No description available.

Vår nyfikenhet och vårt intresse har styrt vårt val av ämne. Vi upplever att skolor i allmänhet har valt att prioritera bort dans. Vi ser på dans som en bra/viktig metod såväl för inlärning som också träning av det fysiska, sociala och kulturella samt vill ta reda på hur man ser på dans ute i verksamheterna. Enligt läroplaner och kursplaner ska dans finnas med som ett naturligt inslag. Når skolan upp till målen? Vi vill ur två perspektiv, elever respektive lärare, ta reda på deras uppfattning om dansens förekomst i skolan, deras inställning till dans och hur de ser på dansens roll och funktion. Detta har vi valt att titta på i årskurserna förskoleklass t.o.m. år 6. Vi har gjort vår studie på två skolor som ligger i olika kommuner. Med utgångspunkt i syftet har vi valt att göra enkätfrågor med bestämda svarsalternativ, förutom i två frågor där vi använder öppna frågeställningarna, d.v.s. icke-strukturerade frågor. För att få en djupare uppfattning om pedagogernas syn på dans och hur de tror att barnen upplever det, valde vi att göra intervjuer. Vi intervjuade fyra pedagoger sammanlagt från de bägge skolorna. Vi har gjort enkäter med elever och totalt genomfördes dessa med 52 elever med en spridning från förskoleklass till år 6. Vi har använt oss av en både kvalitativ och kvantitativ metod i vår studie. Både elever och pedagoger anser att det skulle kunna förekomma mer dans i skolan. Deras uppfattning är att det oftast förekommer på musik och idrottslektionerna. De flesta är positivt inställda till dans och tycker själva om att dansa. De pedagoger som inte har ett personligt intresse av att dansa är inte de som först och främst använder sig av dans i sin undervisning. De elever som inte tycker att dans är roligt, upplever det ofta som jobbigt för att det kan bli pinsamt och är rädda för att göra fel och att de inte kan.Både pedagoger och elever är överens om att dansen är bra på många sätt, inte minst för allt det som den tränar. Man tränar bland annat fysik, samspel och motorik, samtidigt som det förstärker inlärning. Eleverna får möjligheten till att uttrycka sig och de tränar upp sin koordinationsförmåga.

No description available.

The thoughts of a common school for all children have been around since the 1800’s but was something that was introduced in Sweden first in 1962. When the curriculum for primary school came in 1980 there was a new concept, a school for all. With a school for all it was aimed that all children should have the right to participation and a common education no matter what needs they could have.During my education I have come across the concept a school for all and that is something that interested me. Today’s curricula and school laws aim to ensure that all children have the right to equal education and inclusion whatever needs you have.The purpose of this study is to find out some pedagogues’ thoughts and work around the concept a school for all. The study was performed using semi structured individual interviews. Of the results it appears that pedagogues’ reason about a school for all is that they think it is a difficult concept but something worth striving for. The pedagogues are all working for a school for all in their daily work to try to see and meet all the children on the level they are. It’s also appeared that the concept a school for all has different meanings depending on how you emphasize it. The results show that the pedagogues believe that a school for all children is possible, but to attain it requires more time and resources than are available today.

Denna studie undersöker bildpedagogers och högstadieelevers uppfattningar om bildämnet och motivation för ämnet. Studien fokuserar på motivation för bildämnets relevans för elevernas framtida yrkesverksamhet och kommunikationsmöjligheter. Vidare undersöker studien bildpedagogers och högstadieelevers uppfattningar om digitala mediers möjligheter för ökad motivation till bildämnet. Genom kvalitativa intervjuer med tre bildpedagoger från tre högstadieskolor samt intervjuer med åtta av deras elever ur årskurs åtta framkommer att elevernas uppfattningar om bildämnet är att det är ett roligt ämne som bryter av mot skolans övriga verksamhet. Vidare framkommer att de inte finner någon relevans med sin kommande yrkesverksamhet eller deras framtid i allmänhet. Bildpedagogernas uppfattningar är att eleverna finner bildämnet som roligt men inte viktigt och deras uppfattning är att de arbetar mycket för att motivera eleverna för ämnets relevans. Detta motsäger elevernas uppfattningar om bildpedagogernas motivationsarbete. Uppfattningarna om de digitala mediernas möjligheter för ökad motivation till bildämnet uppfattas, av såväl bildpedagogerna som eleverna, inte som den mest möjliga metoden.

En procent av alla barn i Sverige föds extremt eller mycket för tidigt (före vecka 33). Dessa barn löper ökad risk för att drabbas av olika sjukdomar och funktionsnedsättningar. Föräldrar som upplever att få ett barn fött för tidigt möter många utmaningar både under barnets första kritiska tid, liksom senare. Forskning visar på ett särskilt behov av att stödja dessa föräldrar, så att de i sin tur klarar av att tillgodose sina barns behov. Syftet med studien var att få en förståelse för familjernas situation , liksom deras uppfattning av samhällets stöd till dem. En kvalitativ intervjustudie med elva föräldrar till extremt eller mycket för tidigt födda barn genomfördes. Intervjuerna analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Resultaten visade på föräldrarnas stora oro kring barnets liv och hälsa samt familjens isolering, främst under barnets första tid. Föräldrarnas erfarenheter av hälso- och sjukvård i samband med barnets födsel, sjukhusvård samt övergång till generell hälso- och sjukvård undersöktes. I föräldrarnas beskrivningar sågs en process av både empowerment och "disempowerment". Det slutliga utfallet var övergivna föräldrar med tillit till sin egen förmåga.

Jag har i denna undersökning observerat lokaler och intervjuat lärare inom fritidshem för att fastställa användandet av musik. Studien har genomförts på fyra olika fritidshem. Undersökningen fokuserade på vad de besökta fritidshemmen har för musikaktiviteter, hur de genmför musikaktiviteter och varför de har musikaktiviteter. Först observerade jag fritidshemmen för att se om det fanns musik i verksamheterna. Sedan intervjuade jag någon eller några ur personalen. Detta skedde i fritidshemmens personalrum. Syftet med undersökningen var att skapa kunskap kring musikaktiviteter och dess förekomst i fritidshem. Resultatet visade att de besökta fritidshemmen inte arbetade aktivit med musik. Barnen kommer i kontakt med musik om de vill, men fritidshemmen erbjuder inte musikaktiviteter. Lärarna på fritishemmen vill få in mer musik men vet inte hur. Ramfaktorerna spelar en stor roll. Dessa tror de intervjuade fritidspedagogerna och lärare inom fritidshem kan förändras genom att en pedagog vill arbeta aktivit med musik.

In​ ​the​ ​late​ ​19th​ ​century,​ ​Sweden​ ​went​ ​through​ ​many​ ​social​ ​and​ ​political​ ​changes​ ​which resulted​ ​in​ ​the​ ​establishment​ ​of​ ​an​ ​educational​ ​system​ ​for​ ​the​ ​broader​ ​masses.​ ​The educational​ ​system​ ​was​ ​designed​ ​to​ ​put​ ​Christianity​ ​at​ ​centre,​ ​or​ ​more​ ​specifically​ ​the Lutheran​ ​faith,​ ​which​ ​was​ ​the​ ​state​ ​religion​ ​of​ ​19th​ ​century​ ​Sweden.​ ​This​ ​paper​ ​focuses​ ​on the​ ​other​ ​religions​ ​that​ ​made​ ​its​ ​way​ ​into​ ​the​ ​school​ ​books​ ​during​ ​that​ ​time,​ ​that​ ​were​ ​not typically​ ​a​ ​part​ ​of​ ​the​ ​religious​ ​education.​ ​Was​ ​any​ ​other​ ​religions​ ​mentioned​ ​at​ ​all,​ ​and​ ​if they​ ​were,​ ​then​ ​how​ ​and​ ​if​ ​possible​ ​why? During​ ​this​ ​study​ ​it​ ​was​ ​clear​ ​that​ ​the​ ​best​ ​place​ ​in​ ​the​ ​books​ ​to​ ​find​ ​informations​ ​about other​ ​religions​ ​was​ ​in​ ​the​ ​history​ ​sections,​ ​and​ ​it​ ​was​ ​clear​ ​that​ ​the​ ​ways​ ​they​ ​were mentioned​ ​was​ ​very​ ​different​ ​from​ ​how​ ​they​ ​mentioned​ ​Lutheran​ ​Christianity.​ ​The “heathen”​ ​religion,​ ​as​ ​it​ ​was​ ​called,​ ​was​ ​portrayed​ ​in​ ​a​ ​national​ ​romantic​ ​light,​ ​but​ ​the Catholic​ ​faith​ ​was​ ​seen​ ​as​ ​an​ ​outdated​ ​version​ ​of​ ​Christianity.​ ​The​ ​way​ ​that​ ​it​ ​was​ ​explained in​ ​the​ ​books​ ​makes​ ​it​ ​clear​ ​that​ ​the​ ​ruling​ ​class​ ​wanted​ ​the​ ​ruled​ ​class​ ​to​ ​know​ ​that Lutheranism​ ​was​ ​the​ ​true​ ​and​ ​real​ ​Christian​ ​faith.

Syftet med denna studie är att undersöka attityder till den svenska vargstammen i Sverige samt att undersöka betalningsviljan för att bevara denna djurart. Ett ytterligare syfte med denna studie är att undersöka vilka faktorer som påverkar betalningsviljan. Metoden som användes i denna studie för att uppnå målet är ”Contingent Valuation Method” (CVM). En enkät delades ut i tre städer: Arboga, Stockholm och Luleå. I enkäten presenterades ett hypotetiskt scenario för respondenterna, där det framgår att den nuvarande vargstammen är ineffektiv för en långsiktigt och hållbar överlevnad. Respondenterna skulle ta ställning till en rovdjurspolitik som i sin tur skulle skydda vargen på långsikt genom en ekonomiskt bidragande till en sådan politik. Resultatet visade att majoriteten i Stockholm var för att implementera projektet medan Luleå och Arboga hade lägst stöd för implementeringen.  Den genomsnittliga betalningsviljan var 269 kronor för städerna. Det visades också att respondenter från Stockholm hade en högre genomsnittlig betalningsvilja jämfört med Arboga och Luleå. / The main purpose of this study is to investigate the attitude of the Swedish wolves in Sweden by examining the willingness to pay to preserve this species. An additional purpose of this study is to investigate the characteristics and factors that affect the willingness to pay. The method used in this study to achieve the objective is "Contingent Valuation Method". A survey that was distributed in three cities: Arboga, Stockholm and Luleå. The survey presented a hypothetical scenario for the respondents, which showed that the current wolf population was ineffective for long-term and sustainable survival. Respondents would take a stand for a conservation predator policy that would in turn protect this species in the long run through a financial contribution to this project. The result showed that the majority in Stockholm were to implement this project while Luleå and Arboga had the lowest support for this implementation. The mean willingness to pay was 269 kronor for the entire population. It was also shown that Stockholm had a higher average willingness to pay compared to Arboga and Luleå.

En av de grundläggande rättigheterna som ska säkerställas alla jurister inom unionen är den fria rörligheten. En jurist kan utöva sin fria rörlighet genom att antingen åberopa den fria rörligheten för personer, tjänster eller etableringsfriheten. Juristyrket är ett reglerat juristyrke och utvecklingen för reglerade juristyrken började år 1974 genom rättspraxis från EUD. Därefter har utvecklingen bara fortsatt och en vanligt förekommande fråga i rättspraxis är vilka krav som ställs på jurister och advokater som har för avsikt att utöva sin fria rörlighet. Därav är syftet med uppsatsen att utreda vilka krav utöver de yrkeskvalifikationer som en jurist redan erhållit från en medlemsstat som krävs för att få utöva juristyrket i en annan medlemsstat. I uppsatsen utreds också om de krav som medlemsstaterna ställer på juristen är förenliga med den fria rörligheten. Medlemsstaterna har rätt att ställa krav på utländska jurister som avser att tillhandahålla sina tjänster i medlemsstaten för att säkerställa att tjänsterna uppnår en lägsta kvalitetsnivå. Medlemsstaterna får ställa krav på att juristen ska erhålla vissa yrkeskvalifikationer samt ha ett professionellt uppförande. Kravens syfte är att skydda juristens klienter från exempelvis bristfällig rådgivning och kraven som ställs måste vara nödvändiga för att kunna utöva yrket i medlemsstaten. När medlemsstaterna ställer krav för att få utöva juristyrket ska de ta hänsyn till de yrkeskvalifikationer som juristen redan besitter genom att genomföra en likvärdighetsbedömning. Likvärdighetsbedömningens syfte är att efter en jämförelse, mellan de yrkeskvalifikationer som juristen har och de yrkeskvalifikationer som krävs för att få utöva yrket i medlemsstaten, avgöra om yrkeskvalifikationerna kan likställas. I de fall yrkeskvalifikationerna kan likställas ska juristen ha rätt att utöva juristyrket under samma förutsättningar som nationella jurister och medlemsstaten får då endast ställa krav på juristens uppförande. Att inga ytterligare krav ställs på juristen när han har de kunskaper som krävs för att få utöva yrket i medlemsstat är förenligt med den fria rörligheten. När likvärdighetsbedömningen visar att yrkeskvalifikationerna tydligt skiljer sig får staten kräva att juristen genomför en kompensationsåtgärd i form av en anpassningsperiod eller ett lämplighetstest. Kompensationsåtgärdernas syfte att ge juristen en möjlighet att bevisa att han har de kunskaper som krävs för att få utöva juristyrket i medlemsstaten. Det faktum att medlemsstaterna ställer krav på kompensationsåtgärder istället för att kräva att juristen ska genomgå en nationell juristutbildning är förenligt med unionsrätten. Det kan till och med sägas att kompensationsåtgärderna gynnar den fria rörligheten för jurister inom unionen. / One of the fundamental rights to be ensured all the lawyers in the Union is the free movement. A lawyer can exercise his freedom of movement by either rely on the free movement of persons, services or establishment. The profession of lawyers is a regulated legal profession and the development of regulated legal professions started in 1974 by law from the COJ. After this the development has continued and a frequent issue in the case law is what requirement that is required of lawyers who intend to exercise their freedom of movement. The purpose of this paper is therefore to investigate which requirements beside the professional qualifications that a lawyer already received from a Member State that is necessary in order to exercise the profession of lawyers in another Member State. The paper also investigates if the requirements which the Member States imposes on the lawyer are compatible with the free movement. Member States have the right to put up requirements on foreign lawyers who wish to offer their services in the Member State in order to ensure that the services reach a certain level of quality. Member States may require that the lawyer should obtain certain professional qualifications and a professional conduct. The requirements are intended to protect lawyer's clients from such as inadequate advice and the requirements must be necessary for the exercise of the profession in the Member State. When Member States sets requirements in order to exercise the profession of lawyers they have to take into account the professional qualifications that the lawyer has already received by doing an equivalent assessment. The equivalent assessments purpose is to compare the lawyer’s professional qualifications and the professional qualifications that are required in order to exercise the profession in the Member State and to decide if the professional qualifications are equate. If the professional qualifications are equate the lawyer shall be entitled to exercise the legal profession under same conditions as national lawyers and then may the States only impose requirements on the lawyer's conduct. That no additional requirements are allowed when the lawyer has the knowledge that is required for that profession in the Member States is compatible with the free movement. When the equivalent assessment shows that the professional qualifications clearly differ can the State demand that the lawyer implements a compensating measure as an adaptation period or an aptitude test. The aim of a compensating measure is to give the lawyer an opportunity to prove that he has the knowledge that is required in order to exercise the legal profession in the State. The fact that Member States require compensatory measures instead of requiring that the lawyer must undergo a national law school is compatible with European Union law. It can even be said that the compensating measures benefit the free movement of lawyers within the European Union.