Organisationskultur är något som är komplext och svårdefinierat men som likväl har en betydelsefull roll. I nuvarande situation befinner sig sjukvården i en dragkamp mellan olika kulturer då det är en hierarkisk struktur, som idag kräver ett externt, ekonomiskt tänkt och som arbetar för att ge patienter ett värdigt möte. Samtidigt finns det stress för personalen i form av personalbrist medan cheferna har tryck från politiker och strama budgetar. Syftet med studien är att empiriskt undersöka om uppfattningen av en kultur inom slutenvården i Värmlands läns landsting, kan skilja sig beroende på hierarkisk position. I studiens syfte ingår också att identifiera och analysera de kommunikativa faktorer som bidrar till att kulturen skulle kunna uppfattas olika. Studiens huvudsakliga frågeställning är “I vilken utsträckning påverkar en anställds hierarkiska position dennes uppfattning om organisationskulturen?” följt av ”Vilken relation har den interna kommunikationen till den/de rådande uppfattningarna?”. Studiens analytiska ramverk har baserats på tidigare forskning och inom branschen väletablerade teorier för att definiera en viss typ av kultur inom en organisation, bland annat används ramverket för konkurrerande värderingar (Competing Values Framework) med vilken studien definierar de olika kulturerna inom organisationen genom dimensioner och kluster. För att besvara studiens frågeställningar har en enkätundersökning tillämpats. En totalundersökning gjordes på populationen som dock fick en bristande svarsfrekvens. Resultaten indikerade att en tydlig hierarkisk kultur uppfattas inom organisationen. Däremot fanns stora önskemål om att styra den mot en mer familjär kultur men att fortfarande behålla de hierarkiska strukturerna. Cheferna ansåg att deras ledarskap karaktäriseras av hjälpsamhet och uppmuntran till deltagande, vilket dock inte var något som uppfattades av någon annan inom organisationen. Detta beror med stor sannolikhet på den enkelriktade kommunikationen som går igenom en hierarkisk kommunikationsmodell. / Organizational culture is somewhat hard to define and a complex matter that nevertheless has an important role. The current healthcare is challenged by a tug of war between different cultures for its hierarchical structure, which today needs an external and economic turn of mind and still work for a worthy meeting with the patient. Simultaneously it exists a stressful situation for the health professionals in terms of staff shortage while the management has a constraint from politicians and tight budgets. The purpose of this study is to empirically investigate whether the perception of an organizational culture within Värmlands Council may differ depending on individual’s hierarchical positions. The purpose also includes identifying and analysing the communicative factors that contribute to the different perceptions. The main question of the study is “To what extent does an employee’s hierarchical position affect the perception of an organizational culture?” followed by “What is the relationship between the internal communication and the current perceptions?” The analytical framework of the study is based on previous research and within the industry well-established theories, including the Competing Values Framework, which the study uses to define the different cultures within the organization through its dimensions and clusters. To answer the study’s questions a survey has been applied that was sent to the whole population, which however, received a lack of response rate. The results indicate that a distinct hierarchical culture is perceived within the organization, alongside desires to direct it towards a more family-oriented culture while maintaining the hierarchical structures. The managers considered their leadership to be characterized by helpfulness and encouragement for participation, however it was not perceived in such way by anyone else within the organization. This is most likely due to the one-way communication that goes through a hierarchical communication model within the organization.

Syfte: Syftet med denna studie är att söka en djupare förståelse kring konsumenters attitydskapande gentemot ett varumärke när marknadsföring innehåller mångfald. Metod: För att uppfylla syftet med studiens genomfördes en kvalitativ forskningsstrategi där fokus på respondenters beskrivningar och erfarenhet av olika situationer kring det valda ämnet legat som grund för undersökningen. Detta gjordes med hjälp av individuella semistrukturerade intervjuer bestående av 20 personer i åldrarna 20–30 år med varierande kön. Följande teorier inkluderas i studien: self congruity, consumer brand identification, människan påverkas av det visuella, multikulturell marknadsföring och konsumenters relation till varumärken. Slutsats: I och med denna studie och dess resultat går det att konkludera att konsumenters attityd påverkas av visuell marknadsföring som innehåller mångfald. / Purpose: The purpose of this study is to seek a deeper understanding of consumer attitudes towards a brand when marketing contains diversity. Method: In order to fulfill the purpose of the study a qualitative research strategy was used, focusing on the participants experiences on different situations as the basis for the study. 20 participants, between the ages of 20 to 30 years old, were individually interviewed. The following theories are included in the study; self-congruity theory, consumer brand identification, individuals being influenced by visuals, multicultural marketing and consumer relationship with brands. Conclusion: The study shows that the consumers attitude is influenced by visual marketing that contains diversity.

Syftet med studien är att identifiera studenters uppfattningar och värderingar i valet av framtida arbetsgivare, för att skapa bättre förutsättningar att som arbetsgivare attrahera studenter. En kvantitativ studie med deduktiv ansats. För insamling av empiri utfördes en enkätundersökning på studenter inom specifika inriktningar. Studien visar att studenter har skilda uppfattningar om Region Kalmar län som arbetsgivare, beroende på vilken studieinriktningar de har. De studenter som har mer kontakt med arbetsgivare i form av exempelvis praktik, visar en större benägenhet att söka sig till dem efter studietiden. Således kan frekvent kontakt med studenter bidra till att man blir ett mer självklart alternativ på arbetsmark- naden. Studien visar även att värderingar kan skilja sig mellan olika studieinriktningar men att det främst har att göra med ålder och vart man befinner sig i livet. Yngre medarbetare har höga ambitioner men realistiska förväntningar i början av karriären vilket skapar möjligheter för arbetsgivare att överträffa deras förväntningar och därmed uppfattas som attraktiva. / The purpose of the study is to identify students perceptions and values in their selection of future employers, to create better conditions for attracting students as an employer. A quantitative study with deductive approach. For the collection of empirical data, a survey was conducted on students in specific fields. The study shows that students have different opinions about Region Kalmar County as an employer, depending on their field of study. The students who have more contact with employers in the form of internships, show a greater tendency to apply to them after the study period. Therefore, frequent contact with students can contribute to a more obvious alternative in the labor market. The study also shows that values can differ between different fields of study, but mainly it depends on age and where you are in life. Younger employees have high ambitions but realistic expectations at the beginning of their careers. This creates more opportunities and leads to employers having their expectations exceed, thus is perceived attractive.