<p>Spårtaxi är en av flera benämningar på automatiserade transportsystem. Systemet kan ses som en form av personlig kollektivtrafik där upp till fyra personer delar vagn på en högbana. Det miljövänliga systemet bygger på individuell transport utan stopp, och går i tätort med en hastighet av 35 km/h.</p><p>Idag finns det flertalet rapporter som diskuterar olika spårtaxisystem. Många av undersökningarna är subjektiva, och därför ansåg vi inför vår uppsats att det behövs en objektiv syn på systemet för att en ge läsaren en helhetsbild. En del av vår uppsats består därför i en bakgrund som sammanställer viktiga fakta, såväl positiva som negativa, om systemet. Vår uppsats kan ses som ett praktiskt bidrag till intressenter inom området. Det huvudsakliga målet med uppsatsen var emellertid att undersöka spårtaxi i relation till Karlstad. För att lyckas med det rekryterades studenter, en innovativ grupp som är flitiga användare av kollektivtrafik, för att delta i fokusgrupper. Då studien inte avser att ge en allmängiltig sanning, utan istället att vara en förberedande studie för fortsatt forskning, menar vi att det här metodmässiga bidraget ger en klar bild utifrån syftet som var att undersöka Karlstadsstudenters attityder till och behov av spårtaxi. Den bana som Lars Bull, vd på Värmlandstrafik, diskuterat; Kronoparken-universitetet-Välsviken; anser vi inte vara fördelaktig ur ett användarperspektiv. Såväl tidigare kollektivtrafikundersökningar, forskare och vår undersökning visar att ett system måste vara fullt utbyggt för att spårtaxins möjligheter ska komma till sin fulla rätt. I Karlstad är minimikravet, enligt studenterna, en bana som sträcker sig mellan universitetet-centrum-Bergvik. Idealt ska likväl alla stadens stora knytpunkter inkluderas. Ett dåligt utbyggt system, där anslutningsbussar är nödvändiga, leder till att spårtaxis fördelar, avsaknaden av byte och tidtabell, inte utnyttjas. Särskilt kvinnor ser den personliga säkerheten som ett bekymmer, och spårtaxi måste bevisligen möta säkerhetskraven för att skapa positiva attityder till systemet. Detsamma gäller de tekniska förutsättningarna. Dessutom måste en bansträckning ta hänsyn till äldre stadsdelar, Stora torget och tät bebyggelse. Slutligen konstaterar vi att spårtaxi verkar ha potential att locka fler resenärer än dagens kollektivtrafik, och att ett system som fungerar på samma sätt i praktiken som i teorin sannolikt också kommer att locka bilister.</p>

Spårtaxi är en av flera benämningar på automatiserade transportsystem. Systemet kan ses som en form av personlig kollektivtrafik där upp till fyra personer delar vagn på en högbana. Det miljövänliga systemet bygger på individuell transport utan stopp, och går i tätort med en hastighet av 35 km/h. Idag finns det flertalet rapporter som diskuterar olika spårtaxisystem. Många av undersökningarna är subjektiva, och därför ansåg vi inför vår uppsats att det behövs en objektiv syn på systemet för att en ge läsaren en helhetsbild. En del av vår uppsats består därför i en bakgrund som sammanställer viktiga fakta, såväl positiva som negativa, om systemet. Vår uppsats kan ses som ett praktiskt bidrag till intressenter inom området. Det huvudsakliga målet med uppsatsen var emellertid att undersöka spårtaxi i relation till Karlstad. För att lyckas med det rekryterades studenter, en innovativ grupp som är flitiga användare av kollektivtrafik, för att delta i fokusgrupper. Då studien inte avser att ge en allmängiltig sanning, utan istället att vara en förberedande studie för fortsatt forskning, menar vi att det här metodmässiga bidraget ger en klar bild utifrån syftet som var att undersöka Karlstadsstudenters attityder till och behov av spårtaxi. Den bana som Lars Bull, vd på Värmlandstrafik, diskuterat; Kronoparken-universitetet-Välsviken; anser vi inte vara fördelaktig ur ett användarperspektiv. Såväl tidigare kollektivtrafikundersökningar, forskare och vår undersökning visar att ett system måste vara fullt utbyggt för att spårtaxins möjligheter ska komma till sin fulla rätt. I Karlstad är minimikravet, enligt studenterna, en bana som sträcker sig mellan universitetet-centrum-Bergvik. Idealt ska likväl alla stadens stora knytpunkter inkluderas. Ett dåligt utbyggt system, där anslutningsbussar är nödvändiga, leder till att spårtaxis fördelar, avsaknaden av byte och tidtabell, inte utnyttjas. Särskilt kvinnor ser den personliga säkerheten som ett bekymmer, och spårtaxi måste bevisligen möta säkerhetskraven för att skapa positiva attityder till systemet. Detsamma gäller de tekniska förutsättningarna. Dessutom måste en bansträckning ta hänsyn till äldre stadsdelar, Stora torget och tät bebyggelse. Slutligen konstaterar vi att spårtaxi verkar ha potential att locka fler resenärer än dagens kollektivtrafik, och att ett system som fungerar på samma sätt i praktiken som i teorin sannolikt också kommer att locka bilister.

För de som pendlar till skola eller jobb är det viktigt att kollektivtrafiken fungerar som denskall. Sedan Värmlandstrafik AB, ansvarig för större delen av länstrafiken i Värmland, byttebiljettsystem har diverse problem i samband med biljettköp observerats av oss som frekventaresenärer. Detta skapade ett intresse för det nya biljettsystemet hos oss, vilket ledde fram tilldenna uppsats vars syfte är att undersöka Värmlandstrafiks biljettsystem utifrån ettanvändarperspektiv. Positiva och negativa aspekter presenteras utifrån de erfarenheter av ochåsikter om biljettsystemet som dess användare har, vilka erhålls genom delvis struktureradeintervjuer. Dessa aspekter av systemet jämförs med teori inom bland annat användbarhet ianalysen. Genom intervjuerna framgår det att det nya biljettsystemet dras med många problemsom försvårar för och förvirrar resenärer och chaufförer. Mycket tyder på att den sistnämndaanvändargruppen drabbas i högre grad av systemets nuvarande skick än vad resenärerna gör.Även framkomna positiva aspekter med systemet som uppfattas gynna användare belyses.Exempel på slutsatser som dragits är att många av problemen som användarna upplevt haruppstått på grund av otillräcklig utbildning av busschaufförerna och att gränssnittet somchaufförerna arbetar med bryter mot riktlinjer för användbarhet på flera punkter, men att endel av de funktioner och förändringar som det nya biljettsystemet innebar uppskattas.

Kollektivtrafiken i Värmland är något många människor idag använder för att kunnatransportera sig. Denna dagliga aktivitet som berör en stor skara människor i Värmland skaparbehovet av nödvändiga digitala verktyg för att förenkla vardagen för Värmlandstrafiksresenärer. Tidigare fanns det två olika verksamheter, Värmlandstrafiken och Karlstadbuss, det beslutades 2019 att de två skulle slås samman, med detta beslut valde de även att utveckla en ny applikationför kollektivtrafiken. Syftet med denna studie är att genomföra en användbarhetsutvärdering av Värmlandstrafiks nuvarande mobilapplikation, med fokus på att identifiera och analyseraanvändbarhetsbrister samt erbjuda konkreta förbättringsförslag för att optimera användarupplevelsen och att bistå till förbättringsförslag i utvecklingen av den kommande applikationen. Studien använde en kvalitativ metodansats med hjälp av användbarhetstester, observationer, tänka högt och posttestintervjuer med fem testdeltagare. Deltagarna utförde olika uppgifter relaterade till applikationen såsom att söka resor, köpa biljett, lokalisera närmsta hållplats och få tillgång till trafikinformation. Resultatet från testerna och posttestintervjuerna analyserades med hjälp av designprinciper för användbarhet, vilket avslöjade flera användbarhetsbrister och förbättringsområden. Slutsatserna av studien visade på att applikationen brister i designprinciper relaterade tillsynlighet, bekantskap, tydlighet, navigation och stil, vilket påverkar användarupplevelsennegativt. Från studien framkom tio förbättringsförslag för att göra Värmlandstrafiks mobilapplikation mer användarvänlig som standardiserade ikoner med text, bättre synlighet ochkonsekvent design, och flytt av huvudmenyer till skärmens nedre del. Andra rekommendationerinkluderar tydligare kartfunktionalitet och tidtabeller, samt filtrerbar trafikinformation. Testanvändarna önskar även stöd för Apple Wallet och Google Pay, en funktion för att visa passagerarantal, och möjligheten att favoritmarkera hållplatser med Region Värmland-symbolen.