This thesis examines the continually reconfiguring response of a youth organization towards a renovation project, Järvalyftet, run by the City of Stockholm in the Million Program suburbs. By analyzing this relationship, I aim to discuss how the youth organization works to mediate inclusion in political and representational spheres. More specifically, I will discuss the intersections between Järvalyftet’s development and the claims of belonging made by the youths upon the particular suburb, Husby, where they resided. My interest lies in understanding the conjuncture and disjuncture of claims that have been made to community, locality, and local knowledge in the interaction between the youth organization and the project Järvalyftet. I argue that the forms of community instigated by the youth organization, which were based on locality and “blackness”, allowed them to position themselves as key proponents of social and political change, as well as mobilize allies in others who identified with those experiences.

Syftet med denna studie är att undersöka hur förvandlingen kring synen påmiljonprogramsområdena gått till. Miljonprogrammet som till en början sågs som en modern satsning som skulle lösa de akuta problemen på den svenska bostadsmarknaden men som under årens gång övergått till något negativt där det talas om stigmatiserade utanförskaps områden som domineras av sociala problem. Kritiken mot områdena visar att boende i dessa områden ofta beskylls för de problemen som finns, kopplat till etniska och sociala faktorer. Studien undersöker huruvida den kritik som lyfts kring miljonprogrammet, dess områden och boende stämmer överens med verkligheten. Med hjälp av olika teorier som, stigmatisering, gentrifiering och begreppet segregation undersöka de bakomliggande faktorerna till att boende i miljonprogramsområdena beskylls för de problem som finns samt för att undersöka om denna bild stämmer överens med verkligheten. / The purpose of this qualitative study is to investigate how the view of the million programareas changed from positive to negative. The million program, which at first was seen as amodern investment that would solve the problems that existed in the Swedish housing market, but through the years turned into something negative where areas are spoken of as problematic. Criticism of the areas shows that residents in these areas are often blamed for the problems that exist, linked to ethnic and social factors. The purpose of this studiy is to examine whether the criticism raised about the millionprogram and its areas is in line with reality. Using, Ervin Goffmans theory of stigmatization, Ruth Glasss definition of gentrification and the notion segregation, examine the underlying factors of people living in the million programareas that are often blamed for the problems that exist and to examine if this is a true and fair picture or not.

This study aims to shed a light over the challenges, possibilities and problems regarding renovation and rehabilitation of the million program housing. Many million program housing is in acute need of restoration and the monetary cost is high since the housings represent one fourth of the Swedish housing. This will be from a social sustainability perspective and investigate how different parts of the property owners incorporate social sustainability during their changes and modifications in their projects. While visiting these strategies and looking into the social sustainability a issue is also due to see if there is any overall dialog between companies in order to share information and experiences. Qualitative methods were used to conduct this study, even more specific interviews with following thematic analysis. The results found that the strategies for public utility and private housing differs when it comes to renovation million program housings. They operate in different practical methods and has difference in the ambitions of social sustainability. Three actors from different branches in the million program housing is interview to contain different perspectives to widen the reach and deepen the analysis on how the problems and strategies should be perceived and what they struggle with and find promising for the future.

Remember the Future is a typological addition to the renowned Stockholm suburb of Fittja, an area built during the Million Programme in the early 70’s, and the project tries to weave itself into this unfashionable urban fabric. Fittja’s different building types share a strong common language, they remind us of a family, a group of siblings, all of the same generation. Our project enacts the return of a lost sibling, raised under very different circumstances, but unmistakably of the same blood, and its return changes the family dynamic forever. / Remember the Future är ett typologiskt tillägg till den ontalade Stockholmsförorten Fittja, byggd under Miljonprogrammet på tidigt 70-tal, och projektet försöker tråckla sig in i denna otidsenliga stadsväv. Fittjas olika byggnadstyper delar ett utpräglat gemensamt språk, de påminner om en familj, en syskonskara, alla från samma generation. Projektet iscensätter återkomsten av ett förlorat syskon, uppväxt under helt andra förutsättningar men tveklöst av samma blod, och dess återkomst förändrar familjedynamiken för alltid.

Mellan 1961–1974 byggdes det knappt en halv miljon småhus i Sverige. Småhusen står idag inför omfattande renoveringar på grund av ålder och rådande byggteknik.Småhusägarna saknar ofta en teknisk underhållsplan vilket förkortar byggnadsdelars livslängder och ger ökade förvaltningskostnader.Rapporten består av en litteraturstudie som sammanställer problem och tillhörande åtgärder för småhus från denna period. Intervjuer och enkätundersökningar ligger till grund för framtagandet av handlingsplan för renovering och en teknisk underhållsplan.Med ökad kunskap kan lämpliga renoveringar utföras och samordnas vilket leder till lägre renoveringskostnader. En underhållsplan åskådliggör kostnader och visar när och hur underhåll bör utföras. Detta resulterar i lägre förvaltningskostnader samt förlängda tekniska livslängder på byggnadsdelar.Resultatet består av en sammanfattning av problem och lämpliga åtgärder. En handlingsplan som visar vilka renoveringar som bör utföras och hur de kan samordnas. En allmängiltig och lättöverskådlig teknisk underhållsplan. Sammantaget kan detta leda till ett mer hållbart bostadsbestånd ur ett ekonomiskt och ekologiskt perspektiv. / Between 1961-1974, almost half a million detached houses were built in Sweden. These detached houses will be undergoing extensive renovations due to their age and prevailing construction technology. Small house owners often lack a technical maintenance plan, which shortens the life of building components and increases management costs.The report consists of a literature study that compiles problems and related measures for detached houses from this period. Interviews and surveys form the basis for the development of an action plan for renovation and a technical maintenance plan.With increased knowledge, suitable renovations can be carried out and coordinated, which leads to lower renovation costs. A maintenance plan illustrates costs and shows when and how maintenance should be performed. This results in lower management costs and extends technical life of building components.The result consists of a summary of problems and appropriate measures. An action plan that shows which renovations should be carried out and how they can be coordinated. A universal and easy-to-understand technical maintenance plan. All in all, this can lead to a more sustainable housing stock from an economic and ecological perspective.

The Million Program, buildings built between 1965 - 1974, is still a large part of the Swedish housing stock. These buildings now face a major need for renovation and energy efficiency measures. At the same time as the need for renovation is increasing, photovoltaic systems have also grown in popularity. The growing renovation need in combination with the increased popularity of photovoltaic systems has led to increased interest for whether photovoltaic systems panels can be mounted on existing buildings. The purpose of this study is to examine the potential problems when investigating the conditions for and the mounting of photovoltaic systems on existing roofs with respect to building statics. The focus is on buildings built during the million program and how the roof structure of these buildings is affected by the extra load from photovoltaic systems panels. A case study was performed where the strength of a roof with a time-typical roof construction from the million program was computed. A comparison of the characteristic loads according to European design rules and Swedish building standards was also carried out to give a perspective on differences in the standards. A number of interviews were conducted with various parties within the construction industry on the problem of photovoltaic system panel installations. The result of the case study shows that the roof does not withstand the new load in form of photovoltaic system panels according to the European design rules. When comparing the norms, it turns out that the main difference between them is that European design rules have a significantly higher characteristic snow load compared to the Swedish building norm. It can be concluded that European design rules generally have higher characteristic loads than the Swedish building norm, which can make the installation of photovoltaic system panels on houses built according to Swedish building norm more difficult due to the fact that the expansion have to be calculated according to the European design rules. Another major problem when investigating if photovoltaic system panels can be installed on typical roofs from the million program era, is lack of as-built documentation. / Miljonprogrammet, byggnader som byggdes mellan 1965 - 1974, är än idag en stor del av det svenska bostadsbeståndet. Dessa byggnader står idag inför ett stort renoverings- och energieffektiviseringsbehov. Samtidigt som behovet av renovering ökar har också solceller ökat i popularitet. Det ökande renoveringsbehovet i kombination med den ökade populariteten av solceller har lett till att efterfrågan på huruvida det går att montera solcellsmoduler på befintliga byggnader har ökat. Syftet med denna studie är att undersöka vad det finns för problematik kring utredning och montering av solcellsmoduler på befintliga tak med hänsyn till byggstatik. Fokuset ligger på byggnader uppförda under miljonprogrammet och hur byggnaders takkonstruktion blir påverkad av den extra lasten som solcellspanel innebär. En fallstudie har utförts där hållfastheten för ett tak med en tidstypisk takkonstruktion för miljonprogrammet beräknas. En jämförelse mellan de karakteristiska lasterna enligt Europeiska konstruktionsregler respektive Svensk byggnorm har även utförts för att ge en bild av skillnader och likheter mellan normerna. Ett antal intervjuer har också utförts med olika parter inom byggbranschen för att få reda på vad de ser för potentiell problematik kring installation av solcellsmoduler. Resultatet från fallstudien visar att takkonstruktionen som utsätts för den nya lasten i form av solcellspaneler inte håller enligt Europeiska konstruktionsregler. I jämförelsen av normerna visar det sig att den största skillnaden mellan dem är att Europeiska konstruktionsregler har en betydligt högre karakteristisk snölast jämfört med Svensk byggnorm. Även vindlasten skiljer sig mellan normerna. Likhet finns i nyttig last och egentyngd mellan normerna, där finns ingen nämnvärd skillnad. Det går att dra slutsatsen att Europeiska konstruktionsregler generellt har högre karakteristiska laster än Svensk byggnorm.

I mitten av 1900-talet skedde en radikal förändring av bostadsutvecklingen i Sverige. Förändringen kom att kallas miljonprogrammet där en miljon nya och moderniserade bostäder och bostadsområden uppfördes under en tioårsperiod. Många av dessa bostadsområden upplevs som otrygga, nedgångna och flera av dessa områden är idag segregerade. Syftet med studien är att genom förändring av miljonprogramsområdens gårdsmiljö skapa möjlighet att kunna påverka segregationen i ett område med hänsyn till bostadsområdets kvalitéer. Målet är att studera hur gårdsmiljön i ett miljonprogramsområde kan påverka segregation genom utveckling och säkerställande av utomhusmiljöns värden. Syftet och målet nås genom litteraturstudier, fältstudier och intervjuer. Resultaten från de tillämpade metoderna visar att områdena är slitna, ovårdade och torftiga. Förslag presenteras även för potentiella åtgärder. Undersökningens slutsats beskriver vikten av omsorgsfull skötsel, zonering och avskärmning i miljonprogramsområdens gårdsmiljö när integration ska möjliggöras för de boende. Dock påverkas även segregationen och integrationen av fler andra samhällsenliga aspekter och åtgärder som bör beaktas vid planerad förändring av ett segregerat område. / In the middle of 20th Century, there was a significant change in the development of housing in Sweden. The change came to be called the Million house programme, where one million new and modernized houses and residential areas were erected over a ten-year period. Many of these residential areas are perceived as insecure, run down and several are today segregated. The purpose of this study is by development of a million house programme external environment affect segregation, with reference to the quality of the residential area. The goal is to study how the external spaces in a million house programme area can affect segregation through the development and ensuring of the outdoor environment values. The purpose and goal is achieved through literature studies, field studies and interviews. The results from the applied methods notes that the areas are worn, unkempt and scanty. Suggestions are also presented for action. In conclusion, the importance of careful management, zoning and foreclosure in the million house programme areas external spaces have an impact on segregation. However, the affects of segregation and integration depends also on other societal aspects and measures that should all be considered in the planned change of a segregated area.

Purpose: In the early 20th century there was a large housing deficiency in Sweden. The housing deficiency developed into a political issue and the result was the million-program. In 1964, the decision was made that one million home should be built over a ten-year period. The million-program constitutes a large part of Sweden’s total housing stock. Many of these areas quickly became segregated and socio-economically weak. Municipalities are now faced with the decision to either phase out or develop the areas. The purpose is to investigate measures that can contribute to a better social sustainability and attractiveness in million-program areas. The aim of the study is to investigate which measures are effective in restoring a sustainable housing environment in a million- program area. Method: The study has been conducted as a qualitative study in the form of interviews. Litterateur study has contributed to an increased understanding about the million programs. Document analysis has been implemented where the information has contributed as a support but also as an eye-opener to find different solutions that are relevant in the case study. Observation in the area has been made to give the authors a perception of the area. Findings: The main result of the analysis is that a key factor in achieving a sustainable housing environment is a major focus on social sustainability. The work with the social sustainability should be focused and deliberately with long-term perspectives. There are many ways of working with social sustainability, but a big part is to promote integration into socio-economically weak residential areas. The social issues form a basis for achieving a result and answering the questions set for the study. In order for the residents to have as pleasant living environment as possible, they should be given influence in various decisions made for the area. Implications: Proposed measures must be adapted to the specific conditions of each area. In order to contribute to an increased social sustainability it is important that the environments of the areas are well managed and completely clean. Social sustainability can also be improved through active work on social issues, which also contributes to increased attractiveness. The concept of social sustainability also includes urban design. A city that is well designed, safe and pleasant and have a good and functioning living environment is something desired. Limitations: The study is limited to only two million-program area since there is neither time nor resources available to map the problem on a larger scale. Own proposals are not presented, neither from an economic nor an architectural perspective, which could affect how the questions set for the study are answered. The focus is on whether planned measures are effective and whether these measures are sufficient to make an area attractive again. / Syfte: I början av 1900-talet rådde det stor bostadsbrist i Sverige. Bostadsbristen utvecklades till en politisk fråga och resultatet blev miljonprogrammet. 1964 togs beslutet att en miljon bostäder skulle byggas under en tio-års period. Miljonprogrammet utgör en stor del av Sveriges totala bostadsbestånd. Många av dessa områden blev snabbt segregerade och socioekonomiskt svaga. Kommuner står nu inför beslutet att avveckla eller utveckla områdena. Syftet är att undersöka vilka åtgärder som kan bidra till en bättre social hållbarhet och attraktivitet i ett miljonprogramsområde. Målet med studien är att undersöka vilka åtgärder som är effektiva för att återskapa en hållbar bostadsmiljö i ett miljonprogramsområde. Metod: Studien har genomförts som en kvalitativ studie i form av intervjuer. Litteraturstudie har bidragit till en ökad förståelse kring miljonprogrammet. Dokumentanalys har genomförts där informationen har bidragit som ett stöd men också tankeställare för att finna olika lösningar som är relevanta i fallstudien. Observation på området har gjorts för att ge författarna en egen uppfattning om området. Resultat: Det huvudsakliga resultatet från analyserna är att en viktig faktor för att lyckas återskapa en hållbar bostadsmiljö är stort fokus på den sociala hållbarheten. Arbete med den sociala hållbarheten bör vara väldigt fokuserat och målmedvetet med långsiktiga perspektiv. Det finns många sätt att arbeta med den sociala hållbarheten, men en stor del är att främja integrationen i socioekonomiskt svaga och segregerade bostadsområden. De sociala frågorna ligger till grund för att få fram ett resultat och besvara frågeställningarna. För att de boende ska få en så trivsam boendemiljö som möjligt bör de ha inflytande i diverse val som görs för området. Konsekvenser: Framtagna åtgärder måste anpassas utefter varje områdes specifika förutsättningar. För att bidra till en ökad social hållbarhet är det viktigt att områdena har välskötta miljöer samt att området hålls helt, rent och snyggt. Den sociala hållbarheten kan också förbättras genom aktivt arbete med sociala frågor, vilket också bidrar till en ökad attraktivitet. Inom begreppet social hållbarhet ryms också gestaltning. En stad som är väl utformad, trygg och trivsam samt som har en god och fungerande livsmiljö är något som eftersträvas. Begränsningar: Arbetet begränsas till endast två miljonprogramsområde då tid eller resurser inte finns för att kartlägga problemet i en större skala. Inga egna förslag presenteras, varken ur ett ekonomiskt eller arkitektoniskt perspektiv, vilket kan påverka hur frågeställningarna besvaras. Fokus ligger på huruvida planerade åtgärder är effektiva och om dessa åtgärder räcker för att lyfta ett område och göra det attraktivt igen.

Detta examensarbete tar plats i Bredäng, söder om Stockholm. Projektet har varit en undersökning i hur man omarbetar, anpassar och informerar två befintliga bostadshus från miljonprogramsåren till dagens behov. Med syfte att skapa kontinuitet och komplexitet i dessa strikta strukturella fält, detta genom en formfinnande process där textilt skumgummi har använts som ett medlande objekt av additiv och subtraktiv information med referenser till “The Renewed Novelty of Symmetry” av Greg Lynn. Det är ett spekulativt projekt som tar upp frågor kring byggnaders evolution samt begreppet "mismatch", med ambitionen att dessa byggnader skall få fortsätta berättelsen om nya sätt att bygga bra bostäder för framtiden. Den berättelse som de en gång var en del utav när miljonprogrammet utvecklades, då avståndet mellan forskning och profession var mycket kort och byggnaderna byggdes tillsammans med de nyaste idéerna och teknikerna för den tiden. Men att låta livet i och runt dessa byggnadsstrukturer ha en inverkan på sin egen situation samt att förankra byggnaderna på platsen har varit fokus. / This thesis project has been an investigation in how to rework, adapt and inform two existing housing structures from the million-programme-era in Bredäng, south of Stockholm, to the needs of today. Aiming to create continuity and complexity in these structural fields through a form finding process using textile foam rubber as the intermediating object of additive and subtractive information, referring to “The Renewed Novelty of Symmetry” by Greg Lynn. It's a speculative project that takes on the question of building evolution and mismatch, where I want these buildings to continue the story of new innovative ways of building good housing for the future. The story which they once where part of when the million-program-era was developed, when the distance between research and profession was short and the buildings where built with the new building ideas and techniques of that time. So trying to let the life within and around these building structures have an impact on its own situation and also tying the buildings to the site has been the main focus.

This diploma project is in 2 parts. The first part is a program for a so called segregated area where the focus is on acting now, and trying to combine working with social mobilization with an architect's role. The second part is my design proposal, which is a part of this program. Anticipating 2020 is a program for projects spanning over 6 years in Hovsjö, Södertälje that I curate. 5 architects are invited to do one project each. The task is to build a structure or an event, temporary or not, that can inform, spark fantasy, discuss and in other ways be a part of a planning process as well as instant- and future change in Hovsjö. Its purpose is to discuss the existing and possible urban life in relation to planning and upgrading sptially segregated areas in general and the city area Hovsjö in particular. Once a year one architect will do one project or event. I will do the first project in the program, Installation 2014. The program focuses on the role of the architect and architecture in spatially segregated areas, the public spaces that were the outcome and consequence of the functionalist/modernist urban planning, the notion of temporality and events in relation to architecture and vague spaces and creative loopholes.  For whom, by whom and with whom are cities planned? The intention with my design proposal, the Installation 2014, is to create a diversity of public room types and scales in Hovsjö. To be able to keep a big open space open but at the same time being able to have smaller rooms within the big area. To work with a geometrical element - the spehere - trying to describe outdoor public rooms rahter then enclosing them by building walls. / Detta examensarbete är i två delar. Den första delen är ett program för ett så kallat segregerat område där fokus ligger på att agera nu, samt att försöka kombinera, reflektera och diskutera arkitektens roll i arbete med social mobilisering.  Den andra delen är ett designförslag, vilket är en del av nämnda program. I väntan på 2020 är ett program jag kurerar där projekt spänner över 6 år i Hovsjö, Södertälje. 5 arkitekter bjuds in för att göra ett projekt var. Uppgiften är att bygga en struktur eller ett event, temporärt eller ej, som kan informera, väcka fantasi, diskutera och på andra sätt vara en del av en pågående planeringsprocess likväl som del av en direkt förändring av Hovsjö. Programmets syfte är att diskutera det existerande och möjliga urbana livet i relation till planering och så kallad uppgradering av rumsligt segregerade områden generellt, och Hovsjö specifikt. En gång varje år kommer en arkitekt genomföra ett projekt eller ett event. Jag gör första projektet i programmet, Installation 2014. Programmet fokuserar på arkitektens- och arkitekturens roll vid arbete med rumsligt segregerade områden, de publika platserna som var resultatet av, och en konsekvens av, den funktionalistiska/modernistiska stadsplaneringen, begreppet temporalitet och event i relation till arkitektur, vaga platser samt kreativa kryphål. För vem, av vem och med vem planeras städer? Ambition med mitt designförslag, Installation 2014, är att skapa en diversitet av typer av publika rum och skalor på dessa. Att behålla en stor öppen yta öppen men samtidigt möjliggöra för mindre rum inom detta område. Att arbeta med ett geometriskt element - sfären - och försöka beskriva exteriöra publika rum snarare än att bygga in dem.