I stort behandlar uppsatsen plagiat på gymnasiet. Tidigare forskning visar att plagiat ökat och att internet gjort det enklare för elever att fuska och plagiera. Även nya studenter tycks sakna tillräcklig kunskap om referat- och citatteknik. Syftet är att är att få en inblick i hur lärare reflekterar kring och arbetar med plagiat på ett studieförberedande program på gymnasiet samt se om det råder några skiljaktigheter mellan lärarna. Jag har gjort en kvalitativ metod och använt mig av semistrukturerade intervjuer. Materialet består av fyra gymnasielärares svar i form av sammanfattande reflektioner och citat från samtliga respondenter.

The purpose of this study was to better understand how the universities in Sweden work to prevent plagiarism, how they use plagiarism detection tools and what knowledge the students have or wish to have about plagiarism. This was studied through interviews with teachers and administration staff from one smaller university in Sweden together with a questionnaire for students attending any university in Sweden. The study shows that the information about plagiarism can be clearer from teachers according to the students, to prevent plagiarism as far as possible. It also shows that the university is already working to improve the information so that the students in a better way can understand, but it is hard to know how to give the information and what information that the students need. The examined university are using the system Urkund as a plagiarism detection tool and the study shows that teachers in general are satisfied with the system and how they use it. However, some teachers see an opportunity to use the detection tool in their teaching practises but need more knowledge of the system to do so efficiently. The students reportedly know what plagiarism means according to the study, but they do not have a deeper knowledge about it which they want from their universities, especially how the school is handling plagiarism cases and how the plagiarism detection tool works. The study concludes with recommendations for the universities to improve their work against plagiarism. / Syftet med denna studie var att ta reda på hur ett lärosäte i dagsläget arbetar för att motverka plagiat, hur man använder plagiatkontrollsystem och vad studenterna har för kunskap eller vilken information de känner att de saknar gällande plagiering. Detta undersöktes genom att intervjua lärare och förvaltningsanställda på en mindre högskola i Sverige och även genom en enkätundersökning som gick ut till studenter vid högre utbildning i hela Sverige. Studien visade att många studenter upplever att informationen från lärare och lärosätet kan bli tydligare för att i största möjliga mån undvika plagieringsfall. Den visar på att lärosätet redan jobbar för att förbättra informationen för studenterna men att det är svårt att veta vad som fungerar optimalt. Studien visar också på hur systemet Urkund används och i vilken grad. De allra flesta lärarna tycker att det är ett bra och användbartsystem och det känner sig bekväma med användandet, många kan också se en möjlighet till att använda systemet på ett mer pedagogiskt vis men behöver mer kunskap i hur det skulle kunna fungera. Studenterna anser sig veta vad plagiat innebär men en stor del tycker sig sakna mer djupgående information från sitt lärosäte för att få en bättre förståelse i främst förfarande vid upptäckt av plagiat och hur plagiatkontrollsystem fungerar. Slutligen ges rekommendationer till lärosäten för att kunna utveckla sitt arbete med att motverka plagiering och förbättra kommunikationen mellan lärare och studenter för att minimera plagiatfall.

Syftet till denna studie är att undersöka vilka aktörer som påverkar religionslärarens didaktiska förutsättning till undervisning i religionskurserna. I studien utfördes semistrukturerade intervjuer på en gymnasieskola i syfte att åskådliggöra vilka aktörer som påverkar religionslärarens förutsättningar. I resultatet presenterar författarna en illustrerad kartläggning av aktörerna som påverkar läraren i nätverket. Teorin som författarna utgått ifrån i studien är Aktör-Nätverksteorin som anser att mänskliga ting samt ickemänskliga ting har samma möjlighet att påverka en annan aktör, vilket denna regel enligt Aktör-Nätverksteorin kallar för symmetriregeln. Slutligen kommer författarna i analysen- och diskussionen erbjuda teorin en tentativ utfyllnad i form av en ny aktör kallad dimensionell aktör.