Detta är en studie där åtta förskollärare på olika förskolor beskriver hur de arbetar med musik som innehåll i förskolans verksamhet. Studiens syfte var att se hur förskollärarna arbetar med musik för att främja barns utveckling och lärande, samt vilket fokus det fanns i deras didaktiska planeringar. Metoden som använts är av kvalitativt slag och intervjuer genomfördes för att samla in material. Resultatet visar att förskollärarna inte genomför didaktiska planeringar men att de har ett syfte och mål med sina musikaktiviteter. Trots att förskollärarna har olika förkunskaper rörande musik beskriver de liknande arbetssätt där musiken används på ett traditionellt sätt vilket förskollärarna menar är genom sång, rytmik och rörelse. Flertalet av förskollärarna talade om trygghetens betydelse för arbetet med musik och efterfrågade kompetensutveckling på området.

Vi är båda musikintresserade och vårt syfte med studien är att undersöka pedagogers förhållningssätt och syfte till musikaktiviteter samt hur de utövar musik i verksamheten. En kvalitativ enkätundersökning genomfördes med pedagoger i förskolan för att få svar på våra frågor. Resultatet visade att fjorton av tjugo pedagoger ansåg att deras eget förhållningssätt påverkade hur mycket musik som används i förskolan. De menar att det är lättare att ge barnen en positiv inställning till musik om man själv tycker det är roligt. Musik utövas nästan varje dag enligt pedagogerna. Oftast sjungs det i sångsamlingar, men även vid spontana tillfällen under dagen. Pedagogens syfte med musik är att underlätta barns utveckling och lärande inom flera områden. Överraskande var att hälften av pedagogerna inte utgår från läroplanen vid musikaktiviteter. Musik är ett viktigt redskap för utveckling och lärande och pedagogens förhållningssätt påverkar mer än man tror. Att vara engagerad är viktigt.

Jag har i denna undersökning observerat lokaler och intervjuat lärare inom fritidshem för att fastställa användandet av musik. Studien har genomförts på fyra olika fritidshem. Undersökningen fokuserade på vad de besökta fritidshemmen har för musikaktiviteter, hur de genmför musikaktiviteter och varför de har musikaktiviteter. Först observerade jag fritidshemmen för att se om det fanns musik i verksamheterna. Sedan intervjuade jag någon eller några ur personalen. Detta skedde i fritidshemmens personalrum. Syftet med undersökningen var att skapa kunskap kring musikaktiviteter och dess förekomst i fritidshem. Resultatet visade att de besökta fritidshemmen inte arbetade aktivit med musik. Barnen kommer i kontakt med musik om de vill, men fritidshemmen erbjuder inte musikaktiviteter. Lärarna på fritishemmen vill få in mer musik men vet inte hur. Ramfaktorerna spelar en stor roll. Dessa tror de intervjuade fritidspedagogerna och lärare inom fritidshem kan förändras genom att en pedagog vill arbeta aktivit med musik.

Denna studie undersöker hur det står till med musikämnet i dagens förskola. Musik kan enligt förskolans läroplan utgöra både metod och innehåll men även om musik har en stark traditionsbunden roll i förskolan som sällan ifrågasätts finns det möjligheter att utveckla användandet av musik inom förskolan, exempelvis via en ökad didaktisk medvetenhet. Forskning visar också på att musikaliskt innehåll i förskolan minskat på senare år. Verksamma pedagoger i förskolan får i denna studie svara på hur de upplever och har upplevt sina egna och andras musikaliska aktiviteter genom sina yrkesliv. Detta i syfte att öka kunskapen om musikens närvaro, ställning och utveckling inom förskolan samt hur förskollärare kan utveckla musikpedagogiken ytterligare. Det inhämtade materialet består av fyra intervjuade pedagogers svar. De mest centrala aspekterna som framkommer rör pedagogens roll i utformningen av förskolans musikaliska inslag, en motsägelsefull bild av hur musikens ställning i förskolan har förändrats samt ett behov av fortbildning i syfte att inspirera och förnya.

No description available.

Detta examensarbete består av ett utvecklingsarbete i två delar. Den första delen är en rapport av en studie med syfte att undersöka hur några pedagoger arbetar med musik som ett språkutvecklande verktyg i förskolan och förskoleklassen samt deras syn på musikens betydelse för barns lärande och språkutveckling. Materialet består av enkäter och undersökningsgruppen består av 27 pedagoger. Undersökningens resultat visar att samtliga pedagoger använder sig av sång i det vardagliga arbetet med barn och att pedagogerna medvetet arbetar med sång och ramsor för att främja barns språkutveckling. Däremot visar resultaten att musiken som en helhet, det vill säga lyssnandet och skapandet, har en mindre betonad roll i förskolans verksamhet. Den andra delen av examensarbetet är en "Idébok i språkutvecklande musikaktiviteter" som innehåller musiklekar och musikaktiviteter med syfte att främja den fonologiska medvetenheten som är språkutvecklingens grogrund. / Språkutvecklande musikaktiviteter, En idébok

Syftet med den här studien är att synliggöra hur musiken används i förskolan och vilken uppfattning förskollärare på fyra förskolor har angående musik. Studien grundar sig i kvalitativa intervjuer. Denna studie är skriven och anpassad för att besvara hur förskollärare planerar musiken i förskolan, hur det kan kopplas till lärande och utveckling samt hur musikalisk bakgrund kan påverka musikanvändandet i förskolan. Resultatet visar att förskollärare ser musik som både en spontan och planerad aktivitet i förskolan där flera inslag såsom instrument, rörelse och sång utgör helheten. Musiken uttrycker först och främst glädje och ses även som ett sätt att främja annat lärande enligt förskollärarna. Förskollärarna är överens om att ett intresse för musik är mer betydelsefullt i arbetet än musikalisk kunskap. Slutsatserna som studien visar är att musik som ämne planeras med barnens intresse som huvudsyfte och att annat lärande blir sekundärt. Lärandet som kan gynnas av musik är beroende på vad förskolläraren vill förmedla med den.

Syftet med det självständiga arbetet är att få fördjupade kunskaper i hur förskollärare resonerar om musikaktiviteter i förskolans verksamhet. För att uppnå vårt syfte och besvara våra frågeställningar har vi intervjuat åtta förskollärare om deras resonemang om musikaktiviteter i förskolan. I resultatet framkommer det att förskollärarna upplever glädje med musik och generellt upplever att de har kompetens till att utföra musikaktiviteter. Samtidigt visar resultatet att förskollärare i mindre utsträckning väljer att praktisera musikaktiviteter i verksamheten. En slutsats som dras är att förskollärarna skulle behöva mer kompetensutveckling i musik för att öka sin musikkunskap till att praktisera musikaktiviteter ytterligare. Det kan bidra till en vilja hos förskollärarna att praktisera musikaktiviteter mer i förskolans verksamhet.

Denna studie handlar om musikaktiviteter i förskolan och bygger på kvalitativa intervjuer av pedagoger samt observationer i verksamheten. Syftet är att få ökad förståelse för förskolans arbete med musik och få insikt kring vilken roll pedagogerna har för barnens musikaliska utveckling. Resultatet visar på att musiken utgör en stor del i förskolan men pedagogerna saknar musikalisk utbildning, de eftersöker till viss del större kompetens genom bredare utbildning i lärarhögskolan. Resultatet visar att de planerade musikaktiviteterna styrs av pedagogerna och används främst som ett verktyg för social och språkligutveckling. Jag har också kommit fram till att barnen på förskolan använder sig av musik i sin fria lek.

Detta examensarbete är en kvalitativ studie vars syfte är att beskriva och förstå musikens roll i förskolan utifrån fyra förskollärares perspektiv. Studien eftersöker hur musik används samt vilka möjligheter och begränsningar det finns för förskollärare att arbeta med musik. Bakgrundsavsnittet som är baserad på tidigare forskning i form av avhandlingar, förskolans läroplan, FN:s barnkonvention samt annan litteratur, framkommer det att musik kan gynna bl.a. barns motorik, kulturella erfarenhet såväl som språkliga utveckling men det lyfts även fram forskning som problematiserar just användandet av musik som metod enbart. Bakgrunden tar även upp ramfaktorer och andra faktorer som påverkar förskollärares arbete med musik men även att det finns en oklarhet i vilka kunskaper och kompetenser förskollärare behöver för att undervisa i respektive med musik. I metodavsnittet presenteras det att studiens resultat är baserat på kvalitativa intervjuer med fyra förskollärare som analyserats med kvalitativ innehållsanalys som metod. Studiens resultat visar att förskollärarna använder musik i förskolan spontant, planerat, med hjälp av instrument och tekniska hjälpmedel för att främja barns utveckling och de kunskapsmål som lyfts av förskolans läroplan. Vidare visar resultatet vilka ramfaktorer i förskolan som påverkar förskollärarnas arbete med musik samt att förskollärarnas kunskaper och kompetenser varierar, vilket därmed skapar olika förutsättningar och påverkar deras förhållningssätt till musikarbetet i förskolan, som i sin tur påverkar musikens roll i förskolan. Slutsatser som dragits är att musik faktiskt har en viktig roll i dagens förskola men vilken roll den faktiskt får är tätt sammankopplat med de faktorer som finns inom förskolans verksamhet. Musik i sig skapar möjligheter i förskolan men utmaningen ligger i att förskollärare har eller får möjlighet till det rätta förutsättningarna för att kunna använda sig av dem.