Spelling suggestions: "subject:"vårdorganisation"" "subject:"vårdorganisations""
1 |
Omvårdnadskompetensens betydelse för patientsäkerheten i vårdorganisationen : En litteraturstudie / The meaning of nursing competence for patient safety in the health care organization : A literature reviewSöderlind, Linnéa, Wiberg, Maria January 2016 (has links)
Introduktion: Vårdorganisationer ska tillgodose patientsäker vård av hög kvalitet på ett så effektivt sätt som möjligt. Patienter drabbas dock i stor omfattning av vårdskador som skulle kunna undvikits om adekvata åtgärder vidtagits vid deras kontakt med hälso- och sjukvården. Sjuksköterskorna utför omvårdnadshandlingar med de givna resurser som vårdorganisationen tillhandahåller. Syfte: Att belysa betydelsen av sjuksköterskors omvårdnadskompetens för patientsäkerheten ur ett organisatoriskt perspektiv. Metod: Polit och Becks (2017) niostegsmodell har använts med ett deduktivt arbetssätt. Ramverket har varit förutbestämda patientsäkerhetsindikatorer (trycksår, fall, nosokomiala infektioner, misslyckande att rädda och mortalitet) samt Donabedians (1988) begreppsmodell. Tio kvantitativa artiklar har använts till resultatet. Resultat: Sjuksköterskors omvårdnadskompetens har visat sig genom procentandelen sjuksköterskor i omvårdnadsgruppen, omvårdnadstiden som patienter får av sjuksköterskor samt kandidatexamen och klinisk erfarenhet hos sjuksköterskorna. Vid en ökning av omvårdnadskompetensen så minskade vårdskador oavsett avdelningens karaktär. Konklusion: Mer än hälften av vården består av omvårdnad där sjuksköterskor leder omvårdnadsarbetet. Sammansättningen av omvårdnadsgrupper har en avgörande roll för patientsäkerheten. Procentandel sjuksköterskor i omvårdnadsgruppen bör vara omkring 85- 88%. För att öka patientsäkerheten krävs mer evidens och datainsamling kring vilka omvårdnadshandlingar som påverkar vårdutfall utifrån struktur, process och vårdutfallsnivå. Detta skulle stärka sjuksköterskeprofessionens betydelse och underlätta för verksamheter och beslutsfattare vid kvalitetsförbättring av vården.
|
2 |
Vårdorganisationens struktur : en litteraturstudie / The structure of health care organization : a litterature studyOlsson, Anna, Åkerman, Anna January 2006 (has links)
<p>Hälso- och sjukvårdens organisation präglas i de flesta länder av en hierarkisk organisationsstruktur där klara skiljelinjer finns mellan över- och underordnade nivåer för att legitimera och underlätta beslutsfattande, ordergivning och kontroll. Syftet med studien var att beskriva den hierarkiska vårdorganisationens effekter på sjuksköterskans omvårdnadsarbete inom sluten vård. Metoden var en litteraturstudie. Artiklar har sökts i databaserna CINAHL och Medline. Efter urval och granskning återstod 17 artiklar som</p><p>utgjorde underlag för resultatet. Artiklarna som inkluderades var skrivna mellan 1997-2006. I resultatet framkommer att organisationen har både förutsättningar och hinder som ger effekt på sjuksköterskans kliniska omvårdnadsarbete, med avseende på</p><p>arbetstillfredsställelse, relationer med andra yrkesgrupper, professionell yrkesroll och reflektivt och vetenskapligt arbetssätt. Studiens resultat visar på att organisationsstrukturen främst utgör hinder för sjuksköterskan att professionalisera sig i omvårdnad i det kliniska arbetet.</p>
|
3 |
Vårdorganisationens struktur : en litteraturstudie / The structure of health care organization : a litterature studyOlsson, Anna, Åkerman, Anna January 2006 (has links)
Hälso- och sjukvårdens organisation präglas i de flesta länder av en hierarkisk organisationsstruktur där klara skiljelinjer finns mellan över- och underordnade nivåer för att legitimera och underlätta beslutsfattande, ordergivning och kontroll. Syftet med studien var att beskriva den hierarkiska vårdorganisationens effekter på sjuksköterskans omvårdnadsarbete inom sluten vård. Metoden var en litteraturstudie. Artiklar har sökts i databaserna CINAHL och Medline. Efter urval och granskning återstod 17 artiklar som utgjorde underlag för resultatet. Artiklarna som inkluderades var skrivna mellan 1997-2006. I resultatet framkommer att organisationen har både förutsättningar och hinder som ger effekt på sjuksköterskans kliniska omvårdnadsarbete, med avseende på arbetstillfredsställelse, relationer med andra yrkesgrupper, professionell yrkesroll och reflektivt och vetenskapligt arbetssätt. Studiens resultat visar på att organisationsstrukturen främst utgör hinder för sjuksköterskan att professionalisera sig i omvårdnad i det kliniska arbetet.
|
4 |
Första linjens chefers upplevelser av den egna psykosociala arbetsmiljön i en vårdorganisationSellman, Åsa January 2016 (has links)
Syftet med denna kvalitativa studie var att förstå och sammanfatta hur första linjens chefer (FLC) i en vårdorganisation upplever sin egen psykosociala arbetsmiljö, vad de tycker fungerar bra, vilka utmaningar de ser, och vilket stöd de behöver för att kunna förbättra den egna psykosociala arbetsmiljön. Jag genomförde semi-strukturerade intervjuer för att samla in data och två klassiska modeller inom psykosocial arbetsmiljöforskning: krav-kontroll-stöd och ansträngning-belöning, har fungerat som teoretiska tolkningsramar. Tematisk analys användes för att analysera data och identifiera teman för resultatet. Resultatet visade på sju teman som respondenterna upplevde påverkade deras egen psykosociala arbetsmiljö: chefsrollen, arbetsbelastning, styrning av den dagliga verksamheten, påverkan/beslutsutrymme, information/kommunikation, arbetsrelationer/samarbete och stödfunktioner. Några utmaningar för FLC är: orimligt höga krav, stora arbetsgrupper, bemanningsproblem, tidskrävande administration, brist på långsiktig planering och förbättringsarbete, mycket övertid och behov av mer stöd för att minska arbetsbelastningen. En närliggande tolkning av resultatet är att flera delar behöver förändras för att förbättra FLCs psykosociala arbetsmiljö och förutsättningarna för chefsuppdraget. / The purpose of this qualitative study was to understand and summarize how first-line managers (FLM’s) in a healthcare organization is experiencing their own psychosocial work environment, what they think works well, what challenges they see, and what support they need to improve their own psychosocial work environment. I conducted semi-structured interviews to collect data and two classic models in the psychosocial work environment research: demand-control-support and effort-reward, have served as theoretical frameworks of interpretation. Thematic analysis was used to analyze data and identify themes for the result. The result showed seven themes that the respondents experienced affected their own psychosocial work environment: the manager role, workload, control of daily operations, impact/decision latitude, information/communication, working relationships/cooperation and support functions. Some challenges for FLM are: unreasonable high demands, large workgroups, challenges with staffing, time-consuming administration, lack of long-term planning and improvement work, a lot of overtime and more support needed to reduce workload. An interpretation of the result is that the organization needs to change several parts to improve FLM’s psychosocial work environment and conditions for the manger role.
|
5 |
Speglas den egna attityden i bemötandet? : Multiresistenta bakterier (MRB); inställning, kunskap och attityd / Does the personal attitude reflect the encounter? : Multidrug-resistant bacteria (MDRB); approach, knowledge and attitudeBreton, Cecilia, Stark, Nathalie January 2015 (has links)
Bakgrund: Kolonisering och spridning av multiresistenta bakterier (MRB) är ett ökande problem både i samhället och i sjukvården idag. MRB smittar genom kontaktsmitta, genom direkt personkontakt eller kontakt av kontaminerade ytor. Frågor rörande patientsäkerhet påverkar alla inom hälso- och sjukvårdens organisationer, men huvudansvaret att utveckla ledningssystem för att ett systematiskt kvalitetsarbete ska kunna bedrivas, ligger på vårdorganisationen- och vårdgivaren. Kunskapsbrist om MRB hos vårdpersonal samt brist på tydliga riktlinjer i vården i det kliniska arbetet kan påverka attityder till och bemötande av patienter med MRB. Syfte: Att belysa vårdorganisationers ansvar, sjuksköterskans kunskaper om MRB samt hens attityder till och bemötande av patienter med MRB- smitta. Metod: Studien gjordes som en litteraturöversikt där tio vetenskapliga artiklar analyserades för att framställa resultatet. Resultat: I resultatet framkom att vårdorganisationen och ledarskapet var av stor vikt för sjuksköterskans förutsättningar att ge god och säker vård till patienter med MRB. Kunskaperna om MRB var oftast låga. Attityder och bemötande visade sig i de flesta fall också påverkas av kunskapsnivån. Dålig kunskap och brist på erfarenhet av patienter med MRB kunde även relateras till ökade rädslor hos sjuksköterskor att smittas av MRB. Diskussion: Resultatet diskuterades mot Travelbee´s teori om mellanmänskliga relationer och konsensusbegreppet vårdande. Vårdorganisationens ansvar och kunskaper hos sjuksköterskor om MRB tycks vara de faktorer som mest påverkade bemötandet gentemot och attityderna till patienter med MRB. / Background: Colonization and transmission of MDRB is an increasing problem today, both in society and in health care settings. MDRB is most commonly transmitted through cross-contamination through personal contact and contact with contaminated surfaces. Patient safety affects everybody within health care settings. Main responsibility lies with healthcare organizations and caregivers, to develop management systems for systematic quality improvement. Knowledge deficiency of MDRB among health care personnel and lack of clear guidelines in health care settings may influence the attitudes and behaviour towards patients with MDRB. Aim: To illustrate healthcare organizations responsibilities, nurses’ knowledge of MDRB and nurses’ attitudes and behaviour towards patients with MDRB. Method: The study was conducted as a literature review and ten scientific papers were analysed to generate the results. Results: The results showed that healthcare organizations and leadership were of great importance for the nurses’ ability to provide good and safe care for patients with MDRB. Knowledge about MDRB was also proved to be low. Deficient knowledge and lack of experience of caring for patients with MDRB among nurses might also influence their own fears of contracting MDRB. Discussions: The results were discussed against Travelbee’s Intrapersonal relationship- theory and the concept of caring. Healthcare organizations responsibility and nurses’ knowledge of MDRB seemed to be the eminent factors that influenced both behaviour and attitudes towards patients with MDRB.
|
Page generated in 0.0714 seconds