Bakgrund När offer för samhällsvåld söker vård på akutmottagningen tenderar deras psykiska besvär att inte uppmärksammas. Dessutom uppger sjuksköterskor att de känner sig dåligt förberedda och outbildade om samhällsvåld. Syfte Att belysa upplevelser och dessa psykiska konsekvenser hos personer som utsatts för samhällsvåld. Metod Systematisk litteraturöversikt över aktuellt kunskapsläge genomfördes med nio vetenskapliga artiklar. Resultat Negativa upplevda känslor och konsekvenser för patientens fortsatta liv var frekvent förekommande bland offer för samhällsvåld. Slutsats Patienter som utsatts för samhällsvåld behöver vårdmöten där deras psykiska skador tas omhand. Klinisk betydelse Sjuksköterskor på akuten skulle behöva djupare utbildning om dessa patienter för att kunna bemöta dem ur ett holistiskt perspektiv. / Background The psychological discomfort among the care seeking persons exposed to non-domestic violence tend to remain undetected by caregivers at the emergency care unit. Moreover, nurses state that they feel unprepared to deal with subjects related to non-domestic violence. Objective To illuminate the experiences and their psychological consequences on persons who are victims of non-domestic violence. Method A systematic overview of existing literature on the subject was conducted. Nine articles published in academic journals were selected. Results Negative perceived feelings and consequences for the patients’ ongoing life were common among victims of non-domestic violence. Conclusion Patients who are victims of non-domestic violence need to receive care for their psychological harm. Clinical impact Nurses at the emergency care unit would need to receive deeper knowledge during the course of their education in order to be able to care for these patients from a holistic perspective.

Syftet med denna studie är att undersöka och ta reda på hur stödet i samhället ser ut när en man utsätts för våld av en kvinna i en nära relation, men även att utifrån det kunna bidra med kunskap kring ämnet “män som våldsoffer i en nära intim relation”. För att kunna besvara syftet och frågeställningarna använde vi oss av en kvalitativ ansats med ostrukturerade intervjuer som metod. Sju socialsekreterare som arbetar inom socialtjänsten med våld i nära relationer i kommuner i olika län i Sverige intervjuades. Informanternas svar jämfördes och analyserades sedan med hjälp av tidigare forskning inom området samt teorier inom kvinnors våld mot män i intima partnerrelationer. De slutsatser vi kunnat dra genom denna studie är att socialsekreterare inom socialtjänsten inte känner att det har likvärdiga hjälpinsatser att erbjuda män och att de saknar kunskap och verktyg för att kunna hjälpa män som blir eller har blivit utsatta för våld i en nära relation. / The purpose of this study is to investigate and find out how the support in society looks when a man is exposed to violence by a woman in intimate partner relationship, but also to be able to contribute knowledge about the topic “men as victims of violence in intimate partner relations”. In order to answer the purpose and the questions, we used a qualitative approach with unstructured interviews as a method. Seven social secretaries who work in social services with violence in close relationships in different parts of Sweden were interviewed. The informants' answers were compared and then analyzed with the help of previous research in the field as well as theories in women's violence against men in intimate partner relations. The conclusions we have been able to make through this study are that social secretaries in social services do not feel that they have equivalent help to offer men and that they lack knowledge and tools to be able to help men who are or have been exposed to violence in an intimate partner relationship.

Våld i nära relation förekommer i alla samhällsklasser. Syftet med studien var att få fördjupad kunskap kring olika samhällsinstansers arbete i närområdet kring våldsutövare och våldsutsatta i våld i nära relation, samt hur de arbetar med att minska våldet. Intervjuer genomfördes med åtta olika samhällsaktörer för att få reda mer och undersöka våld i nära relation. Genom att använda normkritiska glasögon vill studien undersöka om resultatet stöder antagandet att ett samhällsnormbrytande beteende härstammar från normer. Intervjuerna var semistrukturerade med en intervjuguide med öppna frågor. Det empiriska materialet analyserades med tematisk analys. Resultatet visar på att våldet i nära relation är fysiskt våld som ofta är kombinerat med andra olika former av som sexuellt och psykiskt våld. Våldet i våld i nära relation leder förutom fysiska skador och psykiska besvär, till långsiktiga konsekvenser för de enskilda individerna, samhället och familjen. Våld i nära relation anses som ett stort samhällsproblem både internationellt och i Sverige ochär en kränkning mot de mänskliga rättigheterna. Det svenska samhällets ansvar är arbeta förebyggande mot våld i nära relation och samtidigt stödja de medborgare som är och varit utsatta för våld i nära relation. Resultatet visat att Trollhättans stad samarbetar med flera olika samhällsinstanser för att motverka mäns våld i nära relation och de ligger i framkant i Sverige när det gäller att förebygga och samtidigt minska konsekvenserna som uppstår i våld i nära relation och samtidigt sänka samhällskostnaderna / Violence in close relationship occurs in all social classes. The purpose of the study was to gain in-depth knowledge of the work of various social institutions concerning violence and particularly violence in close relationships, as well as how they work to reduce violence. Interviews were conducted with eight different actors in society to find out more and to investigate violence in close relationships. Using a norm-critical perspective, the study investigated whether the results support the assumption that a society-breaking behavior stems from norms. The interviews were semi-structured with an open-ended interview guide. The empirical material was analyzed with thematic analysis. The result shows that the violence in close relationship is physical violence, often combined with other forms of sexual and psychological violence. The violence in close relationships leads in addition to physical injuries and mental disorders, to long-term consequences for the individual individuals, society and the family. Violence in close relationship is considered a major social problem both internationally and in Sweden and is an infringement of human rights. The responsibility of Swedish society is to work against violence in close relation while supporting the citizens who are and have been exposed to violence in a close relation. The result showed that Trollhättan's city collaborates with several different social institutions to counter men's violence in close relationships and that they are at the forefront in Sweden in preventing and at the same time reducing the consequences of violence in close relationships while reducing social costs.

Syftet med studien är åskådliggöra hur myndigheter, publika medier och medmänniskor skriver om och talar kring män som utsätts för våld i nära relationer, att beskriva den verklighet som dessa män befinner sig i och vad som behövs för att åstadkomma en attitydförändring.Metoden baserades på en narrativ analys utifrån vetenskapliga och populärvetenskapliga artiklar samt texter från publika medier från SocIndex och Google. De teoretiska utgångspunkterna har varit bland annat normer gällande kön, jämställdhet, konsekvenser av utsatthet för våld samt viktimologi. Utifrån det angivna syftet anser vi att narrativ analys är en passande metod eftersom intresset ligger i att studera hur språket, ordval och hur individer framställs och framställer sig själv som sociala och kulturella varelse.Resultatet presenterar attityder kring kvinnors våld mot män i nära relationer. Kapitlet inleds med en genomgång av de dominerande attityderna, vilka är att män inte kan vara offer och att kvinnor inte kan vara förövare. Vidare redovisas hur dessa attityder kan få för negativa konsekvenser för våldsutsatta män och avslutningsvis presenteras att dessa män bör inkluderas i jämställdhetsarbetet för att nyansera inställningen kring våld i nära relationer.Diskussionen inleds med en sammanfattande slutsats utifrån resultatet. Vidare presenteras reflektioner som berör bland annat hur synen på våld i nära relationer behöver förändras, främst genom jämställdhetsarbete samt att begreppet ”partnervåld” anammas. Detta för att öka förståelsen kring att såväl en man som en kvinna kan använda våld i nära relationer.