This study aimed to analyze how the Court of Appeal takes the child's best interest intoaccount when considering a custody transfer decision in favor of the family homeparents. The analysis of this study´s chosen Court of Appeal judgements were codedthrough a thematic analysis to gather recurring patterns in the Court of Appealsestablishment of the child's best interest. Some of the most recurring patterns that thestudy concluded were the child's needs, the child's own will on the basis of age andmaturity, the biological parents adequacy as well as if there had been any functioningaccess between the biological parents and the child during the time of placement in thefamily home. The results were analyzed through the attachment theory as well as antheory of legal interpretation, which led to an understanding of the part attachmenttheory plays in custody cases, both the child's attachment to its biological parents andfamily home parents. The study could also conclude that the interpretation of the child'sbest interest in a legal matter depended on how the child's legal role was considered bythe Court of Appeal. The consideration of the child's best interest were seen to varybetween cases that led to an transfer of custody for the family home parents and caseswhere the custody transfer were rejected, based on what the Court of Appeal consideredthe Child´s best interesest to be in each particular case. / Denna studie syftade till att analysera hur hovrätten beaktar barnets bästa i rättsfall somgäller vårdnadsöverflytt till familjehemsföräldrar. Studiens valda hovrättsdomar analyserades utifrån en tematisk analys Återkommande mönster i hur hovrätten argumenterade för-, och fastställde barnets bästa i sin bedömning eftersöktes. Några av de meståterkommande mönstren tematiserades under rubrikerna barnets behov, barnets egenvilja utifrån ålder och mognad, de biologiska föräldrarnas lämplighet och ett fungerande umgänge under tiden för placering. Resultatet analyserades utifrån ett anknytningsteoretiskt- och ett rättsteoretiskt perspektiv, vilket bidrog till en djupare analys avanknytningens roll i en vårdnadsöverflytt, både barnets anknytning till de biologiskaföräldrarna såväl som till familjehemsföräldrarna. Även framkom det att beroende påhur hovrätten ser barnets roll i en rättslig process, så varierar tolkningen av barnetsbästa. Hur hovrätten beaktade barnets bästa skiljde sig i de domar som kom att leda tillen vårdnadsöverflytt, kontra de domar som kom att leda till ett avslag i frågan om envårdnadsöverflytt på så sätt att det som ansågs vara barnets bästa, skiljde sig från fall tillfall.

De senaste åren har placerade barns rättigheter kommit att diskuteras i det offentliga rummet och sedan barnkonventionen integrerats i svensk lagstiftning 2020 har flera förändringar tillkommit som ämnar att stärka barns rättsliga ställning och möjliggöra för en samhällsvård där placerade barns behov av stabilitet och kontinuitet prioriteras. Denna kvalitativa studie har studerat domslut om vårdnadsöverflytt enlig FB 6:8 där socialnämnden i tingsrätten väckt talan om huruvida den rättsliga vårdnaden om barnet bör flyttas över till familjehemsföräldrarna. Syftet med studien är att undersöka hur tingsrätter i sitt domslut kan beakta vad som är barnets bästa och i vilken utsträckning barnets egen röst kan framkomma. Studien använder sig av socialkonstruktivism som teoretiskt perspektiv, i kombination med för studien centrala begrepp.  Studien bygger på 41st tingsrättsdomar som genom tematisk analys identifierat två huvudteman och fem underteman. Det första huvudtemat - barnets bästa enligt domstolen visade att domstolens bedömning av vad som är barnets bästa beaktas genom studiens tre underteman - hem, tid och återförening. Resultatet visade att dessa teman kan motiveras med begrepp som sällan ges någon tydlig innebörd eller betydelse. Det andra huvudtemat - barnets vilja (röst) enligt domstolen med två underteman - det diskvalificerade barnet och barnet som kompetent, visade att barnen sällan har något reellt inflytande på beslut som berör dem och sällan inkluderas i bedömningen av vad som är barnens bästa. Vuxna inom myndighet och domstol kan bestämma vad som är barnets bästa utifrån vad de bedömer är barnets behov och intressen. Vad barnen själva tycker får vi veta mycket lite om i de 41 domsluten. En slutsats i studien visade att i de 41 domsluten om vårdnadsöverflytt tas hänsyn (nästan) alltid till barnets bästa, men definitionen av barnets bästa är komplext och innefattar många olika begrepp. Domstolen använder många gånger begrepp utan att ge dessa någon tydlig innebörd eller förklaring.En annan slutsats som dras är hur barnets egen röst och vilja inte framkommer i någon särskilt stor utsträckning i de 41 domskälen, samt att det sällan motiveras varför barnens röst inte tas i beaktande om den uteslutits från den sammanvägda bedömningen.