör ej orsaka för högt buller eller ligga så att grannar bländas av reflektioner eller drabbas av skuggspel inne i exempelvis kök vilket kan vara väldigt jobbigt för den drabbade. Gränsen sätts till 30 skuggtimmar per år. För att diskutera hur man ska bli av med reflektioner s.k. solkatt som kan uppstå kan turbinbladen antingen målas med en matt färg eller- och valet av material av turbinblad kan också hjälpa till att mildra problemet. CE-märkning av vindkraftverk är viktigt så att kund vet att vindkraftverket uppfyller satta standarder. Det är även viktigt att ta i hänsyn att anslutning skall i så hög mån som möjligt ske till det lokala spänningsnätet som ligger på ca 400 V. Detta för att om olyckan skulle vara framme en dag så skall elnätets säkerhetsanordningar så som säkringar utlösas. Anslutning till elnätet måste pga. säkerhet och ansvarsskäl av vindkraftverket godkännas av elnätsföretaget, detta även om det sker inom den egna byggnadens elinstallation Förslag 3 utföll som som det förslag som framgick som bästa möjliga för 12:15. Detta koncept liknar hur ett fungerande vindkraftverk i dagens verklighet ser ut samt fungerar. Den har en aerodynamisk form där de självaste mekaniska delarna finns inuti vindkraftverket precis som ett stort klassiskt vindkraftverk. Det kommer krävas borrning av hål, kåpan kommer vara formad enligt takpannorna med regnskydd av plåt. Montering sker lätt genom att man helt enkelt lyfter på vindkraftverket på hållaren som finns färdigmonterad redan när vindkraftverket lyfts på. Bromsning sker med lamell broms och det kommer finnas säkerhetsanordning som skall slå till utifall det skulle blåsa för mycket, detta är av stilen av en cykeldynamo som när det snurrar för snabbt går in och tar över och styr då vindverket ur vind.

Syftet med studien är att undersöka hur lärare uppfattar bedömning i matematik och hur de tolkar begreppet bedömning för lärande. Vidare undersöks huruvida bedömning för lärande kan användas inom ämnet matematik på gymnasiet och hur detta påverkar elevers lärprocess. Resultatet grundar sig på intervjuer med matematiklärare på gymnasiet, och pekar på att lärare har en diffus uppfattning kring begreppet bedömning för lärande. Vidare visar resultatet att bedömning för lärande används, både medvetet och omedvetet, i olika former inom matematikundervisningen. Framförallt är det feedback och konkretisering av mål som är återkommande och framstående komponenter i förhållande till bedömning för lärande. Majoriteten av lärarna anser att bedömning för lärande är att föredra men ett stort hinder i dagens skola är tidsbrist.

Surface lift adapted for today’s user  Today’s T-bar lift looks almost the same as when it was launched in 1938, even though a lot has happened in the ski and mountain industries. New equipment has developed without any major adjustment to the lift. Snowboard, sit ski and downhill biking are just some examples of the evolution that demands new seating positions. It’s also very common for families to spend their holidays in the mountains nowadays. These are users whit a lot of different needs, for example how to ride with different heights, different gears and different skill level. My degree work has focused on developing a new surface lift that is adapted to the different needs of today’s users. A surface lift that makes the ride a nice experience that ends with a big smile and a lot of energy to spend on the way down. This report describes in detail how I through the design process and in close contact with users and experts came up with a realistic concept that will satisfy both the manufacturers, producers and the users. / Uphill

Med stöd av teorier om barn och kommunikation, mediepåverkan liksom synen på barn som publik ville vi i denna uppsats ta reda på hur barn i mellanstadiet i Halmstad läser filmen "Dylans historia”, en egenproducerad programserie om Halmstads historia. Frågeställningen var: Hur ser det narrativa mötet ut mellan producenternas intentioner, så som de uttrycks i produktionens/filmens narrativa element, och barnen. Det vill säga, hur uppfattar barnen filmen? Utifrån Stuart Halls teorier om ”encoding - decoding” jämförde vi producenternas intentioner med texten (filmen) med den tolkning som publiken (barnen) gjorde. 19 barn i åk 4 och åk 6 intervjuades. Slutsatsen vi kan dra är att barnens tolkning av de berättartekniska greppen, där redigeringen (montaget) och ljudet hade en framträdande roll, i stort överensstämmer med producenternas intentioner. Därtill visade våra intervjusvar att barnen, förutom att de tolkar det multimodala budskapet, också har en ”avslöjande läsning” av texten (filmen), något som Stuart Halls teori inte tar upp. Barn i dag är tekniskt bevandrade på ett helt annat sätt än på 1970-talet, då Halls teorier lanserades. De läser hur filmen är redigerad och deras referenser verkar, enligt våra intervjusvar, vara hämtade från mobiltelefonens kamerafunktion. Detta intresse tycker vi borde tas tillvara i undervisningen. Filmen finns på Halmstad stadsbiblioteks Hallandsavdelning.

Vi har gjort en kvalitativ undersökning där syftet är att genom intervjuer med lärare, försöka få mer och ny kunskap om hur man kan underlätta och hjälpa barn med diagnosen ADHD i en skola för alla. Vi har intervjuat lärare och en fritidspedagog från åk F – 5, alla med olika erfarenhet och tjänster. Våra informanter består av två lärare, två specialpedagoger och en assistent/fritidspedagog. Alla medverkande jobbar på skolor i mindre orter. Undersökningen ger ett resultat om hur en lärare bemöter barn med diagnosen ADHD i en skola för alla. Efter genomförandet av denna studie vill vi särskilt belysa följande punkter att ha i åtanke då man bemöter barn med ADHD i en skola för alla; Att ha kunskap om vad ADHD är, och gärna gå fortbildning. Att ha en bra och tydlig struktur över den dagliga verksamheten. Att anpassa undervisning med lättare uppgifter, kortare och mer konkreta.

Syftet med denna studie har varit att belysa tydligheten i och fördjupa kunskaperna om lärares uppfattningar och tolkningar av kunskapskraven för gymnasieskolans kurs Svenska 1. För att svara mot syftet, har kvalitativa intervjuer med fyra gymnasielärare genomförts. Forskningsfrågorna som ställs i uppsatsen är: Hur uppfattar lärare kunskapskraven i Svenska 1 som styrdokument? Hur tolkar lärare innebörder av mellanstegen D och B i Svenska 1? I den teoretiska bakgrunden berörs forskning om bedömning, tolkning av kriterier för bedömning, uppfattningar av och förhållningssätt till betygssystemet samt forskning om betygsinflation. Intervjumaterialet har analyserats med hjälp av en fenomenografisk ansats, och delats in i beskrivningskategorier som lyfter fram kvalitativt skilda sätt att uppfatta och tolka kunskapskraven för kursen.  Undersökningen visar att lärare uppfattar kunskapskraven som konkreta instruktioner, som tolkningsmöjligheter och som konkurrenter till lärarnas egna betygskriterier. Lärare tolkar mellanstegen som ”svaga” versioner av betyget ovan samt som ”starka” versioner av betyget under. Slutsatsen är att det till viss del finns tydlighet i kunskapskraven, vilket är ansatsen från politiskt håll, men även ett stort mått av tolkningsutrymme vilket kan leda till många olika tolkningar av de krav som ligger till grund för kunskapsbedömning i kursen Svenska 1 på gymnasiet.

Sammandrag Franker (2007) gjorde en studie om vilka bilder lärare använder i alfabetisering medan syftet med denna uppsats är att tillfråga deltagare i alfabetiseringsundervisning vilka bilder de möter i sin undervisning, vilka bilder de tycker hjälper dem att lära sig svenska och som engagerar och gör att de använder språket. De metoder jag använder är gruppintervjuer och deltagarobservationer. Resultatet visar att deltagarna mött många olika slags bildkategorier i sin undervisning. De har olika uppfattningar om nyttan av bilder i undervisningen och av att producera egna bilder men majoriteten tycker att bilder underlättar förståelsen och tillägnandet av språket. Det som hjälper dem mest och som gör att de lär sig svenska och att kommunicera är läroboken.

No description available.

Detta utvecklingsarbete har utförts som en aktionsforskning med fokus på att genom praktiska samt teoretiska övningar kunna sätta sig in i funktionsnedsattas vardagssituation. Utifrån ett inkluderande perspektiv och demokratiskt samspel har fokusområdet utforskats med hänsyn till de medverkande barnens och elevernas erfarenheter och intressen. Med detta utvecklingsarbete har vi syftat till att skapa förståelse för funktionsnedsatta barns vardag. De metoder som nyttjats är observationer, samtal, fokusgrupper samt texter och bilder. Aktionsforskningen utfördes på en kommunal förskola samt en kommunal grundskola belägna i mellersta Sverige. Dessa verksamheter valdes ut på grund av att vi sett behov av utvecklingsarbete kring förståelse för funktionsnedsattas vardagssituation samt progression av empatisk förmåga i verksamheterna. Genom att koppla teorier i praktiskt utförda handlingar möjliggjordes utvecklingen av barnens och elevernas empatiska förmåga samt förståelse för och respekt gentemot varandra. Barnens och elevernas kompetens och gruppdynamik har även fått möjlighet att stärkas. I gemenskap och samarbete kan förståelsen för andras livssituation öka vilket bidrar till ett öppnare och tryggare klimat där fördomar lyfts och bearbetas. Detta är en förutsättning för att skapa en skola för alla där allas egenskaper ses som en tillgång.