Patienter som är bärare av multiresistenta bakterier (MRB) upplever i många fall ensamhet, bristande information, längre väntetider och dålig kunskap hos sjukhuspersonalen. Sjuksköterskans kunskapsnivå har stort samband med organisationskulturen, graden av engagemang till vården samt erfarenhet av att vårda patienter med MRB. Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att vårda vuxna patienter med MRB. En kvalitativ intervjustudie som utgick från semistrukturerade frågor genomfördes på två kirurgavdelningar vid ett sjukhus i mellersta Sverige. Deltagarna var sjuksköterskor mellan 25-45 år gamla med 3-15 års erfarenhet inom yrket. Intervjumaterialet analyserades med kvalitativ innehållsanalys vilket resulterade i tre kategorier. Huvudresultatet visade att det fanns tre behov för att kunna genomföra bästa möjliga omvårdnad till patienter med MRB. Sjuksköterskorna menade att kommunikation med patienterna behövdes för att lugna, skapa delaktighet i vården och förebygga smittspridning. Förmåga till anpassning behövdes genom ökad erfarenhet samt god uppföljning från chefer och medarbetare. Att ständigt utveckla rutiner behövdes genom bra planering av vården och påminnelser mellan kollegor vid glömska och slarv. Slutsatsen vid den föreliggande studien är för att kunna ge bästa möjliga vård till patienter med MRB och förebygga smittspridning krävs ett bra sammarbete mellan sjuksköterskor, chefer och medarbetare. Det är av stor vikt att patienter och personal får den information de behöver för att känna sig trygga med situationen samt att det ständigt sker en utveckling av de rådande rutinerna och planeringen av vården.

No description available.

Bakgrund: Multiresistenta bakterier [MRB] är bakterier som skapat resistens (motstånd) mot antibiotika. Dessa är ett utbrett problem världen över då MRB gör det svårare att bota infektioner hos patienter. Patienter med MRB vårdas ofta utifrån särskilda bestämmelser inom den somatiska sjukvården. Som sjuksköterska finns restriktioner och särskilda rutiner som måste följas vid vård av patienter med MRB. Detta för att bland annat förhindra smittspridning. Då sjuksköterskan idag möter allt fler MRB-smittade patienter i vården är det viktigt att belysa hur sjuksköterskorna upplever vården av patienter med MRB. Syfte: att belysa sjuksköterskors upplevelser av att vårda patienter med multiresistenta bakterier inom den somatiska vården. Metod: Kvalitativ intervjustudie där sju allmänsjuksköterskor ingick. Intervjumaterialet är transkriberat och analyserat utifrån Lundman och Hällgren Graneheims (2012) mall för manifest, kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Resultatet består av tre huvudkategorier; smittoprevention, kunskap och erfarenhet samt sjuksköterskans etiska förhållningssätt. Huvudkategorierna är i sin tur indelade i åtta subkategorier. Inom dessa kategorier framkommer sjuksköterskors olika upplevelser och känslor när de vårdar patienter med MRB. Slutsats: Studiens resultat visar att upplevelser av att vårda patienter med MRB till största del präglas av hur mycket kunskap och erfarenhet sjuksköterskan har. Det anses också problematiskt att upprätthålla en tillfredställande vård på lika villkor för MRB-smittade patienter som vårdas inom isoleringsvården.

No description available.

Multiresistenta bakterier är bakterier som utvecklat motståndsmekanismer mot läkemedel. Risken för att koloniseras av dessa bakterier är ett problem som ökar globalt, följaktligen växer antalet patienter som vårdas isolerade. Isoleringsvård innebär att patienten har ett eget rum och egen toalett att förhålla sig till, samt att vårdpersonal ska tillämpa specifika rutiner och åtgärder. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva upplevelser av isolering hos patienter koloniserade med multiresistenta bakterier (MRB) inom slutenvården. Metod: En kvalitativ manifest innehållsanalys med inifrån perspektiv tillämpades för att besvara studiens syfte. I analysen ingick nio vetenskapliga artiklar. Resultat: Isoleringen påverkade patienternas upplevelser utifrån flera aspekter som resulterade i kategorierna: ’Att vara ensam och känna ett känslomässigt lidande’, ’Att känna begränsningar i relationer och vara orolig för smittspridning’, ’Att känna sig stigmatiserad och få låg självkänsla i brist på egen kunskap’, ’Att tveka över sjukvårdspersonalens kunskap och åtgärdernas betydelse’ och ’Att vara instängd i ett rum där miljön har stor betydelse’. Slutsats och kliniska implikationer: I litteraturstudien identifierades patienternas bristande kunskap om isoleringen och varför vissa åtgärder ägde rum. Det behövs ytterligare forskning på vilket sätt patienter erhåller ökad kunskap i kombination med isoleringsvård. På så sätt kan patienternas förståelse i situationen öka deras känsla av sammanhang. Genom utvidgning av sjukvårdspersonalens kunskap om patienters personliga upplevelser av att befinna sig inom isoleringsvård kan ett personcentrerat förhållningssätt främjas. Troligtvis förbättrar det även bemötande av patienternas redan identifierade behov.

Bakgrund Antibiotikaresistens ökar i världen och utgör ett hot mot global folkhälsa. Multiresistenta bakterier kan ge upphov till svåra ihållande infektioner på grund av att förstahandsvalpreparat inte längre fungerar som behandling eller profylax, vilket i sin tur leder till att infektioner blir svårare att kontrollera. Sjuksköterskan kärnkompetens är att bedriva personcentrerad omvårdnad, vilket betyder att patienten ses som en helhet, inkluderas i omvårdnaden samt ges makt att påverka dess utformning. Ett sätt att göra det är genom patientutbildning om smitta med multiresistenta bakterier där sjuksköterskan utgår ifrån patienternas individuella behov och preferenser. Genom skräddarsydda utbildningsinsatser kan sjuksköterskan värna om patienternas känsla av trygghet. Syfte Syftet var att beskriva patienters upplevelser av sjuksköterskans information och patientutbildning gällande smitta med multiresistenta bakterier och smittprofylax. Metod Allmän litteraturöversikt valdes som metod lämpad för att basvara syftet. Databassökning gjordes i databaser PubMed och CINAHL. Tretton vetenskapliga artiklar, varav 11 kvalitativa och två kvantitativa, inkluderades i studien. Resultat Arbete med dem inkluderade artiklarna resulterade i identifiering av tre huvudteman. De tre huvudteman var patienters negativa upplevelser, patientutbildningens positiva effekter och utbildningsstrategier. Slutsats Sjuksköterskan har en viktig roll att bedriva personcentrerad omvårdnad och värna om patienterna känsla av trygghet. Patienter smittade med multiresistenta bakterier erkänner sitt informationsbehov och upplever att det är viktigt att utbildas om smittan. Detta kan mildra deras negativa upplevelser av vården samt främja deras känslor av trygghet och egenmakt. Att ha med en närstående vid utbildningstillfälle och imitera sjuksköterskans agerande kring smittskyddsåtgärder framstår som framgångsrika utbildningsstrategier.

Problematiken med multiresistenta bakterier (MRB) ökar globalt, inte minst i vårdmiljöer. Eftersom problemet ökar behövs mer insikt, kunskap och resurser för att förhindra ytterligare smittspridning och resistensutveckling. Föreliggande studie, genomförd på ett sjukhus i södra Sverige, är en enkätundersökning som har till syfte att kartlägga vårdpersonalens inställning till vården av patienter som är smittade/bärare av MRB. Av 115 enkäter, som delades ut på en dialysavdelning och en anestesiavdelning, besvarades 83 stycken. Resultatet visade att en tredjedel var rädda för att bli smittade av MRB och/eller föra smittan vidare. De flesta uppgav att de känner till hygienrutiner eller var de finns dokumenterade. Trots detta önskade de flesta tydligare riktlinjer och rutiner. En tredjedel litade inte på sina kollegors kunskaper i vårdhygien. Majoriteten av respondenterna trodde dock inte att patienter med MRB får sämre vård än de som inte är smittade.Konklusionen av studien är att det behövs mer utbildning, tydligare och mer lättillgängliga riktlinjer och rutiner för att göra vården säkrare och personalen tryggare i sitt arbete.Nyckelord: Enkät, multiresistenta bakterier, inställning, resistens, vårdpersonal. / The problems with multiresistant bacteria (MRB) are increasing all over the world, not at least in hospitals. As the problems increase there is a need for deeper understanding, more knowledge and resources to prevent further transmission of infection and development of drug resistance. The present study practicable at a hospital in the south of Sweden is a questionnaire study, with the purpose to survey the health care personnel´s perception of care to patients with MRB. At a haemodialysis ward and an anesthetic ward 115 questionnaires were distributed, of which 83 were answered and returned. The study showed that one third of the respondents was afraid of catching the infection and/or transmitting the infection to anyone else. Most of the healthcare personnel reported that they have knowledge of the routines of hygiene or where they are documented. In spite of that, most of them wanted more distinct guidelines and routines. One third didn´t trust their colleagues’ knowledge of hospital treatment hygiene. The majority of the respondents didn’t think that patients with MRB get poorer care than those who are not infected.The conclusion of the study was that it is necessary with more education, better guidelines which are easy to find and routines to do the hospital care more safe and the healthcare personnel more confident in their work.Keywords: healthcare personnel, multidrug resistant bacteria, perception, questionnaire, resistance.

Bakgrund Antibiotikaresistens är rangeras idag som ett av de största hoten mot folkhälsan. Bärare av multiresistenta bakterier är ofta dåligt införstådda i vad det innebär att vara bärare vilket leder till ett minskat välbefinnande. Sjuksköterskor har en central roll i att informera patienter om deras hälsotillstånd och ska säkerställa att informationen är förstådd. Syfte Att undersöka sjuksköterskors upplevelse av att informera patienter som bär på multiresistenta bakterier om deras bärarskap. Metod Kvalitativ intervjustudie med induktiv ansats. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med sju sjuksköterskor på ett sjukhus i Mellansverige. Data analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat Analysen resulterade i fyra kategorier: arbetsmiljö, sjuksköterskans roll, patientens förutsättningar och okunskap. Informanterna upplevde att det var otydliga rutiner kring vilken information som skulle ges till patienterna. Informanterna antog att patienter redan var införstådda i sitt bärarskap när de ankom avdelningen. Patientens tillstånd och språk var faktorer som påverkade informationsgivandet. Det fanns en okunskap hos patienter och anhöriga som ofta ledde till en rädsla och onödig förstorning av bärarskapet. Kunskapsbrister existerade även hos vårdutbildade och kunde leda till att patienter blev felbehandlade. Slutsats Informanterna upplevde att det förekom otydliga rutiner kring vilken information som skulle ges till bärare av MRB om deras bärarskap. Förförståelse om att patienten redan var införstådd i sitt bärarskap samt patientens förutsättning att kunna motta information påverkade givandet av information. Att ge korrekt information till patienten och säkerställa sig om att informationen är förstådd är viktiga faktorer som leder till minskat lidande hos patienten samt minskad spridning av MRB i samhället. / Background Antimicrobial resistance is an increasingly serious threat to public health. Carriers of multidrug-resistant bacteria are often poorly understood in what it implies to be a carrier. This can lead to a reduced sense of wellbeing. Nurses have a central role in informing patients about their health condition and also in ensuring that the information is apprehended. Aim To investigate nurses’ experience of informing patients who carry multidrug-resistant bacteria about their colonisation. Method Qualitative interview study. Semi structured interviews were conducted with 7 nurses at a university hospital in central Sweden. The interviews were analyzed using content analysis. Result The analyze resulted in four categories: work environment, role of the nurse, patients’ conditions and lack of knowledge. The informants experienced uncertain routines concerning what information they should distribute to the patients about multidrug-resistant bacteria. The informants often assumed that the patients were well informed and understood  about colonisation of multidrug-resistant bacteria prior to the hospital stay. The patients’ condition and language could affect the distributed information. The informants recognized a lack of knowledge in patients and relatives that could lead to fear and exaggeration of the colonisation. Lack of knowledge was also seen among health care professionals and could lead to patients being mistreated at the hospital. Conclusion The informants experienced uncertain guidelines about what information to give carriers of multidrug-resistant bacteria. The patients’ condition and the preunderstanding that the patient already was well informed about being a carrier were two factors affecting the distribution of information. It is essential that nurses distribute adequate information and ensure that patients understand their condition in order to reduce the patient suffering and the spreading of multidrug-resistant bacteria in the society.

Multi-resistant bacteria are a growing problem worldwide. In relation to the bacteria spreading, the proportion of patients with multi-resistant bacteria also increase. In nursing, the encounter is described as a central part and works to ensure that the patient can express their feelings. How the meeting takes place has a great impact on whether the patient experiences suffering or not. A professional approach and knowledge regarding patients experience of the encounter as well as communication, forms a basis for the nurse to be able to meet the patient's unique needs in the encounter. The aim of this study is to describe how patients with multi-resistant bacteria experience the encounter with healthcare. This is a literature study is based on analysis of qualitative studies. The ten articles that make up the work have been analysed using a fivestep model. This resulted in two main themes and five sub-themes, which describe the experience of the meeting. The results describe how the staff's hygiene routines, attitudes and knowledge affect how patients experience the encounter. It also highlights the impact of the isolation in which patients are cared for and the stigmatization that was experienced during the encounter. In summary, it showed that patients with multi-resistant bacteria are at risk of experiencing an encounter that is stigmatizing. Patients experienced feelings such as guilt and shame due to the healthcare staff´s routines and attitudes in the meeting.

Meticillinresistent Staphylococcus aureus (MRSA) tillhör multiresistenta bakterier genom mecA-genen vars produkt orsakar resistens mot β-laktamantibiotika. Screening av MRSA i sjukvården sker ofta med kromogena medier som CHROMagar MRSA (C-MRSA). Målet med screeningen är att minska risk för smittspridning när ökad risk för bärarskap av MRSA kan förväntas. Det gäller exempelvis efter utlandsresa till land med hög MRSA-förekomst eller vid arbete där MRSA finns. Den nuvarande MRSA-screeningmetoden baseras på anrikning i en selektiv buljong innan odling på C-MRSA och efterföljande artidentifiering, genotypning samt resistensbestämning. Examensarbetets syfte var att utvärdera en metod för detektion av MRSA som utesluter den nuvarande selektiva anrikningbuljongen för att minska det laborativa arbetet och förkorta svarstid och därmed öka kostnadseffektiviteten. Godkänt resultat skulle vara samma eller ökad sensitivitet och specificitet jämfört med ordinarie metod. Metoder som användes var laboratoriets ordinarie metod för MRSA-screening samt en direkt metod utan anrikningsbuljong där prover från 318 konsekutiva kliniska screeningprover analyserades. Huvudsakligen var provtyperna från svalg, näsa och perineum. Ytterligare användes odling av MRSA i mono- och multikultur där provmaterialet var tre referensstammar respektive 50 kliniska MRSA-isolat. Den direkta metoden visade en lägre sensitivitet jämfört med ordinarie metod då endast 42,1% detekterades. Känsligheten var ökad efter två dygns inkubering (80%) och specificiteten var 100% oberoende inkuberingstid. MRSA-odlingen i både mono- och multikultur på C-MRSA uppvisade högst sensitivitet vid högre koncentrationer MRSA och längre inkubationstid jämfört med ordinarie metod. Baserat från resultaten från arbetet bör anrikningsbuljongen inte exkluderas utan vidare justering av metoden, genom exempelvis förändring av inkubationstid eller provvolym på C-MRSA.