Global ETD Search

1	Inskränkning i upphovsmannens ensamrätt : En utredning om gällande rätt enligt Upphovsrättslagen 12 § Nilsson, Carin January 2011 (has links) Sammanfattning Syftet med uppsatsen är att ta reda på vad gällande rätt är beträffande privatpersoners rätt att framställa exemplar av verk för privat bruk enligt URL 12 §. Upphovsmannens rättigheter till sitt verk har inte alltid varit självklara men har ökat i takt med den tekniska utvecklingen. Allmänheten har länge haft rätt att göra kopior av verk för sitt privata bruk då sådan kopiering inte ansetts skada upphovsmannens rätt. Den digitala utvecklingen möjliggör dock fler snabba och lätta sätt för allmänheten att kopiera verk i den privata sfären. För att skydda upphovsmannens rättigheter och möjligheter att få ersättning för sina verk har upphovsmannen fått allt fler rättigheter. Allmänhetens rätt att göra kopior för privat bruk finns dock kvar som en viktig inskränkning i upphovsmannens rätt. Idag finns upphovsmannens ensamrättigheter i URL 2 §. Upphovsmannen har ensamrätt att göra exemplarframställningar av verket och att göra verket tillgängligt för allmänheten. För att inte upphovsmannens rättigheter ska bli alltför rigorösa har en inskränkning i upphovsmannens ensamrätt införts i URL 12 §. Bestämmelsen i URL 12 § ger enskilda personer rätt att framställa ett eller några få exemplar av offentliggjorda verk för privat bruk utan upphovsmannens tillstånd. Privatpersoner har rätt att göra ett eller ett fåtal kopior för privat bruk av offentliggjorda verk. Kopiering för privat bruk innebär att det ska vara för ett personligt behov eller intresse och får inte vara kommersiellt. Privat bruk omfattar även den närmsta familje- och vänskapskretsen men inte kollegor på arbetsplatsen. Vad begreppet offentliggjort innebär stadgas i URL 8 §. Ett verk anses offentliggjort när det lovligen gjorts tillgängligt för allmänheten. Med det menas att upphovsmannen måste ha offentliggjort verket eller gett sitt samtycke till offentliggörandet. Det är inte tillåtet att göra kopior av ett verk om den egentliga förlagan framställts eller gjorts tillgänglig för allmänheten i strid med URL 2 §. Upphovsmannen måste således ha samtyckt till exemplarframställningen eller tillgängliggörandet av verket för allmänheten, för att det ska vara tillåtet att framställa exemplar av verket för privat bruk. Den största skillnaden mellan den tidigare lydelsen och den nuvarande lydelsen i URL 12 § är att URL 12 § tillämpningsområde har inskränkts till förmån för upphovsmannens ensamrätt vad gäller kopiering till kollegor på arbetsplatsen samt antalet tillåtna exemplar att framställa för privat bruk. upphovsrättslagen ensamrätt egentlig förlag lovlig förlaga Intellectual property law Immaterialrätt
2	Avtalad upphovsrätt : En studie av förslagen till en reformering av 3 kap. upphovsrättslagen / Contracted copyright : A study of the proposal for a reformation regarding the third chapter of the Swedish Copyright Law and its regulations Cera, Denis January 2012 (has links) De lagstadgade bestämmelser som reglerar upphovsrättens övergång återfinns i 3 kap. upphovsrättslagen. Från flera håll har kritiska röster väckts om att dessa bestämmelser behöver överses och moderniseras för att hänga med den kontinuerligt pågående utvecklingen av dels teknik men framför allt den upphovsrättsliga marknaden. I samband med detta har Upphovsrättsutredningen sammanställt ett SOU-förslag som benämnts Avtalad upphovsrätt. Där flerstående förslag till förändringar och tillägg utav de nuvarande bestämmelserna ges. Genom detta SOU-förslag har utredningen noggrant granskat och kommit med förslag till bestämmelser som behöver förändras eller införas. Grundtanken har ansetts vara att undersöka huruvida upphovsmännens ställning som avtalsparter bör stärkas på den upphovsrättsliga marknaden. Denna uppsats kommer att granska dessa förslag, sammanställa dem mot de nuvarande bestämmelserna och framför allt diskutera vilken betydelse dessa förslag har för det nuvarande rättsläget och upphovsmännens ställning. / The stipulations that regulate both the economical and non-profitable aspects of copyright transactions are to be found within the third chapter of the Swedish Copyright Law. Critics have claimed that the current regulations regarding copyright transactions are outdated. It has been pointed out that these regulations need to be updated as regarding to the development of the current technology and the changing copyright market. In accordance with these claims, the board investigating the Swedish Copyright Law - issued by the Swedish government – has presented a motion named Contracted copyright. This motion contains several changes and supplements to the current regulations in the third chapter of the Swedish Copyright Law. The board has through this motion investigated whether and to what extent the current regulations need to be changed in accordance with the current development of the copyright market. The general idea has been to investigate whether the copyright authors require an extended protection on the copyright market. Therefore the purpose of this essay has been to investigate these suggested changes to the current regulations. In order to determine whether they serve their suggested purpose and how they will affect the current legal position. Swedish Copyright Law copyright copyright transactions copyright market Upphovsrättslagen avtalad upphovsrätt övergång av upphovsrätt reformering av upphovsrättslagen
3	Möjligheten till föreläggande mot Internetleve-rantörer enligt 53 b § URL : – Under vilka omständigheter kan en Internetleverantör åläggas att blockera sina kunders tillgång till tjänster/webbsidor som används för att begå immaterialrättsintrång? / The possibility for injunction towards Internet service providers accor-ding to 53 b § URL : – In which circumstances is it possible to enjoin an Internet service provider to block their customers’ access to services/webbpages which commit intellectual property infringement? Wallin, Alexander, Brynolf, Daniel January 2016 (has links) I denna uppsats utreds dels om en Internetleverantör har ett medverkansansvar enligt BrB, när den i sin roll som mellanhand, via tjänsten Internetuppkoppling ger sina kunder tillgång till tjänster/webbsidor som används för att begå immaterialrättsintrång enligt gällande rätt, och dels huruvida det svenska rättsläget är förenligt med de direktiv som har utfärdats av EU på området. I uppsatsen undersöks möjligheten till vitesförbud enligt 53 b § URL, i förhållande till lagstift-ning, förarbeten och EU-direktiv. Vidare undersöks både svensk praxis på området och ett för-handsavgörande från EU-domstolen. I ett försök att förstå gällande svensk rätt görs även en kortare jämförelse med dansk rätt, och dess domstolars möjlighet att utfärda vitesförbud mot Internetleverantörer. Utifrån bestämmelsen om vitesförbud i 53 b § URL torde det inte vara möjligt för en svensk domstol att utfärda ett vitesförbud mot en Internetleverantör som enbart tillhandahåller tjänsten Internetuppkoppling åt sina kunder. Det framkommer av de svenska förarbetena att det, för att utfärda ett sådant förbud, krävs både vetskap om intrången samt ett avtalsliknande förhållande mellan Internetleverantören och intrångsgöraren. Vi kommer slutligen fram till att även om artikel 8.3 i Infosoc-direktivet kan anses ha imple-menterats på rätt sätt enligt dess ordalydelse är tillämpningen av 53 b § URL, i enlighet med förarbetena, i dagsläget sådan att den torde strida mot syftet med artikel 8.3. Det anser vi bör leda till att en direktivkonform tolkning av artikeln inte bara kan, utan även ska tillämpas av svensk domstol. Således kan, enligt oss, en Internetleverantör, genom att förbjudas medverka till intrång, åläggas att blockera sina kunders tillgång till tjänster/webbsidor som används för att begå immaterialrättsintrång enligt 53 b § URL även i de fall där leverantörerna endast med-verkar genom att tillhandahålla tjänsten Internetuppkoppling. 53 b § 53 b § URL 53 b § upphovsrättslagen blockering internetleverantörer Infosoc artikel 8.3 upphovsrätt immaterialrättsintrång TPB the pirate bay Swefilmer Blockeringsmålet Bredbandsbolaget B2 Bredband
4	Ersättning vid upphovsrättsintrång enligt 54 § 1 st. URL : En momspliktig upplåtelse / överlåtelse eller ett skadestånd utan skada? / Compensation for copyright infringement under Article 54 § 1 st. URL : A subject to VAT lease / sale or damages without suffered prejudice? Karlsson, Andreas January 2010 (has links) Mervärdesskatterättsligt särbehandlas omsättning av upphovsrätter genom tillämpning av en reducerad skattesats. I 7 kap. 1 § 3 st. 8-9 p. ML hänvisas direkt till upphovsrättslagen för bedömningen av förekomsten av en upphovsrättsligt skyddad prestation och rättighetens övergång. Föreligger en mervärdesskatterättslig omsättning av ekonomiska värden samtidigt med en upphovsrättsligt giltig upplåtelse eller överlåtelse av en upphovsrättsligt skyddad prestation ska omsättningen beskattas med en reducerad skattesats om sex procent. Uppsatsen utreder intrångsersättning enligt 54 § 1 st. URL i relation till det mervärdesskatterättsliga omsättningsbegreppet och den reducerade skattesatsen i 7 kap. 1 § 3 st. 8-9 p. ML. Ersättning enligt 54 § 1 st. URL ska erläggas då ett intrång i upphovsrätten kan konstateras. Ersättning ska alltid utgå oavsett god tro och även i fall där upphovsmannen, genom t.ex. positiva sidoeffekter, tjänat på intrånget. I doktrin har det därför uttalats att ersättningen inte utgör skadestånd, något som lagstiftaren uttryckligen klassificerat den att vara. Vid en granskning av ersättningens karaktär och syfte i relation till upphovsrättslagens regler för rättighetens övergång framgår att en upphovsrättsligt giltig överlåtelse eller upplåtelse inte föreligger vid en transaktion som föranlett ersättningsskyldighet enligt 54 § 1 st. URL. Enligt 7 kap. 1 § 3st. 8-9 p. ML är detta en förutsättning för att transaktionen ska omfattas av den reducerade skattesatsen. I ett mervärdesskatterättsligt perspektiv står det emellertid klart att ersättning enligt 54 § 1 st. URL är tänkt att spegla de förhållanden som hade gällt om parterna ingått avtal på förhand och att det finns ett ostridigt samband mellan ersättningens storlek och det faktiska nyttjandet av rättigheten. Således skulle ersättningen mervärdesskatterättsligt kunna jämställas med en upplåtelse av nyttjanderätt. För tillämpning av den reducerade skattesatsen i 7 kap. 1 § 3st. 8-9 p. ML är ett jämställande med upplåtelse ur mervärdesskatterättslig synpunkt emellertid inte tillräckligt. Mervärdesskattelagens ovillkorliga koppling till upphovsrättslagen i 7 kap. 1 § 3st. 8-9 p. ML medför att en upplåtelse ska prövas enligt upphovsrättslagens regler för rättighetens övergång. Den samlade slutsatsen av uppsatsens utredning är följaktligen att ersättning enligt 54 § 1 st. URL kan omfattas av det mervärdesskatterättsliga omsättningsbegreppet. Mervärdesskattelagens ovillkorliga koppling till upphovsrättslagen innebär emellertid att ersättningen inte kan omfattas av 7 kap. 1 § 3st. 8-9 p. ML och den reducerade skattesatsen om 6 procent. Ersättningen utbetalas till följd av ett intrång och avsaknaden av en uttrycklig överenskommelse hindrar en tillämpning av 7 kap. 1 § 3st. 8-9 p. ML. / VAT turnover of copyrights are subject to a reduced VAT-rate. In the Value added tax act (ML) the paragraph of 7 kap. 1 § 3 st. 8-9 p. ML refers directly to the Copyright act (URL) for the assessment of the existence of a copyright and, the sale or lease of such a right. If a taxable supply is at hand while, simultaneously, a legally valid lease or sale of a copyright can be established, the turnover is taxed at a reduced VAT-rate of six percent. The thesis investigates intrusion compensation under Article 54 § 1 st. URL relative to the value added tax turnover concept and the reduced rate in 7 kap 1 § 3 st. 8-9 p. ML. Compensation according to Article 54 § 1 st. URL must be paid when an infringement of copyright is at hand. Compensation should always be paid regardless of good faith and even in cases where the holder of the right has earned revenue by e.g. spin-offs. In the legal literature, it has therefore been expressed that Article 54 § 1 st. URL does not constitute damages, something that the legislature explicitly has classified it to be. When reviewing the character and purpose of the compensation in relation to URL, and its rules for the transition of the right, it is clear that a valid transition does not exist in a transaction that has prompted compensation under Article 54 § 1 st. URL. According to 7 kap. 1 § 3st. 8-9 p. ML, this is a prerequisite. For the transaction to be covered by the reduced VAT-rate, a valid transition, according to the general rules of the rights transition in URL, must be at hand. However, from a VAT-perspective, compensation under 54 § 1 st. URL is meant to reflect the conditions that would have been if the concerned parties had reached an agreement in advance. There is an undisputed link between the remuneration and the actual use of the right. Thus, the compensation could be deemed equal to a lawful lease of copyright. For the purposes of the reduced tax rate in 7 kap. 1 § 3st. 8-9 p. ML, an equation of the compensation to a lawful lease of copyright is not sufficient. The provision is directly connected to URL and any transition of copyright must therefore be examined under the URL's rules for the transition of rights. The overall conclusion of this thesis is therefore that compensation under 54 § 1 st. URL may be subject to VAT. However, due to the unconditional connection to URL, the turnover cannot qualify for the reduced tax rate of six percent stipulated in 7 kap. 1 § 3st. 8-9 p. ML. The compensation is paid as a result of an infringement of copyright and the absence of an explicit agreement prevents the application of the reduced tax rate in 7 kap. 1 § 3st. 8-9 p. ML. Tax law VAT law copyright Cultural VAT reasonable compensation section 54 of the Swedish copyright act damages unjust enrichment recovery of profits infringement of copyright skatterätt mervärdesskatt upphovsrätt kulturmoms skälig ersättning 54 § upphovsrättslagen obehörig vinst 7 kap. 1 § 8-9 p. mervärdesskattelagen skadestånd obehörig vinst återbetalning av vinst intrång i upphovsrätten LAW/JURISPRUDENCE RÄTTSVETENSKAP/JURIDIK Intellectual property law Immaterialrätt Tort law Skadeståndsrätt Financial law Finansrätt
5	Deepfakes: ett upphovsrättsligt problem : En undersökning av det upphovsrättsliga skyddet och parodiundantagets samspel med AI-assisterade skapandeprocesser / Deepfakes: A Copyright Issue : An Inquiry of the Copyright Protection and Parody Exception's Interplay with AI-assisted Creative Processes Atala Labbé, Daniel Antonio January 2022 (has links) In the age of digitalization several new ways of creating immaterial property have sprung up due to the resurgence of artificial intelligence (AI). This has paved the way for different kinds of tech including the assistance of AI in a more normalized way. A prominent variation of this tech is called "deepfake". Deepfakes are a technology that essentially places your face, likeness, mannerisms, and voice onto new situations that the creator then steers to make the deepfake do or say things that the person whose deepfake is based on hasn't done or said. This technology has been used in a myriad of ways all from humourous content to extorsion and revenge porn. The aim of this master thesis is to analyse how immaterial law protection is achieved through current Swedish immaterial law principles and how these fit within the context of heavily based AI-tech such as deepfakes. This is done through a dogmatic lens meaning that a systematization and mapping of both Swedish and EU based laws and praxis are done as well as discussing the current thoughts on AI-assistance throughout the creative process. Another subject that is touched upon is the parody exception in immaterial law and the concept of adaptation and how these work with and apply to AI-based creations. Part of the problems that we face right now is that we have no existing legal parameters to solve the problem of larger AI-involvement in creative processes, this is certainly going to change how we view copyright law today. When comparing and using EU as well as Swedish praxis to analyze the AI-problem a common denominator is that all copyright law and praxis is based around the presumption that there needs to be a human involved in the majority of the creative process. AI already exists as a part of many creative processes today without any questions asked, however when the AI-part is more significant in the process the question becomes complicated when paired with traditional copyright law perspectives. Howevwer, some discussions have been going on in both Swedish and EU legal spheres, mostly in the EU who are going to legislate more in the field of AI. In Sweden there have been no legislative processes when it comes to AI in copyright law however there have been some governmental organisations and essays that have shed a light on the matter. I conclude this master thesis by writing about the findings of each question as has been mentioned above, namely that AI becomes a significant factor in deciding if a deepfake achieves copyright protection or not and the same can be said about parodies. After this I make a concluding analysis of the urgency of a need for laws that tackle AI in the area of immaterial laws listing other areas that might need it more than immaterial laws as has been explored throughout this thesis as well and that Sweden need to take part in every discussion about this to form a sustainable legal framework for AIs in the context of immaterial laws. This will open up for a clear framework when assessing different technologies that use AI like deepfakes as well. deepfakes copyright parody exception parody parodies AI artificial intelligence adaptation adaptations DSM EU Infopaq Painer Levola-Hengelo deepfakes upphovsrätt URL djupfejk infopaq EU WIPO parodi parodiundantag upphovsrättslagen bearbetning beroende bearbetning självständig bearbetning DSM Levola-Hengelo Painer artificiell intelligens AI immaterialrätt Law Juridik
6	Deepfakes: ett upphovsrättsligt problem : En undersökning av det upphovsrättsliga skyddet och parodiundantagets samspel med AI-assisterade skapandeprocesser / Deepfakes: A Copyright Issue : An Inquiry of the Copyright Protection and Parody Exception's Interplay with AI-assisted Creative Processes Atala Labbé, Daniel Atala January 2022 (has links) In the age of digitalizarion several new ways of creating immaterial property have sprung up due to the resurgence of artificial intelligence (AI). This has paved the way for different kinds of tech including the assistance of AI in a more normalized way. A prominent variation of this tech is called "deepfake". Deepfakes are a technology that essentially places your face, likeness, mannerisms, and voice onto new situations that the creator then steers to make the deepfake do or say things that the person whose deepfake is based on hasn't done or said. This technology has been used in a myriad of ways, all from humourous content to extorsion and revenge porn. The aim of this master thesis is to analyse how immaterial law protection is achieved through current Swedish immaterial law principles and how these fit within the context of heavily based AI-tech such as deepfakes. This is done through a dogmatic lens, meaning that a systematization and mapping of both Swedish and EU-based laws and praxis are done as well as discussing the current thoughts on AI-assistance throughout the creative process. Another subject that is touched upon is the parody exception in immaterial law and the concept of adaptation and how these work with and apply to AI-based creations. Part of the problems that we face right now is that we have no existing legal parameters to solve the problem of larger AI-involvement in creative processes, this is certainly going to change how we view copyright law today. When comparing and using EU as well as Swedish praxis to analyze the AI-problem a common denominator is that all copyright law and praxis is based around the presumption that there needs to be a human involved in the majority of the creative process. AI already exists as a part of many creative processes today without any questions asked, however when the AI-part is more significant in the process the question becomes complicated when paired with traditional copyright law perspectives. However, some discussions have been going on in both Swedish and EU legal spheres, mostly in the EU who are going to legislate more in the field of AI. In Sweden there have been no legislative processes when it comes to AI in copyright law however there have been some governmental organisations and essays that have shed a light on the matter. I conclude this master thesis by writing about the findings of each question as has been mentioned above, namely that AI becomes a significant factor in deciding if a deepfake achieves copyright protection or not and the same can be said about parodies. After this I make a concluding analysis of the urgency of a need for laws that tackle AI in the area of immaterial laws listing other areas that might need it more than immaterial laws as has been explored throughout this thesis as well and that Sweden needs to take part in every discussion about this to form a sustainable legal framework for AIs in the context of immaterial laws. This will open up for a clear framework when assessing different technologies that use AI like deepfakes as well. deepfakes AI artificial intelligence immaterial law copyright copyright law originality precision and objectivity free and independent choices Infopaq Levola-Hengelo Painer parody parody exception DSM directive deepfakes AI artificiell intelligens upphovsrätt URL Upphovsrättslagen originalitetskrav parodiundantaget parodi bearbetning självständig bearbetning skapandeprocess Infopaq Painer Levola-Hengelo DSM-direktivet fotorätt djupfejk fria och självständiga val precision och objektivitet Law Juridik Law (excluding Law and Society)
7	Den inre digitala marknadens framtid : Medlemsstaternas dilemma med implementeringen av upphovsrättsdirektivet: fokus på svensk respektive fransk rätt / The Future of the Digital Single Market : The Member States’ dilemma with the implementation of the Copyright Directive: focus on Swedish and French law Ekstrand, Johan, Landström, Jennifer January 2020 (has links) Upphovsrättsdirektivet, Digital Single Market-direktivet, befinner sig idag i en implementeringsprocess i EU-länderna. Implementeringen syftar till att harmonisera upphovsrätten mellan medlemsstaterna och att upprätthålla en väl fungerande inre marknad. Direktivet medför ett antal dilemman vid harmoniseringen av medlemsländernas lagstiftningar. Somliga länder är positiva till direktivet, medan andra anmärker en ordalydelse som är otydlig, abstrakt och svår att konkretisera. Frankrike var första land inom unionen att lägga fram ett lagförslag baserat på direktivet. Samtliga medlemsländer, däribland Sverige, har fortfarande tid på sig att införliva direktivet i sin lagstiftning. Syftet med uppsatsen är att utreda DSM-direktivets artikel 17 och dess implementering i fransk rätt med utgångspunkt i Frankrikes framställda lagförslag. Vidare är ändamålet att göra en konkret jämförelse mellan förevarande upphovsrättsliga normer i Sverige respektive Frankrike, för att således kunna analysera det franska lagförslagets lämplighet i svensk rättsordning. Lämpligheten ska försöka bedömas utifrån kulturella värderingar bakom nationell lagstiftning och upphovsrättspolitik. För att besvara frågeställningen huruvida det franska lagförslaget på implementering av DSM-direktivets artikel 17 kan vara en förebild för den svenska lagstiftaren, har framställningen disponerats enligt följande: vi har (1) utrett svensk upphovsrätt, (2) redogjort för DSM-direktivet och härrörande kritik, (3) uppgivit Regeringskansliets resonemang och frågeställningar gällande direktivets genomförande i svensk rätt, (4) utrett fransk upphovsrätt samt (5) översatt och tolkat förevarande lagförslag med tillhörande kritik. Utöver rättskällor, har framställningen till övervägande del grund i debattartiklar, tidskrifter samt inlägg online för att klargöra den aktuella problematiken rörande DSM-direktivet. Slutsatsen är att svensk respektive fransk upphovsrätt visserligen framstår som snarlika i stort sett. Däremot kan det franska lagförslaget på implementering av direktivet enbart framstå som en förebild i viss mån. Av artikel 17:s tre huvudområden kan vägledning av det franska lagförslaget endast ges gällande införandet av en klagomåls- och avhjälpningsmekanism. / <p>Det här är den slutgiltiga examensuppsatsen, en nedskuren version av en mer omfattande och djupgående version. För intressenter finns den första versionen tillgänglig via kontakt med författarna. </p> Digital Single Market The Copyright Directive Code de la propriété intellectuelle Le droit d'auteur Les droits voisins du droit d'auteur Tribunal de Grande Instance de Paris Cour d’appel de ParisARCOM CSA HADOPI 49 2001/29/EG och 2009/24/EG Upphovsrättsdirektivet Upphovsrätt DSM DSM-direktivet Fransk rätt Svensk rätt Upphovsman Digital Single Market Digital Single Market direktivet EU-direktiv EU EU-rätt direktiv Ensamrätt artikel 17 Fritt innehåll Licensavtal Licensskatt Citat Recensioner Parodi Parodiverk Memes Framställare Fotograf Reproduktion Offentliggörande Utövande konstnär Närstående rättigheter Onlineleverantör Onlineleverantörer Skyldigheter Tillstånd Uppladdning Piratpartiet Skyddade verk Tjänster Rättigheter Användare Immaterialrätt Lagförslag Regeringskansliet Kritik Justitiedepartementet EU-parlamentet Verk Moraliskrätt Egendomsrätt Ekonomisk rätt Ideell rätt Direktiv 96/9/EG Direktiv 49 2001/29/EG Direktiv 2009/24/EG Infosoc Infosoc-direktivet Alster Facebook Instagram Youtube Twitter Tiktok EU:s ministerråd Karikatyr Pastisch Plattform URL Upphovsrättslag Upphovsrättslagen Tillgängliggöra Överlåtelse Tvistemål Äganderätt Inskränkning Undantag Prop. 1992/93:214 Prop. 2004/05:110 Tvistlösning Filter Igenkänningsfilter Uppladdningsfilter Media EU-kommissionen C-201/13 NJA 2015 s. 1097 Law and Society Juridik och samhälle

1

Page generated in 0.4163 seconds