Details - in Sophie Calle artwork, is an investigation where the staritng point is Suite vénitienne, one of the french artist, storyteller and photographer Sophie Calle's early projects, dated back to 1979.

I dagens samhälle har nästan alla tillgång till en kamera på något sätt. Oftast kan man även ställa in direkt i kameran om man vill ta färgbild eller svartvitt. Men jag har tagit steget längre och har valt att redigera bilderna själv till svartvitt. Har tagit en bild, men gjort två olika redigeringar på den. Av den färgade bilden har jag skapat lite mer dramatiska men samtidigt harmoniska bilder i svartvitt för att sedan göra en undersökning för att se hur tittaren har tolkat de olika bilderna och på så sätt försöka styra lite hur betraktaren ska se på bilden, men även att tittaren ska få tolka fritt. Genom min undersökning “Hur tolkas djurens beteende i bilder beroende på hur de är redigerade?”, har jag kommit fram till att det är möjligt och att även om det är samma bild fast två olika redigeringar så har vissa tolkat det till en berättelse, men att det finns två sidor utav den. Alla har olika bakgrund och förknippar vissa saker med annat som gör att man tolkar som man gör. Jag har valt att göra denna undersökning för att jag tycker den är intressant, att se hur olika manfaktiskt tolkar de bilder man ser.

There are those who currently use social networks as a marketing tool that creates the standards that exist. There is no given standard, there are no absolute facts that exist through all time. A constant change is happening and therefore forcing everyone involved to adapt and make the changes needed to be current. What is relevant to consider in this study are the different roles a freelancer creates on the various channels of social media. Based on the results of the interviews that have been conducted the informants create different identities at different forums they reside on. Another important point to address is the brand awereness informants consciously

Det nya medielandskapet har medfört att fotografer behöver anpassa sig. Sociala medier har orsakat att pressorganisationerna enklare kan få tillgång till allmänhetens bilder, till följd av det minskar andelen heltidsanställda fotografer. Många fotografer använder Instagram, en populär social applikation som används av 500 miljoner aktiva användare dagligen. Applikationen används av fotografer för att de vill dela med sig av sitt arbete och expandera kontaktnätet, för att det eventuellt bidrar till nya jobb. På Instagram kan hashtags användas för att placera bilder i kategorier, vilket gör det enkelt för användarna att hitta vad de söker. Användningen av hashtags skiljer sig mellan fotografer och övriga användare på två sätt, det första är att fotograferna visade en trend i att specificera hashtags utifrån bildens innehåll, den andra är att de i genomsnitt använder färre hashtags än den övriga användaren. Att övriga användare inte anpassar hashtags utefter bildens innehåll kan göra att hashtagens funktion som kategoriserings-verktyg försämras, vilket för fotografer innebär att möjligheten att marknadsföra sig minskar. / The new media landscape has meant that photographers need to adapt. Social media has made it easier for press organizations to access public images, as a result of which the proportion of full-time photographers is reduced. Many photographers use Instagram, a popular social application used by 500 million active users daily. The application is used by photographers because they want to share their work and expand the contact network, so that it may contribute to new jobs. On Instagram, hashtags can be used to place images in categories, which makes it easy for users to find what they are looking for. The use of hashtags differs between photographers and other users in two ways, the first being that the photographers showed a trend in specifying hashtags based on the image content, the other being that they on average use less hashtags than the common user. The fact that other users do not customize the hashtags along the images content may cause the hashtags function as a categorization tool to deteriorate, which for photographers means that the possibility of marketing themselves decreases.

<p>The role of the professional photographer is ever changing. The changes take place as the Swedish media industry itself, due to fluctuations in the economy, is forced to change. As the demand for printed news wane, the advertisers seek out other media and free newsprint & the internet take over large portions of the market, the newspaper industry is forced to cut issues and make drastic changes to stay in business. This changes directly affects the way news bureaus are organised and inevitably changes the working conditions of their employees. The two competing newspapers “Arbetarbladet” and Gefle Dagblad” in the Gävle district were affected by this kind of change in quite a unique way. To cut costs the photo departments of the two newspapers were merged, now providing pictures for both rivals and breaking new ground as a Swedish first in doing so. The purpose of this study was/is to research if, and in that case how, the roles of the professional photographers has changed as the departments were merged. We based our research on observations of the everyday tasks at the merged department using these observations to formulate questions for the affected photographers and their supervisors. These observations made it possible for us to gain an understanding of how the photographers dealt with their new working conditions. Observing and participating in the work was also important as it let us, as researchers, gain the respect of the photographers. Our observations and experiences forming the base of our interviews made it possible for us to ask the relevant questions. During the interviews the different ways in which these photographers roles have changed became more distinct. The photographers still perform all those tasks that form the base of their trade, producing pictures, meeting people and documenting important events, but the differences compared to their former roles were drastic. The photographers were no longer expected to take an active role in the journalistic creation of news as this would destroy the neutral balancing act between the two rivalling newspapers. They no longer went to a location with just one reporter, but often with two rivalling ones all in the same car. This major change damages the teamwork between the reporter and the photographer, who are no longer able to freely discuss the way they want to present the story to the readers. The photographers can see both improvements and drawbacks in their daily work after the merge and/but are all/still convinced that future changes are inevitable.</p> / <p>Den fotografiska yrkesrollen befinner sig i en ständig förändring. Det sker i takt med att mediemarknaden i Sverige omvandlas på grund av ekonomins svängningar. När efterfrågan på papperstidningar sjunker, annonsörer sviker och gratistidningar och internet tar över allt mer av marknaden, tvingas företagsledningar ta beslut om minskad upplaga och drastiska besparingsåtgärder. Detta har direkt effekt på redaktionsorganisationer och förändrar också oundvikligen villkoren för de som arbetar där. I Gävle drabbas fotograferna på de båda konkurrerande tidningarna Arbetarbladet och Gefle Dagblad på ett unikt sätt. För att spara pengar slogs de båda fotoredaktionerna samman och konkurrenterna blev därmed först i Sverige med att ha en fotoavdelning som skulle fungera som en bildbyrå.</p><p> </p><p>Syftet med studien var att undersöka om och i så fall hur fotografernas yrkesroll förändrades i och med sammanslagningen.</p><p> </p><p>För att få svar på syftet använde vi oss av observationer av de vardagliga sysslorna på den sammanslagna redaktionen och respondentintervjuer med de berörda fotograferna och deras bildchef. Deltagande observationer gjorde vi för att få insyn i hur arbetet för fotograferna fungerade. Observationerna var också viktiga eftersom de etablerade ett förtroende hos fotograferna för oss som forskare. Det vi såg och upplevde blev sedan viktigt när vi utarbetade intervjufrågor och gjorde det lättare för oss genomföra intervjuerna.</p><p> </p><p>I och med respondentintervjuerna kom vi fram till att fotografernas yrkesroll har förändrats på många sätt. Fotograferna förväntas inte längre delta i det journalistiska skapandet av nyheter. Eftersom deras förhållande till de två konkurrerande uppdragsgivarna, ska vara neutralt. En stor skillnad är att fotograferna på ”bildbyrån” numera inte bara har en reporter med sig i bilen på vissa uppdrag, de har två konkurrenter. Detta försvårar samtal mellan reporter och fotograf som inte längre öppet kan prata om vinkel på uppdrag. Men trots alla förändringar är fotograferna är fortfarande fotografer i den bemärkelsen att de fortfarande utför de idealsysslor en fotograf förväntas göra, framställa bilder, möta människor och dokumentera viktiga händelser.  Fotograferna ser både positiva och negativa effekter i sin yrkesvardag efter sammanslagningen, alla är överens om att det inte går att undvika förändringar i framtiden.</p>

The role of the professional photographer is ever changing. The changes take place as the Swedish media industry itself, due to fluctuations in the economy, is forced to change. As the demand for printed news wane, the advertisers seek out other media and free newsprint &amp; the internet take over large portions of the market, the newspaper industry is forced to cut issues and make drastic changes to stay in business. This changes directly affects the way news bureaus are organised and inevitably changes the working conditions of their employees. The two competing newspapers “Arbetarbladet” and Gefle Dagblad” in the Gävle district were affected by this kind of change in quite a unique way. To cut costs the photo departments of the two newspapers were merged, now providing pictures for both rivals and breaking new ground as a Swedish first in doing so. The purpose of this study was/is to research if, and in that case how, the roles of the professional photographers has changed as the departments were merged. We based our research on observations of the everyday tasks at the merged department using these observations to formulate questions for the affected photographers and their supervisors. These observations made it possible for us to gain an understanding of how the photographers dealt with their new working conditions. Observing and participating in the work was also important as it let us, as researchers, gain the respect of the photographers. Our observations and experiences forming the base of our interviews made it possible for us to ask the relevant questions. During the interviews the different ways in which these photographers roles have changed became more distinct. The photographers still perform all those tasks that form the base of their trade, producing pictures, meeting people and documenting important events, but the differences compared to their former roles were drastic. The photographers were no longer expected to take an active role in the journalistic creation of news as this would destroy the neutral balancing act between the two rivalling newspapers. They no longer went to a location with just one reporter, but often with two rivalling ones all in the same car. This major change damages the teamwork between the reporter and the photographer, who are no longer able to freely discuss the way they want to present the story to the readers. The photographers can see both improvements and drawbacks in their daily work after the merge and/but are all/still convinced that future changes are inevitable. / Den fotografiska yrkesrollen befinner sig i en ständig förändring. Det sker i takt med att mediemarknaden i Sverige omvandlas på grund av ekonomins svängningar. När efterfrågan på papperstidningar sjunker, annonsörer sviker och gratistidningar och internet tar över allt mer av marknaden, tvingas företagsledningar ta beslut om minskad upplaga och drastiska besparingsåtgärder. Detta har direkt effekt på redaktionsorganisationer och förändrar också oundvikligen villkoren för de som arbetar där. I Gävle drabbas fotograferna på de båda konkurrerande tidningarna Arbetarbladet och Gefle Dagblad på ett unikt sätt. För att spara pengar slogs de båda fotoredaktionerna samman och konkurrenterna blev därmed först i Sverige med att ha en fotoavdelning som skulle fungera som en bildbyrå.   Syftet med studien var att undersöka om och i så fall hur fotografernas yrkesroll förändrades i och med sammanslagningen.   För att få svar på syftet använde vi oss av observationer av de vardagliga sysslorna på den sammanslagna redaktionen och respondentintervjuer med de berörda fotograferna och deras bildchef. Deltagande observationer gjorde vi för att få insyn i hur arbetet för fotograferna fungerade. Observationerna var också viktiga eftersom de etablerade ett förtroende hos fotograferna för oss som forskare. Det vi såg och upplevde blev sedan viktigt när vi utarbetade intervjufrågor och gjorde det lättare för oss genomföra intervjuerna.   I och med respondentintervjuerna kom vi fram till att fotografernas yrkesroll har förändrats på många sätt. Fotograferna förväntas inte längre delta i det journalistiska skapandet av nyheter. Eftersom deras förhållande till de två konkurrerande uppdragsgivarna, ska vara neutralt. En stor skillnad är att fotograferna på ”bildbyrån” numera inte bara har en reporter med sig i bilen på vissa uppdrag, de har två konkurrenter. Detta försvårar samtal mellan reporter och fotograf som inte längre öppet kan prata om vinkel på uppdrag. Men trots alla förändringar är fotograferna är fortfarande fotografer i den bemärkelsen att de fortfarande utför de idealsysslor en fotograf förväntas göra, framställa bilder, möta människor och dokumentera viktiga händelser.  Fotograferna ser både positiva och negativa effekter i sin yrkesvardag efter sammanslagningen, alla är överens om att det inte går att undvika förändringar i framtiden.

Through semi-structured interviews with 8 school photographers and 10 parents,this study attempted to clarify what photographers and parents of children(aged 1–5) in preschool think of photography business in the current situationprovides retouching children’s school photographs and what they considers tobe acceptable. The result shows that companies do not offer photo retouchingfrequent, but performs this service at the direct request of the customer. Themajority of parents agreed that dirt and food was accepted to be removed fromthe photograph, and that this does not affect the child's self image. The photographersbelieve that one should be very careful when it comes to children andretouching, and that the debate is important. / Genom semistrukturerade intervjuer med 8 skolfotografer och 10 föräldrar hardenna studie försökt klarlägga vad fotografer och föräldrar till barn (1–5 år) påförskolan anser om att fotoföretag i dagsläget använder retuschering på barnensskolfotografier samt vad de anser vara acceptabelt. I resultatet framgår att fotoföretaginte erbjuder retuschering frekvent, utan utför denna tjänst på direktbegäran av kunden och att majoriteten av föräldrarna accepterade att smuts ochmat avlägsnades från fotografiet samt att detta inte påverkar barnets självbild.Fotograferna anser att man bör vara väldigt försiktig när det kommer till barnoch retuschering samt att debatten är viktig.

The paper focuses the career of photographer Stanislav Tereba, the only Czech winner of the main World Press Photo Prize. He succeeded with the photography of Miroslav Čtvrtníček, the soccer goalkeeper, played in Prague, Letna stadium. The paper deals mainly with Tereba's work in evening paper Vecerni Praha where the winning photography was paid a great attention there. As well as a lot of journalists since the 1990's Tereba have faced the problems after the Velvet Revolution when his career nearly stopped as the media went to private ownership. Tereba's career is explored in the context of the development of sports photography in the Czech Republic. Tereba's photographic style is studied by using semiotic analysis and the method of compositional interpretation there. In addition, the work consists of a case study of Tereba's success in World Press Photo. Tereba's photography is compared to the other winning photographs as well as to the competition in 1959 when he was honored with the main prize at the expense of war photographs usually awarded. Attention is also paid to the creation of Tereba's winning photography from participation in the stadium to subsequent photo editing.

The aim of this thesis is to analyse methods of capturing and presenting women applied by selected Czech male and female photographers on the social network of Instagram. The first subchapter addresses the topic of digital photography, the transition from the analogue age to the digital one, and the manipulation of the photographic image. The second and third subchapters study social networks along with their impact on the contemporary society, focusing in detail on Instagram and its visual communication. The following part of the thesis addresses gender issues, gender stereotypes, and social inequalities, focusing apart from others on gender stereotypes in visual media and on social networks. The practical part is based on two approaches - a quantitative content analysis of visual communications, i.e. research into selected Instagram content by eight male and female photographers, and qualitative interviews with some of these authors. The main research question is: "What are the manifestations of deep-rooted gender stereotypes in depictions of women in photographs by selected Czech male/female photographers on Instagram?" Replies to this question were collected using six specific sub questions. The quantitative content analysis provided replies to sub questions dealing in particular with the...

Wenn ein „Photograph“ kam, empfand das ein jeder als ein richtig großes Ereignis, denn die Fotografie war noch etwas ganz Besonderes. Die Erfindung im Jahr 1839 wird maßgeblich dem Franzosen Daguerre (1787-1851) zugeordnet. Obwohl sich die technische Entwicklung der Geräte in den folgenden Jahrzehnten ständig verbesserte, war Fotografieren um 1910 immer noch etwas Extravagantes. Die Belichtungszeiten für die Fotoplatten waren lang, deshalb spürt man heute beim Betrachten alter Fotos regelrecht die Anspannung der Abgelichteten, die sich bemühten, ja ganz still zu stehen und nichts zu verwackeln.