<p>The aim of the study is to investigate attitudes about rapists and to determine whether it is felt that they need treatment, imprisonment or a combination of the two. The study examines differences in attitudes between two different educational groups. The first group of students is comprised of those studying on programs that lead to careers working with people, whilst the other contains students who will work in business administration. The investigation also includes views on which punishment alternative the informants believed to be the most appropriate. The same differences are also investigated between gender and age. The study also examines whether there are any differences in attitudes if you or someone you know has been abused. Each educational group was comprised of 165 students to whom a questionnaire was given. The results showed differences related to education, gender and age. The majority of all the students (80%) thought that a combination of treatment and imprisonment was the most appropriate for rapists. There was however, a difference in attitudes between the two student groups; the group studying business administration was more positive towards prison and chemical castration. There were also differences between men and women. The women wanted a longer prison sentence than the men did. The age groups differed in the way that the younger group were more positive to prison alone. Finally, the results of the study revealed that differences did not depend on whether the informant or somebody they know had been the victim of abuse.</p>

The aim of the study is to investigate attitudes about rapists and to determine whether it is felt that they need treatment, imprisonment or a combination of the two. The study examines differences in attitudes between two different educational groups. The first group of students is comprised of those studying on programs that lead to careers working with people, whilst the other contains students who will work in business administration. The investigation also includes views on which punishment alternative the informants believed to be the most appropriate. The same differences are also investigated between gender and age. The study also examines whether there are any differences in attitudes if you or someone you know has been abused. Each educational group was comprised of 165 students to whom a questionnaire was given. The results showed differences related to education, gender and age. The majority of all the students (80%) thought that a combination of treatment and imprisonment was the most appropriate for rapists. There was however, a difference in attitudes between the two student groups; the group studying business administration was more positive towards prison and chemical castration. There were also differences between men and women. The women wanted a longer prison sentence than the men did. The age groups differed in the way that the younger group were more positive to prison alone. Finally, the results of the study revealed that differences did not depend on whether the informant or somebody they know had been the victim of abuse.

<p>Syftet med denna uppsats är att studera vilka föreställningar om förövare som förekommer i medias artiklar om mäns våld mot kvinnor. Ett antal artiklar från Sveriges tre största kvälls- och dagstidningar har studerats och fokus har legat på hur män framställs som förövare, på vilket sätt kvinnor framställs som offer, men också på vilka eventuella förklaringar eller orsaker till våldet som finns i artiklarna. Som metod har diskursanalys använts och då främst Norman Faircloughs Kritiska diskursanalys. I analysarbetet har dock analysverktyg även från Diskursteori och Diskurspsykologi använts. Genusteorier utifrån bland annat R.W Connell har använts för att visa på den genusstruktur som finns i samhället. Även teorier kring media som normskapande har legat till grund för studien. I analysen av artiklarna framkommer bilden av den typiske våldtäktsmannen, föreställningen om det idealiska offret men också den stereotypa bilden av våldtäkt. Dessa stereotypa bilder eller myter får konsekvenser för både män och kvinnor i samhället. Det rör sig om hur kvinnor utifrån en förlegad syn på kvinnor och män, antas bära egen skuld för våldtäkter, hur kvinnor inte vågar anmäla våldtäkter som inte begåtts av den ”typiske våldtäktsmannen” och hur mäns våld mot kvinnor framförallt anses vara en kvinnofråga. Genom medias fokus på överfallsvåldtäkter hamnar också andra ”icke-typiska våldtäkter” i skymundan. I detta har media ett stort ansvar då de i sina framställningar av mäns våld mot kvinnor har ett val i vilka brott de rapporterar om och hur de beskriver de inblandade. I stort har detta betydelse för samhällets kamp mot mäns våld mot kvinnor och för jämställdheten mellan kvinnor och män.</p>

<p>Lås in pedofilerna och kasta bort nyckeln. Tvångskastrera våldtäktsmännen. Samhällets dom mot sexualbrottslingarna är hård och vägen tillbaka för många omöjlig.</p><p>Möt sexualbrottslingen och de som arbetar med män vars handlingar väcker avsky.</p>

Syftet med denna uppsats är att studera vilka föreställningar om förövare som förekommer i medias artiklar om mäns våld mot kvinnor. Ett antal artiklar från Sveriges tre största kvälls- och dagstidningar har studerats och fokus har legat på hur män framställs som förövare, på vilket sätt kvinnor framställs som offer, men också på vilka eventuella förklaringar eller orsaker till våldet som finns i artiklarna. Som metod har diskursanalys använts och då främst Norman Faircloughs Kritiska diskursanalys. I analysarbetet har dock analysverktyg även från Diskursteori och Diskurspsykologi använts. Genusteorier utifrån bland annat R.W Connell har använts för att visa på den genusstruktur som finns i samhället. Även teorier kring media som normskapande har legat till grund för studien. I analysen av artiklarna framkommer bilden av den typiske våldtäktsmannen, föreställningen om det idealiska offret men också den stereotypa bilden av våldtäkt. Dessa stereotypa bilder eller myter får konsekvenser för både män och kvinnor i samhället. Det rör sig om hur kvinnor utifrån en förlegad syn på kvinnor och män, antas bära egen skuld för våldtäkter, hur kvinnor inte vågar anmäla våldtäkter som inte begåtts av den ”typiske våldtäktsmannen” och hur mäns våld mot kvinnor framförallt anses vara en kvinnofråga. Genom medias fokus på överfallsvåldtäkter hamnar också andra ”icke-typiska våldtäkter” i skymundan. I detta har media ett stort ansvar då de i sina framställningar av mäns våld mot kvinnor har ett val i vilka brott de rapporterar om och hur de beskriver de inblandade. I stort har detta betydelse för samhällets kamp mot mäns våld mot kvinnor och för jämställdheten mellan kvinnor och män.

Lås in pedofilerna och kasta bort nyckeln. Tvångskastrera våldtäktsmännen. Samhällets dom mot sexualbrottslingarna är hård och vägen tillbaka för många omöjlig. Möt sexualbrottslingen och de som arbetar med män vars handlingar väcker avsky.