Essa tese explora a circulação de práticas e experiências relativas ao Desenho Urbano com especial referência aos princípios Townscape desenvolvidos, a partir do fim dos anos 1940, na Inglaterra no âmbito da revista londrina Architectural Review. O ideário Townscape surgiu como uma crítica à degradação da paisagem urbana e rural causada principalmente pela expansão indiscriminada de construções privadas e loteamentos. O movimento Townscape consistiu, em parte, em uma reinterpretação do ideal estético do Pitoresco e tinha como intento produzir uma metodologia de Desenho Urbano, questionando ao mesmo tempo o planejamento modernista e a influência do modelo Cidade Jardim durante o pós-guerra na Grã-Bretanha. Embora o movimento tenha sido geralmente considerado pela historiografia como um fenômeno estritamente britânico, essa tese visa demonstrar que esse ideário foi recebido, assimilado e incorporado, com maior ou menor sucesso, nas teorias e práticas de Desenho Urbano dos Estados Unidos, Itália e Brasil. / This thesis explores the circulation of Urban Design practices and experiences with a specific emphasis on the Townscape principles developed, from the 1940s, in the context of London based magazine Architectural Review. This set of theories arose as a critique on the disfigurement of landscapes and townscapes caused mainly by the indiscriminate sprawl of the suburb. The Townscape movement consisted, in part, of a reinterpretation of the aesthetic ideal of the Picturesque and aimed at producing, during the post war reconstruction period, a methodology of Urban Design and challenge both modernist planning and the Garden City model. Although the movement was generally considered a strictly British phenomenon, this thesis seeks to demonstrate that these principles were received, assimilated and incorporated, more or less successfully, in Urban Design theories and practices in the United States, Italy and Brazil.

The designed building is a proposed Learner's Resource Centre situated in Berea Park. The development will be funded by the European Union and managed by a section 21 company of tertiary institutions and government departments. It creates a community facility that is needed in the Pretoria inner city, addressing lack of study space and urban parks in the CBD. The main building includes a digital library, offices, auditorium, conferencing facilities and a restaurant. This building forms the focus of the investigation, while the rest of the campus development forms part of an Urban Design scheme proposed for the Pretoria inner city. The functions included on the campus are overnight facilities, workshops, classrooms and a multi purpose hall. The thesis is introduced by an investigation into the theory of the meaning in architecture. This includes research in the fields of semiotics and visual culture and the conclusion of that theory into a designed building. / Dissertation (MArch (Prof))--University of Pretoria, 2005. / Architecture / unrestricted

The subject of this thesis is the solution of urban studies and social center of Brno Lesna, which was not part of the construction is completed. The specified location is the city district Brno-Sever, in the southern part of the cadastral territory Forest. The main objective of this thesis is to analyze the specified area and examine land use options, which already has a basic transport and building structure and contains a value that needs to be respected. The main idea is to bring the population of the outlying parts of the area to the city and propose a structure that will complement the existing territories and interconnects.

The subject of this master's thesis is to design a residential complex in Brno in a part Červený kopec. My design is placed on the platform, where once stood a Kohn's brickyard, one of the largest brickworks in Brno. The design tries to follow up not only the existing buildings, but the buildings that stood here during the period of greatest prosperity of the company. The right side of the houses follows the side panel installations and left sides of the border again the original brick. Houses are designed as simple blocks which are used in most of the different variants. Color solution is again inspired by the bricks. Part of houses and pavements is therefore in red.

The subject of the thesis is the urban design of the Exhibition Brno and its idea of using in the long term horizon. The basic prerequisite for solving is the change of property rights in the company Veletrhy Brno a.s.The solution is a new definition of functional areas in the whole territory and connecting to the city life and opening this area to the public. The aim was to design a rational solution structure that will complement and interconnects the existing area. The result should be an effective and functional area.

Purpose: In the early 20th century there was a large housing deficiency in Sweden. The housing deficiency developed into a political issue and the result was the million-program. In 1964, the decision was made that one million home should be built over a ten-year period. The million-program constitutes a large part of Sweden’s total housing stock. Many of these areas quickly became segregated and socio-economically weak. Municipalities are now faced with the decision to either phase out or develop the areas. The purpose is to investigate measures that can contribute to a better social sustainability and attractiveness in million-program areas. The aim of the study is to investigate which measures are effective in restoring a sustainable housing environment in a million- program area. Method: The study has been conducted as a qualitative study in the form of interviews. Litterateur study has contributed to an increased understanding about the million programs. Document analysis has been implemented where the information has contributed as a support but also as an eye-opener to find different solutions that are relevant in the case study. Observation in the area has been made to give the authors a perception of the area. Findings: The main result of the analysis is that a key factor in achieving a sustainable housing environment is a major focus on social sustainability. The work with the social sustainability should be focused and deliberately with long-term perspectives. There are many ways of working with social sustainability, but a big part is to promote integration into socio-economically weak residential areas. The social issues form a basis for achieving a result and answering the questions set for the study. In order for the residents to have as pleasant living environment as possible, they should be given influence in various decisions made for the area. Implications: Proposed measures must be adapted to the specific conditions of each area. In order to contribute to an increased social sustainability it is important that the environments of the areas are well managed and completely clean. Social sustainability can also be improved through active work on social issues, which also contributes to increased attractiveness. The concept of social sustainability also includes urban design. A city that is well designed, safe and pleasant and have a good and functioning living environment is something desired. Limitations: The study is limited to only two million-program area since there is neither time nor resources available to map the problem on a larger scale. Own proposals are not presented, neither from an economic nor an architectural perspective, which could affect how the questions set for the study are answered. The focus is on whether planned measures are effective and whether these measures are sufficient to make an area attractive again. / Syfte: I början av 1900-talet rådde det stor bostadsbrist i Sverige. Bostadsbristen utvecklades till en politisk fråga och resultatet blev miljonprogrammet. 1964 togs beslutet att en miljon bostäder skulle byggas under en tio-års period. Miljonprogrammet utgör en stor del av Sveriges totala bostadsbestånd. Många av dessa områden blev snabbt segregerade och socioekonomiskt svaga. Kommuner står nu inför beslutet att avveckla eller utveckla områdena. Syftet är att undersöka vilka åtgärder som kan bidra till en bättre social hållbarhet och attraktivitet i ett miljonprogramsområde. Målet med studien är att undersöka vilka åtgärder som är effektiva för att återskapa en hållbar bostadsmiljö i ett miljonprogramsområde. Metod: Studien har genomförts som en kvalitativ studie i form av intervjuer. Litteraturstudie har bidragit till en ökad förståelse kring miljonprogrammet. Dokumentanalys har genomförts där informationen har bidragit som ett stöd men också tankeställare för att finna olika lösningar som är relevanta i fallstudien. Observation på området har gjorts för att ge författarna en egen uppfattning om området. Resultat: Det huvudsakliga resultatet från analyserna är att en viktig faktor för att lyckas återskapa en hållbar bostadsmiljö är stort fokus på den sociala hållbarheten. Arbete med den sociala hållbarheten bör vara väldigt fokuserat och målmedvetet med långsiktiga perspektiv. Det finns många sätt att arbeta med den sociala hållbarheten, men en stor del är att främja integrationen i socioekonomiskt svaga och segregerade bostadsområden. De sociala frågorna ligger till grund för att få fram ett resultat och besvara frågeställningarna. För att de boende ska få en så trivsam boendemiljö som möjligt bör de ha inflytande i diverse val som görs för området. Konsekvenser: Framtagna åtgärder måste anpassas utefter varje områdes specifika förutsättningar. För att bidra till en ökad social hållbarhet är det viktigt att områdena har välskötta miljöer samt att området hålls helt, rent och snyggt. Den sociala hållbarheten kan också förbättras genom aktivt arbete med sociala frågor, vilket också bidrar till en ökad attraktivitet. Inom begreppet social hållbarhet ryms också gestaltning. En stad som är väl utformad, trygg och trivsam samt som har en god och fungerande livsmiljö är något som eftersträvas. Begränsningar: Arbetet begränsas till endast två miljonprogramsområde då tid eller resurser inte finns för att kartlägga problemet i en större skala. Inga egna förslag presenteras, varken ur ett ekonomiskt eller arkitektoniskt perspektiv, vilket kan påverka hur frågeställningarna besvaras. Fokus ligger på huruvida planerade åtgärder är effektiva och om dessa åtgärder räcker för att lyfta ett område och göra det attraktivt igen.

<p>Cilj ovog istraživanja je kreiranje algoritma za pobolj&scaron;anje spolja&scaron;njeg<br />termalnog komfora u velikim urbanim sredinama, uzimajući u obzir<br />određene geometrijske parametre izgrađenog okruženja, primenom<br />softverskih aplikacija za parametarsko modelovanje. Algoritam za<br />pobolj&scaron;anje spolja&scaron;njeg termalnog komfora ima opciju automatske<br />izmene lokacije čoveka, &scaron;to omogućava procenu termalnog komfora u<br />području velikih razmera, kao &scaron;to su bulevari, blokovski prostori, trgovi i<br />drugi. Takođe, algoritam za pobolj&scaron;anje spolja&scaron;njeg termalnog komfora<br />omogućava i automatsko menjanje visina zgrada u cilju postizanja<br />optimalnog urbanog dizajna koji podrazumeva najbolji spolja&scaron;nji termalni<br />komfor.</p> / <p>The aim of this research is to create an algorithm for improvement of<br />outdoor thermal comfort conditions in urban areas taking into account<br />certain geometrical parameters of built urban environment, applying<br />parametric modelling and different software packages. The algorithm<br />for improving the outdoor thermal comfort offers the option of<br />automated change of a man&rsquo;s location, which enables the evaluation<br />of outdoor thermal comfort in large-scale urban areas, such as<br />boulevards, courtyards, squares etc. In addition, the algorithm for<br />improving the outdoor thermal comfort also allows automatic<br />variations of building height in order to achieve the optimal urban<br />design which implies the best outdoor thermal comfort.</p>

Formaldehyde and acetaldehyde are listed by the United States Environmental Protection Agency (U.S. EPA) as urban air toxics. Health effects due to significant exposure to these air toxics include increased incidence of nasopharyngeal cancer, myeloid leukemia, and exacerbation of asthma. Determining the spatial variation of air toxics, such as acetaldehyde and formaldehyde, is important for improving health risk assessment and evaluating the effectiveness of source control and reduction programs. Here, a pilot study was designed and performed to investigate small-scale spatial variability in concentrations of aldehydes using passive samplers. A literature review was first completed to select and evaluate current passive sampling and analysis methods. Radiello Aldehyde Samplers and high performance liquid chromatography (HPLC) were selected for sampling and analysis, respectively. An HPLC instrument was then set-up for separation with an Allure AK (aldehyde-ketone) column and for detection of aldehyde-derivatives via ultraviolet-visible (UV-Vis) spectrometer at 365 nm. Samplers were deployed in an (approximately) 0.7 km resolution grid pattern for one week in January 2010. Collected samples and blanks were eluted with acetonitrile and analysis was performed with the HPLC. Aldehyde samples were quantified using calibration standards. Mean aldehyde concentrations were 3.1 and 1.2 =/ mg/m³ for formaldehyde and acetaldehyde, respectively, and mean acetaldehyde/formaldehyde concentration ratios were 0.4. The concentration ratios showed very little variation between sites, and correlation of aldehyde concentrations by site was high (r=0.7). Therefore, it is likely that both aldehydes have similar sources. Spatial variation of aldehyde concentrations was small within the sampling area, as displayed by low coefficients of variation (13 and 23% for formaldehyde and acetaldehyde, respectively) and small concentration differences between sites (average of both aldehydes less than 0.5 mg/m³). Thus, one sampler may be representative of this sampling area and possibly other areas of the same spatial scale. Methods established during this pilot study will be used in a larger field campaign to characterize the spatial distribution of concentrations throughout the county, for analysis of environmental equity and health impacts.

No description available.

Detta examensarbete handlar om en undersökning hur gatorna i de centrala delarna av Gävle kan se ut när personbilen inte längre är ett fokus i stadsutvecklingen. Gävle är en växande stad, vilket gör att det är viktigt att utnyttja ytor som finns inom stadens områden, då de är begränsade. Deras mål är att bli en klimatneutral stad vid år 2035. En lösning som Gävle Kommun har ett stort förtroende för, är att utvecklas till en av Sveriges främsta cykelstäder och för att uppnå detta mål så har de lagt upp en plan för att avveckla användandet av personbilar i de centrala delarna av Gävle. Resultatet av det är att de offentliga gaturum som används för bilar idag, kommer bli tomma och kan istället utnyttjas till att förbättra livsmiljön i staden. Så hur kan gatorna komma att se ut? Syften med denna studie är att undersöka på vilket sätt som människorna i Gävle kan utnyttja gaturummen i centrala Gävle, som tillkommer i och med att bilgator avvecklas. Examensarbetet utgår från en designprocess utformad för detta arbetet. Designprocessen innefattar en enkätstudie där invånare i Gävle har fått tagit del och bidragit med egna tankar kring vad de upplever behövs för att förbättra staden. Utöver det har även momentet Delaktig Design, utförts tillsammans med målgruppen unga vuxna/ studenter, för att ta redan på hur man kan förbättra vår livsmiljö utifrån de behov som finns.I detta moment skedde en fördjupad diskussion som utgick från tidiga idéskisser som skissades fram efter enkätundersökningen. Från enkätstudien så framgick det att det viktigaste behovet som fanns var att det behövs mer grönska i staden. Detta var även ett behov som framkom i Delaktig Design, vilket gjorde att fokuset hamnade på hur man kan försöka få in mer grönska i Gävle. Utöver grönska så fanns det starka behov kring attraktiva samlingsplatser och lösningar för att kunna låsa samt parkera privata elsparkcyklar. En marknadsanalys utfördes också för att se vad för olika lösningar det finns idag och vilka platser dessa är utplacerade på. Marknadsanalysen resulterade i beslutfattande kring en specifik plats i Gävle som undersökningen vidare skulle rikta sig mot, vilket då blev Södra Kungsgatan i Gävle. Anledningen till detta beslut var attdet redan finns lösningar till gaturum där det är mindre biltrafik. En annan anledning till beslutet är att det är mycket liv och rörelse runt den gatan i Gävle, samt att det i dagsläget saknas någonting som får personer att hänga kvar. Behoven som fastställdes användes sedan i en behovs- och funktionsanalys som sedan utnyttjades som utgångspunkt i den mer fördjupade idégenereringsfasen. Utifrån de nämnda undersökningarna och idégenereringsfasen, så resulterades studien i en modulärtpop-up system som kan placeras ut på en parkeringsplats. Resultatet visar en alternativ lösning på hur gatorna kan se ut i Gävle utan bilen, som även uppfyller målgruppens främsta behov: mer grönska, en attraktiv social mötesplats och en lösning för att parkera samt låsa elsparkcyklar.