Denna uppsats syfte är att försöka förstå universitetsstudenters rörelsemönster och val av bostadsort genom att undersöka förhållandet mellan relationen till hemstaden respektive studieorten utifrån teorier om mobilitet och platsanknytning.Metoden som använts är utförande av fyra semistrukturerade intervjuer med universitetsstuderande vid Uppsala universitet. De intervjuade har olika bakgrund men har gemensamt att de alla är inflyttade till Uppsala på grund av studier.Resultatet av undersökningen visar att mina informanters tidigare mobilitet och val av bostadsorter kan ses som ett sätt att uttrycka en viss identitet. De har använt olika strategier för att nå de tankar och mål som finns kring framtiden och karriären. Att vara, eller att inte vara mobil i nutid kan kopplas till hur de olika informanternas rörlighet har sett ut tidigare i livet. De sociala relationer som finns på en plats betyder mycket men i den fas i livet som informanterna befinner/befunnit sig i så verkar viljan att se något nytt ha varit stark.

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur Uppsala kommuns beredskap är uppbyggd, vilka strategier som finns, med särskilt fokus på kraftigt snöfall. Uppsatsen bygger på en kvalitativ dokumentanalys samt en kvalitativ semistrukturerad intervju med en säkerhetshandläggare på Uppsala kommun. Uppsatsen ämnar besvara följande frågeställningar, vilka strategier har Uppsala kommun för mycket kraftigt snöfall och hur är den beredskapen uppbyggd?; Förekommer det några problem med Uppsala kommuns beredskapsstrategier för kraftigt snöfall?; Vilka aktörer är inblandade i beredskapsplaneringen på Uppsala kommun och hur samverkar dessa med varandra? Resultatet av denna studie visar att det på Uppsala kommun inte finns någon specifik beredskapsstrategi angående naturolyckor av typen snöfall, dock används tre principer när det gäller beredskap för naturolyckor generellt, dessa är ansvarsprincipen, likhetsprincipen och närhetsprincipen. Flera aktörer, bland annat Länsstyrelsen, arbetar tillsammans med Uppsala kommun gällande den här typen av beredskap. Dock finns det vissa problem beträffande den här typen av beredskap.

Milleniemål nummer sju avser att skapa en hållbar utveckling för framtida generationer. Ett sätt att uppnå mål nummer sju är skapandet av mer energieffektiva energisystem med förnybara ämnen. Solen är en av de förnybara källor som skall skapa energiomställningen. Uppsatsen studerar solelens roll i energiomställningen. Studien kommer att redogöra för vad som får bostadsrättsföreningar och/eller enskilda att installera solel. Det finns såväl hinder som möjligheter för installationer av solel som i sin komplexitet påverkas av de politiska besluten. Hindren representeras av lagar och regler som försvårar för personer att enkelt och okomplicerat byta energisystem från Uppsalas elnät till egenproducerad solel. Att möjliggöra nettodebitering, nya skatteregler och möjligheten att äga andelar i solcellsparker är framtida ambitioner och visioner för att ytterligare gynna solelens roll i energiomställningen. Dagens möjligheter kommer av den lönsamhet som kommer av solel och faktum att vara en del av en mer energi- och miljövänlig elkultur. Energiomställningen förstärks vidare av den kapacitet prosumenter (konsumera och producera egen solel) har. Likväl som politiska beslut behövs för att främja expansionen av solel står individer för en förändrad kulturell syn på energisystem.

Allt fler människor väljer att flytta till staden. Idag råder en urbanisering som kräver att städerna utvecklas för framtidens behov och det växande invånarantalet. En förtätning skapar platser att bygga bostäder på och har således blivit ett populärt verktyg för att möjliggöra för nya invånare att bo i staden. Processen förespråkas idag av många som ett hållbart planeringsideal. Syftet är att undersöka hur en svensk stad använder förtätningsprocessen som planeringsverktyg samt huruvida en förtätning kan bidra till en hållbar stadsutveckling. För att undersöka detta har Uppsala valts som exempel eftersom staden kontinuerligt växer och utvecklingen av staden sker främst genom förtätning, vilket finns utpekat i både översiktsplanen för 2016 och den innerstadsstrategi som är framtagen i samband med detta. Studien utgår från en kvalitativ metod där intervjuer genomförts med tjänstemän hos kommunen och med andra aktörer verksamma i staden samt att plan- och strategidokument från kommunen har analyserats. Studien visar att Uppsala planerar att förtäta staden främst genom att fylla igen gråzoner samt att förtätningarna ska bidra till en blandad stad. En förtätning av staden kan bidra till en hållbar stadsutveckling men förtätningsfrågan är en nyanserad fråga som kan medföra både för- och nackdelar för staden.

Uppsatsen syftar till att undersöka och diskutera vad det finns för aktuella ideal gällande mångfald inom stadsplanering. Undersökningsområdet avgränsas till Uppsala och det som har undersökts är vilka aspekter som anses viktiga för att uppnå mångfald i staden och hur det arbetas för att uppnå mångfald inom de aspekterna. Angreppssättet har varit kvalitativa där intervjuer har förts med aktuella aktörer som arbetar med stadsplaneringen i Uppsala. Utifrån den undersökning som bedrivits har fem olika aspekter som anses viktiga för att upprätthålla en mångfald i staden identifierats och valts ut då det är de som nämnts mest frekvent. Dessa aspekter är människor, planeringsprocess, funktionsblandning, historia och täthet. Tillvägagångssätt för hur en mångfald nås inom respektive område i Uppsala kan sammanfattas med inkluderande och beblandning. Inkluderandet innebär att stadens invånare får delta i planeringsprocessen och blir inkluderade i staden genom att det skapas möjligheter för olika typer av människor att ha en bostad. En beblandning handlar om att olika funktioner i staden och bebyggelse från olika tider samsas på samma plats för att ge ett varierat stadsrum.

Over the past few years, the accelerated internationalisation by SMEs from Emerging Markets (EM-SMEs) have been facilitating by the phenomenon of the Cloud Computing. This technology as a new strategic approach has become in the centre of attention of many scholars and pragmatists. Despite prevalent use of Cloud-Computing Utilisation (CCU) and fast-paced growth of using this technology among the EM-SMEs, yet few studies have been conducted to investigate the effectiveness of utilising this new technology to mitigate the internationalisation barriers of the EM-SMEs towards their accelerated internationalisation. Therefore, this research study endeavours to explore the effectiveness of the CCU in mitigation of the EM-SMEs’ internationalisation-barriers towards an accelerated internationalisation. The research survey was conducted online by SurveyMonkey with the use of random and snowball sampling methods for the collection of data from the top managers of 227 SMEs in different industries in two contexts of Iran and Turkey. A quantitative research methodology was conducted with the use of self-administrated questionnaires. In addition, the structural equation modelling (SEM) was used in data analysis by the use of IBM® SPSS® Amos software. The key findings of this research study shed light on the effectiveness of the CCU for the EM-SMEs to accelerate their internationalisation. The findings of this research confirm that the CCU enables the EM-SMEs to mitigate informational, operational, marketing and environmental barriers and consequently this technology enables the EM-SMEs to accelerate their internationalisation. This research study contributes theoretically in both International Business (IB) and Information System (IS) respectively by identifying and classifying the EM-SMEs internationalisation barriers, and by providing and confirming a series of effective the CCU’s solutions to mitigate the EM-SMEs’ internationalisation barriers. Moreover, this research study contributes methodologically by applying the SEM data analysis with the use of AMOS software in order to investigate the effectiveness of the CCU as well as quantifying the magnitude level of EM-SEMs’ integration with CC based on the definition of cloud computing (CC) which has been defined by National Institute of Standards and Technology (NIST, 2011). Furthermore, the empirical outcomes of this research study contribute that the CCU facilitates the EM-SMEs to mitigate their informational, operational, marketing and environmental barriers towards an accelerated internationalisation. Therefore, this research contributes empirically to the EM-SMEs’ decision-makers and the cloud service providers (CSPs) in order to get the most out of this phenomenon.

Shear Strength and Deformation Characteristics of Uppsala Clay with CRS and Standard Oedometer Tyra Morell Bonin & Magdalena Mähler To see how much a clay compact under different pressure one can use several different methods and in this project, two methods were used, the Standard Oedometer and a CRS apparatus. A Standard Oedometer is a full-time manual device and the CRS apparatus is a modern electric and automatic device. The aim of the project was to see similarities and differences between the two methods and examine which method that were most reliable. This has been done with repeated laboratory tests and afterward evaluations. With this information one can get a picture of how the clay will behave and how it will deform in nature. This is of great help to construction companies what wish to build on the clay and needs the information to proceed with a foundation of a construction, which can be complex on clay. Both methods showed similar results, with differences in compression. The Constant Rate of Strain gives higher safety margins.

Denna uppsats handlar om vilka kommunala åtgärder som kan få människor att välja cykeln i större utsträckning med utgångspunkt från Uppsala stad. Metoden är kvalitativ i form av en mindre enkätundersökning med invånarna, en intervju med en trafikplanerare och en litteraturstudie av såväl vetenskapliga artiklar som kommunala och statliga dokument. Fokus ligger både på direkta och indirekta åtgärder som främjar cykling i form av infrastruktur och beteendepåverkan. Eftersom undersökningen utfördes i början av december kom en relativt stor del av uppsatsen ta upp vilka åtgärder som kan få personer att välja cykeln även på vintern. Grundläggande för att göra cykling attraktivt är ett koordinerat och mångfacetterat arbetssätt samt den aktivt förda politiken inom områden som transport, markanvändning, stadsutveckling, miljö och parkeringsnormer. En annan viktig beståndsdel i att främja cykling är trafiksäkerhet, framförallt i form av separerade cykelvägar. I bostadsområden på gator med lite trafik där separering inte är möjligt eller nödvändigt kan istället trafiklugnande åtgärder utföras.

Glimtar- En konsthall i Uppsala En konsthall vid Uppsala stationsområde. Bredvid Katalinhuset, det gamla stationsmagasinet som idag huserar ett café, en bar med musikscen, och några mindre butiker. Konsthallen ska visa och förvara den samling som för närvarande finns i Uppsala konstmuseum i Uppsala slott, samt nya verk. En blandning av äldre och modern konst, måleri, skulptur, videoverk m.m. Byggnaden tornar upp och över Katalinhuset, hänger strax över dess taknock och öppnar upp med en 100 meter lång glasfasad mot stationsområdet. Den motsatta sidan mot Storgatan är sluten. Betongfasaden öppnar upp endast med ett fönster bakom det träd som redan innan fanns på platsen samt en glipa högst upp vid fasadens slut. En pelarsal under konsthallen med en lång trappa som leder besökaren upp i byggnaden genom ett inglasat entrérum. Byggnadens fackverkskonstruktion blottas inuti och skapar ett system för indelning av rummen. Utställningsrummet är öppet, med den långa betongväggen på en sidan och en semitransparent betongglasvägg på den andra. Ljuset sirlar in från den soliga glasfasaden. En konsthall som lockar in besökaren med en växling mellan slutet och öppet, offentligt och privat. / Glimpses- An art gallery in Uppsala An art gallery at Uppsala station area. Beside Katalinhuset, the old station storage that today houses a café, a bar with a music scene, and some smaller shops. The art gallery will display and store the collection that are currently in Uppsala konstmuseum in Uppsala Castle, among coming new works. A mixture of old and modern art, painting, sculpture, videos, etc. The building rises over Katalinhuset, hanging just above the roof ridge and opens up with a 100 meter long glass façade facing the station area. The opposite facade towards Storgatan is closed. The concrete facade opens up only with a window behind the tree that already existed on the site, and a gap at the top of the facade's end. A pillared open hall under the gallery with a long staircase that leads the visitor into the building and through an entrance hall in glass. The building's truss structure is exposed inside the building and creates a system for dividing up the rooms. The exhibition space is open, with the long concrete wall on one side and a semi-transparent concrete glass wall on the other. Light seeps in from the south-west glass facade. An art gallery that attracts the visitor with a variation of a closed and open, public and private space.

Uppsala har önskat ett hus till konstmuseet i mer än 90 år. Idag ligger konstmuseet i Uppsala slott. Den nya föreslagna platsen är Kv Hugin, där livsmedelsverket idag ligger. Platsen är central belägen invid Fyrisån. I projektet undersökt olika arkitektoniska kvalitéer för rum att visa konst. Och framför allt ljus. Finns det en framtid för konst i naturligt ljus och konsten skyddas med moderna UV-filters, eller är det artificiellt ljus som gäller? Förhoppningarna var att designa ett hus med ett vackert naturligt ljus att visa konst i. Men de senaste årens tekniska utveckling av nya ljuskällor samt att de flesta utställningar av konst sker i artificiellt ljus gjorde att jag bestämde mig för att rita ett hus som visar konst i artificiellt ljus. Därför är utställningssalarna under marken. / Uppsala has been requesting an art museum for more than 90 years. Today, Uppsala konstmuseum is housed in Uppsala slott (Uppsala castle). A new site for a dedicated home for the museum would be Kv. Hugin, located in the center of Uppsala, near the beautiful Fyris river. This project explores what architectural qualities are needed for the exhibition of art, especially focusing on light. Does the future lie in the use of natural light and modern filters, or in artificial light? The ambition with the project was to design a building that shows art in sunlight, but the resent technical development with light sources and that most art is exhibit in artificial lights. I decided to create a building that manifest that way to exhibit art. Put it underground.