Den 28 september 2015 lämnade finansdepartementet en promemoria till regeringen där det föreslogs att Konsumentombudsmannen skulle ges stärkta sanktionsmöjligheter. Den 17 mars 2016 skickade regeringen ett förslag, baserat på promemorian, på lagrådsremiss och den 10 maj samma år lades en proposition baserad på remissen fram. Bland annat föreslås att Konsumentombudsmannen ges möjlighet att utdöma direkt bindande förbud och ålägganden förenade med vite. Idag kan Konsumentombudsmannen ge föreläggande om förbud eller åläggande förenade med vite som, om det godkänns av mottagaren, blir gällande och rättsligt bindande. Propositionen föreslår också att beloppsintervallet för marknadsstörningsavgiften dubblas. I uppsatsen görs en genomgång av de sanktioner som finns att tillgå idag, hur de har utvecklats och diskuterats över tid och hur de används. I analysen diskuteras förslagets eventuella konsekvenser för KO och de företag som eventuellt blir föremål för de nya sanktionerna. Analysen kommer fram till att förslaget kan resultera i snabbare handläggning av ärenden då KO kan utdöma direkt bindande sanktioner och att detta i större utsträckning än idag kan avskräcka näringsidkare från att marknadsföra sig på sådant sätt som riskerar att bli föremål för granskning. Dock påpekas det att flera juridiska instanser anser förslaget svagt underbyggt och otydligt.

<p>Syftet med denna uppsats är att ta reda på om några av revisionsbyråerna i Gävle anser att det nya lagförslaget, om att avskaffa revisionsplikten från och med år 2010 för små aktiebolag, på något sätt kommer att påverka dem och i så fall på vilket sätt. Vårt syfte är även att ta reda på om revisionsbyråerna på något sätt kommer att förändra sin verksamhet om revisionsplikten avskaffas och i så fall på vilket sätt.  Vi har utgått från den kvalitativa metoden i denna uppsats och har utfört muntliga intervjuer med respondenter från ett antal olika revisionsbyråer. Materialet vi fått fram har sedan sammanställts i löpande text, analyserats genom att vi jämfört empirin med den teoretiska referensramen och har till sist resulterat i våra egna slutsatser.  De resultat vi observerat i denna studie är bland annat att revisorer i Gävle inte verkar oroliga inför en oviss framtid. De ser fram emot ett avskaffande av revisionsplikten och har redan börjat förbereda sig inom verksamheten på vad denna förändring kan komma att leda till vad gäller nya typer av uppdrag.</p>

<p>Sammanfattning</p><p>Sponsring är ett växande marknadsföringsverktyg. Detta har uppmärksammats av Stockholms Handelskammare, som har lagt fram ett förslag till lagändring angående förenklade avdragsmöjligheter för marknadsföringskostnader. Vi har valt att titta närmare på hur avdragsrätten för sponsringskostnader kommer att påverkas av Stockholms Handelskammares lagförslag, ifall det skulle träda i kraft, samt hur många företag det är som känner till ovan nämnda lagförslag.</p><p>Syftet med denna uppsats är dels att se hur Skatteverket jobbar med sponsring idag samt att få fram vad eventuella ändringar i Inkomstskattelagen (SFS 1999:1229) kommer att medföra för Skatteverket vid bedömning av avdragsrätten för sponsring. Från företagens perspektiv har vi undersökt om de eventuella lagändringarna kommer att medföra att företagen lägger mer pengar på sponsringsaktiviteter.</p><p>Vi har samlat in vårt material om avdragsrätten via en mer djupgående intervju med en medarbetare på Skatteverket. För att få fram hur välkänt lagförslaget är bland Karlstads större aktiebolag, samt om de kommer att lägga mer pengar på sponsring med en förändrad lag, har vi använt oss av en enkätundersökning.</p><p>I vår teoridel har vi tagit fram den teori som vi anser är relevant för vårt ämne och för kommande diskussioner i analysen. Som en del i teorin har vi tagit upp betydelsefull praxis som finns när det gäller avdragsrätt i sponsring.</p><p>Under analysdelen knyter vi samman empiri och teori för att i slutsatsen skriva om våra egna reflektioner. Vi kommer bland annat fram till att Skatteverkets arbetssätt inte förändras mer än tolkningsmässigt ifall det nya lagförslaget träder ikraft, samt att lagförslaget skulle leda till att fler företag kommer att använda sig mer av sponsring om avdragsmöjligheterna utökas. Slutsatsavsnittet avslutas med ett förslag till fortsatt forskning.</p>

Sammanfattning Sponsring är ett växande marknadsföringsverktyg. Detta har uppmärksammats av Stockholms Handelskammare, som har lagt fram ett förslag till lagändring angående förenklade avdragsmöjligheter för marknadsföringskostnader. Vi har valt att titta närmare på hur avdragsrätten för sponsringskostnader kommer att påverkas av Stockholms Handelskammares lagförslag, ifall det skulle träda i kraft, samt hur många företag det är som känner till ovan nämnda lagförslag. Syftet med denna uppsats är dels att se hur Skatteverket jobbar med sponsring idag samt att få fram vad eventuella ändringar i Inkomstskattelagen (SFS 1999:1229) kommer att medföra för Skatteverket vid bedömning av avdragsrätten för sponsring. Från företagens perspektiv har vi undersökt om de eventuella lagändringarna kommer att medföra att företagen lägger mer pengar på sponsringsaktiviteter. Vi har samlat in vårt material om avdragsrätten via en mer djupgående intervju med en medarbetare på Skatteverket. För att få fram hur välkänt lagförslaget är bland Karlstads större aktiebolag, samt om de kommer att lägga mer pengar på sponsring med en förändrad lag, har vi använt oss av en enkätundersökning. I vår teoridel har vi tagit fram den teori som vi anser är relevant för vårt ämne och för kommande diskussioner i analysen. Som en del i teorin har vi tagit upp betydelsefull praxis som finns när det gäller avdragsrätt i sponsring. Under analysdelen knyter vi samman empiri och teori för att i slutsatsen skriva om våra egna reflektioner. Vi kommer bland annat fram till att Skatteverkets arbetssätt inte förändras mer än tolkningsmässigt ifall det nya lagförslaget träder ikraft, samt att lagförslaget skulle leda till att fler företag kommer att använda sig mer av sponsring om avdragsmöjligheterna utökas. Slutsatsavsnittet avslutas med ett förslag till fortsatt forskning.

Syftet med denna uppsats är att ta reda på om några av revisionsbyråerna i Gävle anser att det nya lagförslaget, om att avskaffa revisionsplikten från och med år 2010 för små aktiebolag, på något sätt kommer att påverka dem och i så fall på vilket sätt. Vårt syfte är även att ta reda på om revisionsbyråerna på något sätt kommer att förändra sin verksamhet om revisionsplikten avskaffas och i så fall på vilket sätt.  Vi har utgått från den kvalitativa metoden i denna uppsats och har utfört muntliga intervjuer med respondenter från ett antal olika revisionsbyråer. Materialet vi fått fram har sedan sammanställts i löpande text, analyserats genom att vi jämfört empirin med den teoretiska referensramen och har till sist resulterat i våra egna slutsatser.  De resultat vi observerat i denna studie är bland annat att revisorer i Gävle inte verkar oroliga inför en oviss framtid. De ser fram emot ett avskaffande av revisionsplikten och har redan börjat förbereda sig inom verksamheten på vad denna förändring kan komma att leda till vad gäller nya typer av uppdrag.

Den 12 juni 2014 lämnade FSK ett lagförslag som bl.a. innebär att svenska bolags tidigare års underskott ska reduceras till hälften. Framställningens syfte är att utreda huruvida denna reducering står i strid med det grundlagsstadgade retroaktivitetsförbudet. Enligt huvudregeln i 40 kap. 2 § IL ska tidigare års underskott från en näringsverksamhet dras av. I 2 kap. 10 § stycke 2 RF framgår att skatt inte får tas ut i vidare mån än som följer av föreskrifter som gällde när den omständighet inträffade som utlöste skatt- eller avgiftsskyldigheten, det s.k. retroaktivitetsförbudet. Förbudet avser formell men inte materiell retroaktivitet, vilket får till följd att skattelagar som får retroaktiva effekter inte per se är förbjudna. I det av FSK lämnade lagförslaget föreslås en rad ändringar inom bolagsskattesystemet, bl.a. att nuvarande ränteavdragsregler avskaffas och ersätts med ett finansieringsavdrag. I syfte att finansiera reformen föreslås bl.a. en halvering av bolagens sparade underskott. Författaren har bedömt att den del av förslaget som berör reduceringen av tidigare års underskott är särskilt intressant ur rättssäkerhetssynpunkt. Retroaktivitetsförbudet är avsett att förhindra formell retroaktivitet, varför det är osäkert huruvida finansieringsförslaget de facto strider mot det. Ett argument mot grundlagsstridighet är att underskottsavdraget är uppdelat i två steg, varför förslaget inte träffar tidigare inträffade omständigheter, dvs. tidigare års kostnader, utan istället framtida omständigheter, dvs. senare begärda underskottsavdrag. Författarens bedömning är att förslaget får materiella retroaktiva effekter. Vidare visas emellertid att någon formell retroaktivitet inte synes föreligga, varför förslaget inte anses strida mot retroaktivitetsförbudet. Det kan dock ifrågasättas ur rättssäkerhetssynpunkt om förslaget bör ligga till grund för lagstiftning då det kan anses strida mot kravet på förutsebarhet. / On June 12, 2014, the Corporate Tax Committee (Sw. FSK) submits a bill, proposing that Swedish companies’ deficits from previous years shall be reduced by 50 per cent. The purpose of this thesis is to investigate whether this reduction is in conflict with the prohibition of retroactive tax legislation (Sw. retroaktivitetsförbudet). The main principle in 40:2 IL (the Swedish Income tax Act) states that previous year’s losses shall be deducted. The Swedish constitution, 2:10 RF, prohibits formal, but not substantial, retroactive tax legislation. Legislation resulting in retroactive effects is thus not per se prohibited. The FSK proposed a number of changes in the corporate tax system, including the abolishment of the current interest deduction rules and the introduction of a general financial deduction. In order to finance the reform, the FSK proposes a 50 per cent reduction of previous years’ saved deficits. From a rule of law-perspective, the author finds the proposal regarding its financing and particularly the reduction of previous years' deficits interesting. Since the prohibition is intended exclusively to prevent formal retroactivity, it is uncertain whether the funding proposal actually is in conflict with it. An argument for the proposal to not be in conflict with the prohibiton, is that the loss carryforward is divided into two stages. Hence, the proposal is not applicable on previously occurred circumstances, i.e. costs, but rather future circumstances, i.e. requested deductions of carryforwards. The author's assessment is that the proposal will have material retroactive effects. However, it is found that no formal retroactivity is at hand, why the proposal is not in conflict with the retroactivity prohibition. However, it can be questioned from a rule of law-perspective whether the proposal should be put forward for legislation, due to its inconsistency with the requirement of foreseeability.

I december 2016 kommer en ny lag förmodligen att träda i kraft i Sverige som innehåller krav på att företag ska upprätta en hållbarhetsredovisning. Enligt lagförslaget kommer stora företag och företag av allmänt intresse att bli tvungna att rapportera om deras arbete kring miljö- och sociala frågor samt antikorruption. Rapporteringen måste ge information om vissa förutbestämda kriterier av lagen, såsom affärsmodell, policy, resultat av policy, väsentliga risker och hur dessa hanteras och andra relevanta icke-finansiella faktorer.Tidigare forskning visar att obligatorisk hållbarhetsredovisning inte hade den effekt som var förväntad då den abstrakta formuleringen gav företagen möjlighet att göra egna tolkningar av lagen. Tidigare forskning visar också att företag inom klädbranschen lämnar mer omfattande upplysningar än banker, speciellt vad gäller deras arbete kopplat till miljö och de sociala förhållandena i deras produktionsenheter. Banker rapporterar istället mer omfattande om sociala frågor kopplade till samhället. Vissa forskare hävdar att det fortfarande finns brister i sättet att redovisa hållbarhet inom alla branscher.Syftet med vår studie har varit att diskutera vilka konsekvenser den nya lagen kan komma att få för stora företag och dess hållbarhetsrapporter. Vi har jämfört innehållet av sex företags hållbarhetsredovisningar, tre i klädbranschen och tre i bankbranschen, gentemot lagförslagets krav på vad som ska ingå. Vidare har vi även analyserat huruvida det fanns en skillnad i sättet att rapportera mellan dessa branscher. Vi har genomfört en kvantitativ innehållsanalys av hållbarhetsredovisningar i företag som uppfyller lagförslagets kriterier på stora företag eller företag av allmänt intresse. Vår studie visade att även om företag rapporterade om alla områden som lagförslaget kräver, så gav inte rapporterna fulländad information om de speciella kriterier som krävs enligt lagförslaget. Företagens rapporter gav mycket information om hantering av risker och deras affärsmodell, men inte tillräckligt med upplysningar om deras väsentliga risker eller resultat av deras hållbarhetspolicyer. En anledning till detta kan vara att företagen inte vill rapportera om sådant som kan skada deras image. Vår studie visar också att omfattningen av företagens rapportering om de olika områdena skiljer sig beroende på bransch. Företagen i klädbranschen rapporterade utförligt om miljö- och sociala frågor men väldigt lite om antikorruption och personal. Banker rapporterade om alla områden som lagförslaget nämner, speciellt om personal, antikorruption och delar av sociala förhållanden och miljö. Överlag rapporterade bankerna mer generellt medan klädföretagen hade en mer detaljerad rapportering, speciellt vad gäller deras miljöarbete.Att implementera kraven från lagförslaget kommer att innebära ökade kostnader i form av både tid och pengar för företagen i vår studie. Båda branscherna kommer att behöva förbättra deras rapportering om risker och resultat av policy. Klädföretagen kommer att behöva komplettera deras rapportering om personalfrågor och antikorruption medan bankerna kommer att behöva konkretisera deras rapportering överlag. En stor risk med formuleringen av det aktuella lagförslaget är att företagen kan hitta kryphål för att göra sina egna tolkningar av den, vilket försvagar de förväntade effekterna av lagen. / In June 2016, a new law requiring companies to report on sustainability is likely to come into force in Sweden. According to the bill, large and public-interest companies are required to report their efforts on environmental issues, social issues and anti-corruption. The reporting need to include criteria predetermined by the law, such as business model, policies, results of such policies, main risks and how they are managed and other relevant non-financial factors.Previous research shows that mandatory sustainability reporting didn´t have the expected effect. Abstract law formulations gave the companies the opportunity to make their own interpretations of the law. Previous studies also show that companies working in the clothing industry provide more comprehensive information than banks, especially on their efforts connected to the environment and to the social conditions in their manufacturing units. Banks, on the other hand, report more extensively on social issues connected to society. Some scientists argue that there are still weaknesses in the way of reporting corporate sustainability across all industries.The aim of our study was to discuss the impact that such law might have for large companies and their sustainability reports. We compared the content of the corporate sustainability reports of six companies, three in the clothing industry and three in the banking sector, to what the current bill requires. In addition, we analyzed whether there was a difference in the way of reporting used by these two industries. We conducted a quantitative content analysis of the sustainability reports of companies that fulfill the bill´s criteria for large companies or public-interest entities. Our study showed that even though the selected companies reported on all the areas required by the bill, their reports didn´t give all the information specifically required by the bill. The reports described the companies' business model and risk management but they did not give enough information about the main risks or the result of their sustainability policies. One reason for this may be that companies don’t want to report information that may damage their image. Our study also showed that the degree, to which the companies reported in each area, differed depending on the industry. Companies in the clothing industry provided extensive information about environmental and social efforts but very little information about anti-corruption and employee policies. Banks reported in all areas mentioned by the law, particularly within employee related issues, anti-corruption and parts of their social and environmental efforts. As a whole, banks reported in a more general manner while clothing companies had more detailed reporting, especially on their environmental efforts. To implement the requirements of the law will mean costs in terms of time and money for the companies in our study. Both industries will need to improve their reporting of main risks and result of their sustainability policies. The clothing companies will need to complete their reporting within employee relations and anti-corruption, while the banks will need to be more detailed in the overall reporting. A major risk with the current law formulation is that companies can find loopholes to make their own interpretations of it, weakening the expected effects of the law.This paper is written in Swedish.

Abstrakt Syftet med denna uppsats var att ta reda på hur GDPR kan påverka Sverige ochorganisationer som är verksamma här. GDPR är den nya stora förordningen som kommerträda i kraft den 25:e maj och alla organisationer är mitt uppe i, eller i slutskedet av arbetetmed anpassningarna. Då det inte tidigare finns mycket forskning eller uppsatser kringämnet kommer denna uppsats fokusera på utmaningarna inom implementeringen medGDPR samt att den kommer försöka besvara hur GDPR kan påverka Sverige. Det utkom 16propositioner på lagändringar som alla på sitt sätt kommer påverka privatpersoner ochorganisationer som befinner sig i Sverige.För att göra det möjligt att besvara dessa frågor kommer denna uppsats delvis utförasgenom en analys av lagtext och propositionerna. Den stora delen i denna rapport handlarom utmaningarna och för att få en bredare bild har fyra olika företag från olika delar avnäringslivet intervjuats. McDonalds, Högskolan i Halmstad, Halmstad Studentkår och DHSolutions har alla bidragit och utgör en stor del av resultatet.För att då gå vidare till resultatet och även slutsatsen har denna uppsats kommit fram tillatt GDPR’s påverkan på Sverige kommer att till en början inte vara positiv, mycketoklarheter finns och många utmaningar. De största utmaningarna som identifierats ärinventering, kommunikation till anställda och partners och till sist fullständig anpassninginom tidsramen. GDPR är en stor omställning och en omfattande lag men uppfattningen äratt i det långa loppet kommer den få en positiv påverkan på Sverige och speciellt föruppgiftslämnare. Det är tydligt att regeringen är redo och tar de steg som krävs för att, medkompletterande lagar, göra övergången. / Abstract The purpose of this paper was to find out how GDPR can affect Sweden and organizations that operate here. GDPR is the new major regulation that will come into force on 25th of May and all organizations are in the process of, or at the final stage of the adjustments. As there is no such research or essay on the subject before, this paper will focus on the challenges of implementation with GDPR and will try to answer how GDPR can affect Sweden. There were 16 government bills of legislative changes that all will affect private individuals and organizations located in Sweden. In order to make it possible to answer these questions, this essay will be partly done through an analysis of the legal texts and the government bills. The major part of this report is about the challenges and in order to get as wide a aspect as possible, four different companies from different parts of the business community have been interviewed. McDonalds, Halmstad University, Halmstad Student Union and DH Solutions have all contributed and form a major part of the result. In order to move on to the result and also to the conclusion, this paper has revealed that the effect GDPR will have on Sweden will initially not be so positive, there are many ambiguities and many challenges. The biggest challenges identified are inventory, communication to employees and partners and finally complete adjustment within the timeframe. GDPR is a major adaptation and extensive law but the perception is that in the long run it will have a positive impact on Sweden and especially for personal record providers. It is clear that the government is ready and takes the necessary steps required to, with complementary laws, make the transition as smooth as possible.

Sverige står inför en reform inom det straffrättsliga påföljdssystemet för unga lagöverträdare. Regeringen har meddelat att sluten ungdomsvård som påföljd ska tas bort ur det svenska påföljdssystemet och ersättas med ungdomsfängelser med Kriminalvården som verkställande myndighet. Syftet med studien var att, utifrån ett barnperspektiv, studera de motiveringar som återfinns i regeringsdokument som föranledde sluten ungdomsvård respektive ungdomsfängelser i Sverige. Studien är en dokumentstudie där riktad innehållsanalys har använts som analysmetod. Materialet som analyserats består av regeringsdokument från Statens offentliga utredningar samt propositioner, som behandlar införandet av sluten ungdomsvård respektive förslag på införandet av ungdomsfängelse. Två teoretiska binära begrepp "det farliga barnet" och "barn i fara" med hemvist i Donzelots (1979) teori, samt barnkonventionen och nyliberalism utgör teoretiska ramverk i denna uppsats. Studien identifierar sex huvudsakliga teman bestående av motiveringar för införandet av ungdomsfängelser. Dessa sex teman utgör också utgångspunkten för analys av regeringsdokumenten som föranlett sluten ungdomsvård. De teman som identifierats är följande: Samhällsskydd, särskiljande mellan vård och straff, flexibilitet kring åldersstruktur, tillräckligt ingripande reaktioner, SiS förutsättningar samt Kriminalvårdens förutsättningar. Denna uppsats illustrerar hur perspektivet “barn i fara” i högre grad genomsyrar de regeringsdokument som föranlett sluten ungdomsvård medan “det farliga barnet” framträder mer i motiveringarna för införandet av ungdomsfängelser. Utvecklingen kan förstås i relation till nyliberalism genom det ökade fokuset på barns individuella ansvar för sina handlingar. Barnkonventionen får en omfattande plats i regeringsdokumentet med förslag om att införa ungdomsfängelser till skillnad från de regeringsdokument som föranledde sluten ungdomsvård där barnkonventionen får mer begränsad plats. Baserat på utredningsförslaget om ungdomsfängelser visar vår studie på områden där barnkonventionen inte kommer att kunna efterlevas.

No description available.