Under alla tider har människan förmodat att miljön där den sjuke vårdas är en viktig del för tillfrisknandet. Miljöbegreppet är idag ett av fyra centrala begrepp inom vårdvetenskapen. Samspelet mellan människa, miljö, hälsa och omvårdnad ingår i ett flertal omvårdnadsmodeller. Genom att skaffa kunskap om vårdandets rum och hur det påverkar patientens välbefinnande, kan det skapas vårdrum som har en miljö som är positiv för patienten, närstående och vårdare. I denna studie har jag valt att undersöka hur patienten påverkas av miljön i vårdrummet där denne vårdas. Kvalitativa och kvantitativa artiklar användes och analyserades enligt Evans (2002) och Fribergs (2006) metoder. Tillgången på forskning inom detta område är mycket begränsad. 34 stycken artiklar analyserades, men endast 6 stycken uppfyllde syftet och kunde användas. I problemformuleringen finns de närståendes och vårdarnas perspektiv med, men på grund av att det saknas relevant vetenskaplig forskning om hur dessa påverkas så finns endast patientens perspektiv presenterat i resultatet. Fyra olika områden som visat sig vara viktiga i vårdrummet och som påverkar patienten är: ljuset, naturen, avskildhet och konst/färg. Ljuset är mycket viktigt för patienten, då studier visar att en ljus och luftig miljö skapar ett välbefinnande hos patienten. Av de analyserade artiklarna framgår det att det är viktigt att få tillgång till naturen i vårdrummet. Placering av fönster och möjlighet att se och höra naturen utanför kan bidra till detta. Även avskildhet är en viktig faktor. Vårdrummet bör utformas så att patienten har sin egen sfär och att det finns möjlighet för patienten att ostört kunna ta emot besökare. Dekoration och färger i vårdrummet är uppskattat och ger patienten en känsla av värme och trivsamhet. / Program:

I arbetet som ambulanssjuksköterska ingår att möta och vårda patienter i olika miljöer. Mötet kan ske i patientens hem, men också på en offentlig plats med allmänheten som åskådare. Detta ställer höga krav på ambulanspersonalen då målet är att värna om patientens integritet samtidigt som en god vård ska ges för att uppnå hälsa och välbefinnande hos patienten. Syftet med denna studie var att få kunskap om patienters upplevelser av att insjukna och vårdas på offentlig plats. Studien är kvalitativ och resultatet är baserat på intervjuer av nio informanter. Analysen har skett med hjälp av en innehållsanalys. Resultatet redovisas genom fyra kategorier; ”Vetskapen om att hjälp finns ger trygghet och lättnad”, ”Strategier för att hantera situationen”, ”Utsatthet och hjälplöshet” och ”Vårdarnas bemötande och omsorg” samt elva underkategorier. Resultatet visar bland annat att informanterna upplever trygghet då ambulanspersonalen utför omvårdnadsåtgärder såsom inger ett gott bemötande, kommunicerar med patienten och ger fortlöpande information. Trygghet uppnås också genom vetskapen om att ambulans är på väg eller när ambulanspersonalen anländer till platsen. Omgivningen spelar en stor roll vid det akuta insjuknandet. Informanterna upplever en trygghet när någon i deras omgivning tar ansvar och ringer efter ambulans. Känslan av att vara utlämnad eller uttittad av allmänheten är andra upplevelser som kan vara närvarande i den akuta situationen. Några bryr sig dock inte om människorna runtomkring och en del fokuserar enbart på att hantera situationen på egen hand. Slutsatser från resultatet i denna studie kan sammanfattas som att det inte enbart är negativt att insjukna på offentlig plats utan positiva aspekter framkommer också. / Program: Specialistsjuksköterskeutbildning med inriktning mot ambulanssjukvård

Akutmottagningarna i Sverige har på 74 akutintag besök av 2,5 miljoner människor. Problemet med långa väntetider blir allt större. Forskningen påvisar att de medicinska riskerna ökar när väntetiderna förlängs. När politikerna kräver att patienterna skall träffa läkare inom 60 minuter ställer det stora krav på akutmottagningarna. Akutmottagningarna svarar med att optimera flödesprocesserna, utnyttjar tiden maximalt samt omorganiserar sin personal. Vårdpersonalen upplever att mötet är kort och under stress därför bör det undersökas om patienterna upplever det samma. Syftet med uppsatsen är att beskriva patienternas upplevelse av det första mötet med sjuksköterska och läkare i samband med den första bedömningen i vårdrummet. Det är en empirisk studie med öppna intervjufrågor. En kvalitativ innehållsanalys med en induktiv ansats gjordes för att få svar på patienternas upplevelser. Upplevelserna kommer att ligga till grund för att öka vårdpersonalens förståelse och förhållningssätt till patienterna i triagemötet. Resultatet visade att patienternas upplevelse är att de blir snabbt omhändertagna. Patienterna är nöjda med effektiviseringen samtidigt upplever de att mötet är något stressat. Mötet i triagen är symtominriktat, men de får förmedla den information de tycker är viktig. Vårdrummet noteras men har ingen större betydelse. Det viktigaste är ett snabbt förlopp med vårdpersonal som uppmärksammar patienterna. I diskussionen framkommer att informanterna inte förväntar sig att vara delaktiga i mötet, men om vårdpersonalen möter dem med förståelse, uppmärksamhet och helhetssyn så känner de sig bekräftade och därmed delaktiga. Sker mötet i avskilt vårdrum och en behaglig miljö skapas bättre förutsättningar för mötet. / Program: Fristående kurs

The awareness regarding important aspects of how to plan and design healthcare environments is something that is constantly progressing. Even though these environments can be seen as complex, the knowledge and understanding of its many different users is often taken into consideration in today’s planning. Several studies have shown positive effects on the visual performance among the hospital staff but also positive effects regarding visual comfort that facilitates recovery and well-being among patients. However, when planning lighting in healthcare environments today, the focus often lies on providing good lighting qualities regarding the visual performance of the hospital staff and the patients are, by that, not taken in consideration to the same level of extent. Therefore this study was focused on analyzing if certain demands could be set on lighting in a nursing room, to improve the experience of visual comfort, from a patient perspective, while using two different lighting scenarios. The thesis has been conducted using an already approved and widely used method Evidence based design (EBD) through a literature study, a pre-study, and an experiment. This to evaluate and develop an innovative design to facilitate visual comfort from a patient's perspective. The visual parameters that the experiment has been focusing on are glare, luminance, contrasts, shadows, lighting principles, and the perception of objects. These parameters have been evaluated from a sitting, standing and lying position in two different lighting scenarios, developed from the hypothesis, without access to daylight. A healthcare environment has a number of different users, that all use the facilities in different ways. Therefore it was important that the innovative design, constructed for the experiment, did not compromise the visual comfort or need of light for the other users. A questionnaire was created, based on the visual parameters, to help answer the research questions. The experiment had a total of 30 participants, where each participant answered the questionnaire six times, one for each position and a total of three times in each lighting scenario.   The results were compiled and the mean values were analyzed to evaluate differences and similarities between the two lighting scenarios and between the positions. The results of the experiment show that there are certain demands that can be set on the artificial lighting in a nursing room, and it also shows that it is of great importance to plan for a various lighting environment since it can enhance the experience of visual comfort. Despite this, it is important for a lighting designer to carefully analyze and evaluate the patient's need for light in the specific ward that is being designed. To achieve a sustainable lighting solution it is important to remember that all the sustainability factors, such as the social, economic and environmental factors, are equally important to create a sustainable development. / Medvetenheten gällande viktiga aspekter av hur man planerar och utformar vårdmiljöer är något som ständigt ökar. Trots att dessa miljöer kan ses som komplexa, tas ofta kunskap och förståelse i beaktning för miljöernas många olika användare vid dagens planering. Flera studier har visat positiva effekter på visuell prestanda hos sjukhuspersonalen, men även positiva effekter gällande visuell komfort som påskyndar återhämtning och ökar välbefinnande bland patienter. När belysningsplanering idag utförs i vårdmiljöer ligger fokuset ofta på att tillgodose ljuskvaliteter med avseende för sjukhuspersonalens visuella prestanda och patienterna beaktas därmed inte i samma omfattning. Därför har denna studie fokuserats på att analysera om vissa krav kan ställas på artificiell belysning i ett vårdrum, för att förbättra upplevelsen av visuell komfort utifrån en patients perspektiv, vid utvärdering  av två olika belysningsscenarion. Studien har genomförts med hjälp av en redan beprövad och allmänt använd metod Evidensbaserad design (EBD), genom en litteraturstudie, en förstudie och ett experiment. Detta för att utvärdera och utveckla en innovativ design med fokus på att underlätta visuell komfort från patientens perspektiv. De visuella parametrar som experimentet har fokuserat på är bländning, luminans, kontraster, skuggor, olika belysningsprinciper samt uppfattningen av objekt. Dessa parametrar har utvärderats från en sittande, stående och liggande position, vid två olika belysningsscenarion med enbart artificiell belysning, utvecklad utifrån hypotesen. I en vårdmiljö vistas ett antal olika användare som alla använder anläggningarna på olika sätt. Det ansågs därför viktigt att den innovativa designen, som konstruerats för experimentet, inte påverkade den visuella komfort eller behovet av ljus för övriga användare. Ett frågeformulär skapades, baserat på de visuella parametrarna, för att besvara frågeställningen. Experimentet hade totalt 30 deltagare, där varje deltagare besvarade frågeformuläret sex gånger, ett formulär per position och totalt tre gånger vid varje ljusscenario. Resultaten sammanställdes och medelvärden analyserades för att utvärdera skillnader och likheter mellan de två belysningsscenarierna samt mellan positionerna. Resultaten av experimentet visar att det finns särskilda krav att ställa på den artificiella belysningen i ett vårdrum. Resultatet visar även att det är av stor betydelse att planera in en varierad ljusmiljö då det kan förbättra upplevelsen av den visuella komforten. Utöver detta är det även viktigt för en ljusdesigner att noggrant analysera och utvärdera patientens behov av ljuset i den specifika avdelningen som utformas. För att uppnå en hållbar belysningslösning är det viktigt att ha i åtanke att alla hållbarhetsfaktorer, såsom de sociala, ekonomiska och ekologiska, är lika viktiga att ta hänsyn till för att skapa en hållbar utveckling.