Global ETD Search

1	Små vatten- och avloppssystem : Möjligheter till inskränkning av verksamhtesområden / Small scale water and wastewater systems : Letting go of the governance Kusoffsky, Elin January 2011 (has links) This study is focused on small scale water and wastewater handling in Sweden. The study is divided into two major parts; the first describes common methods for water- and wastewater handling and the second part is a case study on three small and expensive systems in Gällivare municipality, in the north of Sweden. In the case study, abilitys for the local government to hand over unwanted systems to the water users is investigated and found to be a plausible solution to cut costs for two out of the three studied systems. In the third case, water and wastewater systems is not recommended to be handed over but other ways of cutting costs are suggested. Vatten avlopp inskränkning småskalig VA VA-system TECHNOLOGY TEKNIKVETENSKAP
2	Förhållandet mellan 13 kap. 3 § RB och 17 kap. 11 § RB med avseende på sakens identitet : Särskilt om inskränkning av talan Kronberg, Oliver January 2016 (has links) No description available. Saken sakens identitet rättskraft taleändring ändring av talan inskränkning av talan
3	Etableringsfrihet- Rättfärdigade inskränkningar på skatterättens och bolagsrättens område : I förhållande till svensk CFC-lagstiftning Gadré, Nathalie January 2012 (has links) Syftet med denna uppsats är att utreda konsekvensen av att det finns distinktioner i de rättfärdigade inskränkningarna inom etableringsfriheten mellan bolagsrätt och skatterätt samt att undersöka hur de svenska CFC-reglerna kan anses utgöra en rättfärdigad inskränkning i den grundläggande principen om rätten till fri etablering. Etableringsfriheten stadgar medborgare och bolags rätt att fritt etablera sig och bilda bolag inom Europeiska unionen. För att en medlemsstats nationella regler ska kunna inskränka den grundläggande etableringsfriheten krävs att inskränkningen kan rättfärdigas. De rättfärdigade inskränkningarna ser olika ut beroende på inom vilket rättsområde de tilllämpas. Etableringsfriheten är mer långtgående på bolagsrättens område som enbart innefattar en rättfärdigad inskränkning. Inskränkningen kan motiveras av bristen på en unionsrättslig reglering på området. På skatteområdet ser rättsläget dock annorlunda ut. Inom etableringsfriheten finns det ett flertal rättfärdigade inskränkningar på skatteområdet. Att skatterättsområdet är mer reglerat är bolagsrättsområdet har motiverats av att en medlemsstats skatteintäkter är en väsentlig del för en medlemsstats existens. Dessutom skiljer sig de olika medlemsstaternas skattelagstiftningar åt på grund av politiska, historiska och ekonomiska skäl. Konsekvensen av att CFC-beskattas innebär att en delägare löpande blir beskattad för vins-terna i hans utländska dotterbolag som är etablerat i ett lågbeskattat land. CFC-lagstiftningen syftar till att förhindra och försvåra skatteflykt. Efter Cadbury Schweppes-domen har de svenska CFC-reglerna omarbetats. Den nya svenska regleringen harmoniserar mer förenligt med EU och etableringsfriheten. Utfallet från Cadbury Schweppes-domen har även minskat distinktionerna i de rättfärdigade inskränkningarna mellan skatterättens och bolagsrättens område. Effekten av domslutet är ett stort steg framåt i strävan för en enhetlig inre marknad och en mer harmoniserad etableringsfrihet. / The purpose of this paper is to investigate the consequence of that there are distinctions in the justified restrictions in freedom of Establishment between company law and tax law and to investigate how the Swedish CFC-legislation could be considered a justified restriction on the fundamental principle of freedom of Establishment. Freedom of Establishment statutes citizens and companies rights to establish and to set up companies within the European Union. In order for a Member State's national legislation to restrict the fundamental freedom of Establishment a justification is required. The justified restrictions various depending on which area of law they apply to. Freedom of Establishment is more comprising on company law, which only includes one justified restrictive. The restriction can be justified by the lack of a common Unity regulation in the company law. The fiscal situation looks quite different. Within the establishment there are several justifications restrictions on tax matters. The tax law is more regulated then the company law. The tax law has been motivated by the fact that a Member State tax revenue is an essential part of a Member of existence. In addition, differences between the various Member States tax regulations are based on account of political, historical and economic reasons. The consequence of being CFC-taxed is that a shareholder continuously will be taxed for his subsidiary established in a low-tax country. CFC-legislation seeks to bar and hinder tax evasion. After the Cadbury Schweppes-case, the Swedish CFC-legislation was revised. This new Swedish legislation is better harmonized with the EU and the freedom of Establishment. The outcome of the Cadbury Schweppes-judgement has also reduced the distinctions in the justification restrictions between tax law and company law. The effect of the judgement is a major step forward in the ambition for a unified internal market and a more harmonized freedom of Establishment. Freedom of Establishment justified restrictions CFC-legislation Etableringsfrihet rättfärdigad inskränkning CFC-lagstiftning
4	Högtalarsända böneutrop i Växjö : Vad har religion för plats i offentliga rummet? Kodia, Atilio January 2021 (has links) ABSTRACT OCH NYCKELORD Böneutrop har debatterats mycket i Sverige sedan våren 2018, en bidragande orsak är stiftelsen Växjö muslimer som fick tillstånd av polismyndigheten att ha högtalarsända böneutrop. Syfte är att studera religionens plats i det offentliga rummet genom att analysera böneutrop i Växjö. För att belysa händelsen använder jag kvalitativ metod, baserad på överklagan till tingsrätten, mediedebatten samt lagstiftningen. Min uppsats visar på att religionen har ett stort utrymme i det offentliga rummet i Sverige, oberoende om individen är troende eller inte. Religionsfrihet böneutrop demokrati mångfald ateism inskränkning muslim kristen islam yttrandefrihet. Philosophy, Ethics and Religion Filosofi, etik och religion
5	Protektionistisk lagstiftning mot utländska privatpersoners fastighetsförvärv – En nödvändighet eller ett slag i luften? : En studie av regleringens bakgrund, framtid och problem i en svensk rättslig kontext. / Protectionist legislation against property acquisitions by foreign private individuals – A necessity or a punch in the air? Johansson, Jesper January 2023 (has links) Sammanfattning Det finns idag flera exempel på att utländska privatpersoner förvärvar fastigheter som är av strategisk betydelse för den nationella säkerheten. I skrivande stund finns det trots detta ingen lagstiftning inom svensk rätt som gör det möjligt att förbjuda fastighetsförvärv när förvärvet utgör en nationell säkerhetsrisk. Syftet med denna uppsats är därför delvis att utreda bakgrunden till det rådande rättsläget, varför det anses finnas ett behov av en skyddsreglering som begränsar utländska fastighetsförvärvare utom EU/EES-samarbetet och vilka rättsliga hinder som begränsar möjligheterna att utforma en skyddsreglering. Mina slutsatser från arbetet är att det redan på 1800-talet ansågs finnas ett behov av att kontrollera utländskt ägande av fast egendom varpå det stiftades regler mot det som sedan existerade fram till det svenska inträdet i EU. Därefter har det inte funnits någon reglering av anfört slag. Säkerhetsläget har dock på senare år försämrats vilket har medfört att det återigen anses finnas ett behov av en skyddsreglering. Det underliggande behovet grundar sig i faktumet att det finns fientliga aktörer som bedriver verksamhet för att underminera andra länders suveränitet och försvarsförmåga. För att kunna implementera en skyddsreglering av anfört slag finns det begränsningar såväl internationellt som nationellt. Det primära hindret för införandet av en skyddslagstiftning är enligt mina efterforskningar i EU-rätten och närmare bestämt det skydd som den fria rörligheten för kapital ställer upp för tredje land. Vid en komparativ jämförelse av olika länders skyddsreglering i Sveriges närhet framgår att det vanligaste utformningen på skyddsregleringen är ett tillstånds- och registreringsförfarande för fastighetsförvärv av medborgare utom EU/EES. Baserat på den komparativa jämförelsen samt utifrån andra beaktansvärda faktorer för regleringen summeras mitt resonemang till att ett införande av en skyddsreglering inte är en komplett åtgärd för att komma underfund med fientliga aktörer. Däremot är en skyddsreglering enligt mina slutsatser ett behövligt verktyg för att kunna stävja och begränsa möjligheterna att kunna förvärva fast egendom i fientligt syfte. Fastighetsförvärv Utländska Utlänning Skyddslagstiftning Fastighet Offentlig rätt Äganderätt Inskränkning Tredje land Komparation Fri rörelse för kapital Law and Society Juridik och samhälle
6	Vart ska jag rikta min tillit? : En diskursanalytisk studie om vaccinmotståndet i sociala medier Randers, Ida January 2021 (has links) Vaccinmotstånd är ett fenomen som har vuxit sig större världen över i en sådan mängd att Världshälsoorganisationen har inkluderat vaccinmotstånd i listan över “ten threats to global health”. I och med Coronapandemins framfart har skepticism till vaccin återigen fått fäste när vaccin mot sjukdomen covid-19 skulle tillverkas. Enligt tidigare forskning är sociala medier en möjliggörande faktor till att skepticism till vaccin växer och är därför en viktig miljö att studera. Fenomenet vaccinmotstånd är ett utforskat område i flera länder, men kan anses vara relativt outforskat i en svensk kontext. Syftet med studien är därmed att undersöka vaccinmotstånd i en svensk kontext genom att studera de föreställningar och uppfattningar som skildras i vaccinkritiska forum i sociala medier. Metoden som ligger till grund för studiens utförande är diskursanalys, som innebär att fokus i materialet som insamlas är språket samt kommunikation. Detta möjliggör utforskandet av föreställningar och uppfattningar till vaccin. Studiens material är insamlat från de sociala medieplattformarna Facebook och Flashback, för att sedan analyseras utifrån teoretiska begrepp såsom risk, tillit och expertsystem samt individualism, som är baserat på teoretikerna Ulrich Beck, Anthony Giddens samt Zygmunt Bauman. Resultatet visar att användarna uppvisar en bristande tillit till regeringen och myndigheter på grund av hanteringen av rådande pandemi, samt tidigare hanteringar av vaccinbiverkningar av svininfluensavaccinet. Detta inkluderade även en föreställning att forskningen kring vaccin är korrupt på grund av ekonomiska intressen från läkemedelsföretag samt myndigheter, som påverkade användarnas tillit till vaccin generellt, men även till de nya covid-vaccinen. De användare som uppvisade denna bristande tillit till myndigheter och andra experter upplevde pandemi restriktioner, kommande vaccinpass samt faktagranskningen på plattformarna som inskränkande. De upplevda inskränkningarna ovanifrån tillsammans med rädsla för eventuella vaccinbiverkningar resulterade i att användarna hellre vände sin tillit till online-miljöer och alternativa experter, istället för expertsystem som exempelvis sjukvården, som på grund av negativa erfarenheter med experter även resulterar i att tilliten riktas åt annat håll. De som upplevde vaccin som skadliga förespråkar alternativ till vaccin, där användarna kunde vända sig till plattformarna för rådgivning och stöd. Föreställningarna som yttrades skiljde sig även mellan plattformarna, där Facebook uppvisade tendenser på selektiv exponering, medan det på Flashback kunde råda diskussioner från olika ståndpunkter. / Vaccine resistance is a phenomenon that has grown larger worldwide around such an amount that the World Health Organization has included vaccine hesitancy in the list of "ten threats to global health". With the rise of the Corona Pandemic, skepticism about vaccines has once again taken hold when vaccines were to be manufactured to prevent the illness Covid-19. According to previous research, social media is an enabling factor for growing skepticism about vaccines and is therefore an important environment to study. The phenomenon of vaccine resistance is an explored area in several countries, but can be considered relatively unexplored in a Swedish context. The purpose of the study is thus to investigate vaccine resistance in a Swedish context by studying the ideas and perceptions portrayed in vaccine-critical forums on social media. The method that forms the basis for the study is discourse analysis, which means that the focus in the material collected is language and communication. This enables the exploration of notions and perceptions of vaccines. The study material is collected from the social media platforms Facebook and Flashback and then analyzed on the basis of theoretical concepts such as risk, trust and expert systems as well as individualism, which is based on the theorists Ulrich Beck, Anthony Giddens and Zygmunt Bauman. The results show that users show a lack of trust in the government and authorities due to the management of the current pandemic, as well as previous management of vaccine side effects of the swine flu vaccine. This also included the notion that vaccine research is corrupt due to the financial interests of pharmaceutical companies and authorities, which affected users' confidence in vaccines in general, but also in the new covid vaccines. The users who showed this lack of trust in authorities and other experts experienced the pandemic restrictions, upcoming vaccine passes and fact-checking on the platforms as violating. The perceived violating restrictions from above together with fear of possible vaccine side effects resulted in users preferring to turn their trust in online environments and alternative experts, instead of expert systems such as healthcare, which due to negative experiences with experts also results in trust being directed elsewhere. . Those who perceived vaccines as harmful advocate alternatives to vaccines, where users could turn to the platforms for consultation and support. The views expressed also differed between the platforms, where Facebook showed tendencies towards selective exposure, while on Flashback there could be discussions from different points of views. Vaccine hesitancy social media trust risk individualism restrictions Vaccinmotstånd sociala medier tillit risk individualism inskränkning Sociology Sociologi
7	Den inre digitala marknadens framtid : Medlemsstaternas dilemma med implementeringen av upphovsrättsdirektivet: fokus på svensk respektive fransk rätt / The Future of the Digital Single Market : The Member States’ dilemma with the implementation of the Copyright Directive: focus on Swedish and French law Ekstrand, Johan, Landström, Jennifer January 2020 (has links) Upphovsrättsdirektivet, Digital Single Market-direktivet, befinner sig idag i en implementeringsprocess i EU-länderna. Implementeringen syftar till att harmonisera upphovsrätten mellan medlemsstaterna och att upprätthålla en väl fungerande inre marknad. Direktivet medför ett antal dilemman vid harmoniseringen av medlemsländernas lagstiftningar. Somliga länder är positiva till direktivet, medan andra anmärker en ordalydelse som är otydlig, abstrakt och svår att konkretisera. Frankrike var första land inom unionen att lägga fram ett lagförslag baserat på direktivet. Samtliga medlemsländer, däribland Sverige, har fortfarande tid på sig att införliva direktivet i sin lagstiftning. Syftet med uppsatsen är att utreda DSM-direktivets artikel 17 och dess implementering i fransk rätt med utgångspunkt i Frankrikes framställda lagförslag. Vidare är ändamålet att göra en konkret jämförelse mellan förevarande upphovsrättsliga normer i Sverige respektive Frankrike, för att således kunna analysera det franska lagförslagets lämplighet i svensk rättsordning. Lämpligheten ska försöka bedömas utifrån kulturella värderingar bakom nationell lagstiftning och upphovsrättspolitik. För att besvara frågeställningen huruvida det franska lagförslaget på implementering av DSM-direktivets artikel 17 kan vara en förebild för den svenska lagstiftaren, har framställningen disponerats enligt följande: vi har (1) utrett svensk upphovsrätt, (2) redogjort för DSM-direktivet och härrörande kritik, (3) uppgivit Regeringskansliets resonemang och frågeställningar gällande direktivets genomförande i svensk rätt, (4) utrett fransk upphovsrätt samt (5) översatt och tolkat förevarande lagförslag med tillhörande kritik. Utöver rättskällor, har framställningen till övervägande del grund i debattartiklar, tidskrifter samt inlägg online för att klargöra den aktuella problematiken rörande DSM-direktivet. Slutsatsen är att svensk respektive fransk upphovsrätt visserligen framstår som snarlika i stort sett. Däremot kan det franska lagförslaget på implementering av direktivet enbart framstå som en förebild i viss mån. Av artikel 17:s tre huvudområden kan vägledning av det franska lagförslaget endast ges gällande införandet av en klagomåls- och avhjälpningsmekanism. / <p>Det här är den slutgiltiga examensuppsatsen, en nedskuren version av en mer omfattande och djupgående version. För intressenter finns den första versionen tillgänglig via kontakt med författarna. </p> Digital Single Market The Copyright Directive Code de la propriété intellectuelle Le droit d'auteur Les droits voisins du droit d'auteur Tribunal de Grande Instance de Paris Cour d’appel de ParisARCOM CSA HADOPI 49 2001/29/EG och 2009/24/EG Upphovsrättsdirektivet Upphovsrätt DSM DSM-direktivet Fransk rätt Svensk rätt Upphovsman Digital Single Market Digital Single Market direktivet EU-direktiv EU EU-rätt direktiv Ensamrätt artikel 17 Fritt innehåll Licensavtal Licensskatt Citat Recensioner Parodi Parodiverk Memes Framställare Fotograf Reproduktion Offentliggörande Utövande konstnär Närstående rättigheter Onlineleverantör Onlineleverantörer Skyldigheter Tillstånd Uppladdning Piratpartiet Skyddade verk Tjänster Rättigheter Användare Immaterialrätt Lagförslag Regeringskansliet Kritik Justitiedepartementet EU-parlamentet Verk Moraliskrätt Egendomsrätt Ekonomisk rätt Ideell rätt Direktiv 96/9/EG Direktiv 49 2001/29/EG Direktiv 2009/24/EG Infosoc Infosoc-direktivet Alster Facebook Instagram Youtube Twitter Tiktok EU:s ministerråd Karikatyr Pastisch Plattform URL Upphovsrättslag Upphovsrättslagen Tillgängliggöra Överlåtelse Tvistemål Äganderätt Inskränkning Undantag Prop. 1992/93:214 Prop. 2004/05:110 Tvistlösning Filter Igenkänningsfilter Uppladdningsfilter Media EU-kommissionen C-201/13 NJA 2015 s. 1097 Law and Society Juridik och samhälle

1

Page generated in 0.4458 seconds