Syftet med denna litteraturstudie var att undersöka anhörigvårdares upplevelser av att vårda en närstående i livets slutskede i hemmet samt belysa de anhörigas upplevelser av möten med vårdgivarna.anhörigas upplevelse av den palliativa vården karakteriserades av befrämjande och hämmande upplevelser. Då de anhöriga kände att de hade gjort allt de kunnat för sin närstående genom att vårda denne i hemmet, så upplevdes det som att döden var lättare att acceptera. De anhöriga kände en stolthet och en tillfredsställelse över att ha varit anhörigvårdare och att de kunnat vara delaktiga i vården och de kände att de hade fått en stärkt självkänsla av upplevelsen. En avgörande faktor för hur de anhöriga upplevde den palliativa vården i hemmet var stödet de fick ifrån vårdgivarna.

Syftet med denna litteraturöversikt var att belysa hur den höga arbetsbelastning som förekommer inom dagens sjukvård påverkar sjuksköterskan och vården av patienten. Artikelsökning genomfördes i databasen Science Direct. Sammanlagt inkluderades 10 artiklar i studien, fem kvalitativa och fem kvantitativa. Resultatet visade att en hög arbetsbelastning påverkade sjuksköterskan på flera områden. Till exempel så fick hon inte den tid hon behövde med patienten för att göra ett tillfredsställande arbete. Den höga arbetsbelastningen påverkade sjuksköterskan då hon inte alltid hann med att ge den önskade vården. Det fanns även faktorer i arbetsmiljön som underlättade hennes arbete som ett väl fungerande samarbete med kollegorna. Sjuksköterskor var också beroende av ett bra kollegialt stöd och behövde få tid för att ta söka ny kunskap. Sjuksköterskans arbetsbelastning bör vara så att hon kan hantera och ha kontroll över sitt arbete. Kommunikationen mellan den anställde och ledningen var viktig, för att sjuksköterskan skulle kunna ge en vård av hög kvalitet.

No description available.

No description available.

No description available.

Introduktion: Palliativa patienter är en patientgrupp sjuksköterskan alltid kommer komma i kontakt med. Meningen med den palliativa omvårdnaden är att ge behandling så att patienten får ett värdigt avslut.Syftet med litteraturstudien var att belysa sjuksköterskans omvårdnadsintervention för patienter i palliativ vård. Metoden som valdes var en litteraturstudie och följde Polit och Becks (2012) nio stegs modell. Artiklarna söktes fram i databaserna PubMed och CINAHL. Efter en kvalitetsgranskning av artiklarna kvarstod 11 artiklar som alla var av kvalitativ ansats. Utifrån litteraturstudiens syfte framkom fem huvudkategorier med tio tillhörande underkategorier. Resultatet som framkom var Sjuksköterskan som relationsskapare, Sjuksköterskan som stöd, Sjuksköterskan som samordnare, Sjuksköterskan som kommunikatör, Sjuksköterskan som utvärderar och symtomhanterar. Slutsatsen som gjordes är att sjuksköterskan omvårdnadsinterventioner i samband med palliativ vård inriktas på att skapa goda relationer, kunna ge stöd, samordning mellan olika vårdprofessioner, kommunicera med patient och närstående, tillämpa patientbedömning och kunna symtomhantera. De olika huvudkategorierna innebär sjuksköterskans handlande både gällande indirekt med andra vårdprofessioner och i direkt samspel med patienten och detta utgör sjuksköterskans omvårdnadsinterventioner i den palliativa vården.

Bakgrund: Den palliativa vården inkluderar en väldigt stor patientgrupp. Palliativ vård ges både på institutioner men också i allt större utsträckning i patientens hem. Anhöriga blir i hemmen mer delaktiga i vården och de behöver stöd av sjukvården. Kvalitén på den palliativa sjukvården som erbjuds av sjukvården har många brister och därför behöver anhörigas upplevelser av det palliativa skedet tas del av och öka kunskapen hos sjukvårdspersonal. Syfte: Syftet med studien var att beskriva anhörigas upplevelser av att ha en familjemedlem som vårdats i det palliativa skedet.Metod: En litteraturstudie baserad på åtta vetenskapliga artiklar med en kvalitativ ansats. Studien analyserades utifrån en kvalitativ manifest innehållsanalys.Resultat: Utifrån analysen framkom det fyra kategorier och nio underkategorier som beskriver upplevelser om hur det är att vara närstående till en patient som vårdas palliativt. Resultatet visar att anhöriga kan få känslan av maktlöshet och att de krav som ställs kan leda till försummelse av dem själva. En tröst hittade de anhöriga i sin egen familj. Delaktighet var något som kunde få anhöriga att se ett sammanhang i den palliativa sjukvården och att hjälpa dem att hitta en plats i vårdandet. Även tankar om livet efter döden blev tydligare hos de som hade en anhörig som vårdades palliativt.Slutsats: Resultatet visar vikten av att sjuksköterskan ska använda sig av ett holistiskt perspektiv som inte bara innefattar den sjuke utan även de anhörigas livsvärld. Genom en kontinuerlig kommunikation och en god vårdrelation kan sjuksköterskan lindra lidande och förebygga hälsa.

Bakgrund: Forskning inom palliativ vård beskriver att naturen kan utgöra en viktig copingstrategi för patienten, skapa mening och öka livskvaliteten genom lindring och ett ökat välbefinnande. Syfte: Syftet var att belysa sjuksköterskors upplevelser, uppfattningar och erfarenheter av naturens betydelse för patienter inom palliativ vård och på vilket sätt de använder naturen i omvårdnaden. Metod: Intervjustudie med kvalitativ ansats. Fem halvstrukturerade intervjuer genomfördes med fem sjuksköterskor. Materialet analyserades med en kvalitativ innehållsanalys enligt Lundman & Hällgren Graneheim (2008). Resultat: Informanterna upplevde att naturen hade stor betydelse för patienter i palliativ vård. Naturen gav patienterna andra perspektiv som skingrade deras tankar och lindrade smärta och ångest samt gav välbefinnande i form av njutning, glädje och en känsla av frihet. Utemiljöerna och utsikten beskrevs. Naturbilder, tapeter med naturmotiv och naturfilmer visade sig ha stor betydelse. En samstämmighet i personalgruppen och chefens delaktighet kring att använda naturen betonades. Naturen blev till ett konkret verktyg i omvårdnaden och gav personalen ett ökat välbefinnande. Slutsatser: Naturen har stor betydelse för patienter i palliativ vård. Det är av vikt att all personal inom vården av patienter i palliativt skede ser och tar vara på de möjligheter naturen kan ge till lindring och ökad livskvalitet för patienten.

Background The aim of palliative care is to improve the quality of life for both the patient and her next of kin during the patient’s end of life. Palliative care rests on the four cornerstones managing symptoms, communication and relationship, teamwork and relative support. The nurses’ task is to assess the patients’ physical, mental and spiritual needs according to these four cornerstones.Aim To assess nurses’ experiences of treating patients at the end of life.Method Eleven academic journals that respond to the aim has been analyzed and synthesized in a literature review in order to summarize current research on the subject. The result was reviewed and similarities and differences were analyzed. The result yielded five major themes.Result The result gave a comprehensive overview of different experiences of nurses caring for patients at the end of life. These experiences is described under the five major themes – nurses professional approach, nurses need for collegial support, the burdensome work in palliative care, nurses experiences of death and nurses and relationship with patients and their next of kin.Discussion In the discussion the result has been discussed using Partricia Benners theory From novice to expert which is a useful theory about the nurses’ development. It touches different aspects of the stages in which the nurse develop from beginner to expert. Also earlier research about the experiences of the nurse in palliative care is discussed in this part.Keywords Palliative care, end of life care, nurses, experiences.

No description available.