Vindturbiner har vanligtvis byggts i kust- och jordbruksområden, men med en planerad utbyggnad av vindkraften i Sverige kommer nya platser behöva övervägas. En vindkraftpark placerad i inlandet kommer att påverkas av ett annorlunda vindklimat än en vindkraftpark i kustnära områden, främst på grund av högre turbulensintensitet och kraftigare vindskjuvning. Dessutom varierar atmosfärens stabilitet snabbare i inlandet. Nedströms vindturbiner uppstår så kallade vakar. En vindturbinvak är ett område med lägre vindhastighet och högre turbulensintensitet. I vindkraftparker orsakar vakar effektbortfall vid tillfällen då turbiner befinner sig i vakar från turbiner uppströms. Atmosfärens stabilitet påverkar vakdiffusionen, instabil skiktning leder till en snabbare återhämtning till omgivande vindhastighet medan stabil skitning leder till att vaken får en större utbredning. En ny metod för beräkningar av vakeffekter i vindkraftparker har utvecklats som bygger på en modell som tar hänsyn till atmosfärisk stabilitet, men i modellen fanns endast uttryck för neutral skiktning. Den centrala parametern i modellen är den karaktäristiska transporttiden som definierar vakens utbredning. Transporttid används tillsammans med Taylors hypotes som koordinat i medelvindens riktning. Genom att tillämpa Monin-Obukhov similaritetsteori kunde ett nytt uttryck, innehållandes stabilitet och turbulensintensitet, härledas för den karaktäristiska transporttiden. Med detta uttryck hittades ett sätt att hantera växelverkan mellan vakar genom att använda turbulensintensitet. Modellen användes för att skapa ett datorprogram för att beräkna vakeffekter för varierande atmosfärisk skiktning. I programmet läggs uttrycken för vakarna in i ett stationärt vindfält. För varje vindriktning beräknas effektutvinningen för olika atmosfäriska förhållanden. För att utvärdera modellen har den jämförts med mätningar från en småskalig vindkraftpark. Från tidigare undersökningar fanns värden på den karaktäristiska transporttiden för stabil, neutral, instabil skiktning och dubbelvakar i neutral skiktning. Med programmet kunde dessa värden fås fram. Den relativa effektutvinningen beräknades för varierande atmosfärisk stabilitet och jämfördes med uppmätt effektutvinning. Modellen visade ganska god överensstämmelse medmätningarna. Stabil skiktning orsakade högre effektbortfall medan instabil skiktning minskade effektbortfallet. Dessutom undersöktes den relativa effektutvinningen för ett antal turbiner i rad. Modellen visade sig återge det jämviktsläge i effektutvinningen som ofta har observerats. / Traditionally, wind turbines have been built in farmlands and coastal areas. However, with plans ahead of a large expansion of the installed wind power in Sweden new sites have to be found. A wind farm located in the inland will experience a wind climate different from a wind farm close to the coast, mainly due to higher turbulence intensity and larger wind shear. In addition, the atmospheric stability will vary more rapidly. Wakes will appear downstream wind turbines. A wake is a region of lower wind speed and higher turbulence intensity. In a wind farm wakes cause power losses in situations when turbines operate in the wakes of turbines upstream. The wake diffusion process is dependent on the atmospheric stability, unstable stratification leads to a faster wind speed recovery while the wake will expand further downstream in stable stratification. A new method for calculations of wake effects has been developed based on a model where atmospheric stability is included, but only expressions for a neutral atmosphere were provided. The main feature of the model is the characteristic transport time, defining the expansion of the wake. The transport time is used together with Taylor’s hypothesis as the coordinate in the mean wind direction. By implementing Monin-Obukhov similarity theory a new expression including stability and turbulence intensity was derived for the characteristic transport time. With the turbulence intensity appearing in the new expression a way of handling wake interaction could be found. The model was used to create a computer program for calculations of wake effects in different atmospheric stratifications. In the program the wake expressions are superimposed in a stationary wind field. In each wind direction the power output is calculated for varying atmospheric conditions. For validation the model has been compared with measurements from a small wind farm. From earlier investigations values of the characteristic transport time were provided for stable, neutral, unstable stratification and double wakes in neutral conditions. With the method proposed these values could be reproduced. The relative power output was calculated for different stratifications and compared with measured power output. The model showed a fairly good agreement with the measured data. Stable stratification led to higher power losses while unstable stratification reduced power losses. Moreover, the relative power in a row of turbines was investigated and the model was found to reproduce the equilibrium in power production often observed.

<p>Idag ser undervisning i matematik i stort sett ut så att elever får gemensamma genomgångar och sedan uppmanas de att själva räkna de uppgifter som finns i boken medan läraren går runt och hjälper till. Vissa elever tycker att detta arbetssätt inte främjar motivation för lärande och att det inte finns anknytning till vardagslivet. Vissa tycker att det är ett bra arbetssätt som passar dem. Skillnaden beror på att vi människor lär oss på olika sätt, vi har olika lärstilar. I uppsatsen presenteras VAKmodell. Enligt modellen har personer visuell, auditiv eller kinestetisk lärstil, medan matematikundervisning har visuell, auditiv eller kinestetisk inlärningsmodalitet. Undersökningen visar vilka inlärningsmodaliteter som dominerar i matematikundervisningen på grund- och gymnasieskolor, vilka elever som gynnas/missgynnas i skolan och om lärare föredrar att välja undervisningssätt med samma modaliteter som deras egen lärstil. Slutsatsen är att undervisningen är bäst anpassad till elever med visuell lärstil medan de flesta av eleverna är kinestetiska. Majoriteten av matematiklärare har en visuell lärstil och föredrar undervisningssätt med visuella inlärningsmodaliteter.</p>

Idag ser undervisning i matematik i stort sett ut så att elever får gemensamma genomgångar och sedan uppmanas de att själva räkna de uppgifter som finns i boken medan läraren går runt och hjälper till. Vissa elever tycker att detta arbetssätt inte främjar motivation för lärande och att det inte finns anknytning till vardagslivet. Vissa tycker att det är ett bra arbetssätt som passar dem. Skillnaden beror på att vi människor lär oss på olika sätt, vi har olika lärstilar. I uppsatsen presenteras VAKmodell. Enligt modellen har personer visuell, auditiv eller kinestetisk lärstil, medan matematikundervisning har visuell, auditiv eller kinestetisk inlärningsmodalitet. Undersökningen visar vilka inlärningsmodaliteter som dominerar i matematikundervisningen på grund- och gymnasieskolor, vilka elever som gynnas/missgynnas i skolan och om lärare föredrar att välja undervisningssätt med samma modaliteter som deras egen lärstil. Slutsatsen är att undervisningen är bäst anpassad till elever med visuell lärstil medan de flesta av eleverna är kinestetiska. Majoriteten av matematiklärare har en visuell lärstil och föredrar undervisningssätt med visuella inlärningsmodaliteter.

<p>Syftet med detta arbete var att ta reda på hur medvetna lärare på lågstadiet är av lärstilar och hur de praktiserar detta i sin undervisning. Jag har intervjuat sju lärare på lågstadiet för att ta reda på detta. Lärarna i min undersökning är relativt medvetna om lärstilar. Denna medvetenhet gör att det undervisar både genom att berätta (auditivt), visa (visuellt) och att de låter eleverna göra saker (kinestetiskt/taktilt) för att förstå. Detta gör att de allra flesta elever kan tillgodogöra sig undervisningen. Trots detta upplevde lärarna att de elever som lär in genom att ”göra” saker ofta kom i kläm i skolan eftersom deras inlärningsstil kräver mer arbete av läraren.</p> / <p>The purpose of this study has been to find out how conscious primary school teachers are of different learning styles and how they use them in practice. I have interviewed seven primary teachers for this study. The teachers were relatively conscious of different learning styles. This consciousness means that the education is both auditive, visual and that they let the pupils learn by doing to understand. This cause that the most pupils can profit from the training. Despite this they witnessed how pupils who “learnt by doing “lost out in the classroom because their needs demanded more effort from teachers.</p>

Syftet med detta arbete var att ta reda på hur medvetna lärare på lågstadiet är av lärstilar och hur de praktiserar detta i sin undervisning. Jag har intervjuat sju lärare på lågstadiet för att ta reda på detta. Lärarna i min undersökning är relativt medvetna om lärstilar. Denna medvetenhet gör att det undervisar både genom att berätta (auditivt), visa (visuellt) och att de låter eleverna göra saker (kinestetiskt/taktilt) för att förstå. Detta gör att de allra flesta elever kan tillgodogöra sig undervisningen. Trots detta upplevde lärarna att de elever som lär in genom att ”göra” saker ofta kom i kläm i skolan eftersom deras inlärningsstil kräver mer arbete av läraren. / The purpose of this study has been to find out how conscious primary school teachers are of different learning styles and how they use them in practice. I have interviewed seven primary teachers for this study. The teachers were relatively conscious of different learning styles. This consciousness means that the education is both auditive, visual and that they let the pupils learn by doing to understand. This cause that the most pupils can profit from the training. Despite this they witnessed how pupils who “learnt by doing “lost out in the classroom because their needs demanded more effort from teachers.

Founded by individuals for religious and charity purposes, the Vakif institution was the main institution in the construction and conservation of the built environment in the Ottoman period. Religious, charitable, municipal, educational, social and health services were provided by spaces such as k&uuml / lliyes, mosques, medreses, hans, baths, shops, etc. which were built through the Vakif Institution. As the underlying concept of the vakif institution was serving forever, the repair of these spaces &ndash / the vakif buildings &ndash / was accepted as a fundamental issue for ensuring the functionality and continuity of the vakif. With this aim, vakif institution set the legal, administrative, technical and financial bases for the continuity of the system within its autonomous and local structure in the classical Ottoman period. With the westernization movements in the Tanzimat era, vakifs were gathered under a central institution called Evkaf Nezareti, which had a central budget and administrative structure. In the Republican period, the General Directorate of Pious Foundations (GDPF) took this centralized institutional structure as it was and since then GDPF has been the heir of the vakif institution and vakif heritage in Turkey. However, GDPF has still not adopted an effective conservation policy. GDPF&rsquo / s attitudes towards the conservation of the vakif cultural properties are far from the understandings of the classical vakif system. Briefly, the change of the main concept of the vakif system after the classical Ottoman period can be considered as the main reason for the increased number of vakif buildings in ruinous state. From this perspective, this thesis aims at forming a model mainly based on adapting the positive aspects of the classical vakif system into the GDPF&rsquo / s conservation mechanism of vakif-based immovable cultural properties. The focus is given on the examination and comparison of the vakif system&rsquo / s past and present attitudes towards sustainable conservation. In this line, it is aimed to adapt the vakif systems&rsquo / applicable legal, administrative and financial approaches towards the conservation to GDPF within the limits of the current administrative and legal system. At another level, the functionality of the proposed model forming of the necessary administrative and legal arrangements is given importance.

The aim of this thesis was to assess the quality of preserved forage in various ways of preserving silage. Sensory evaluation of the fermentation process and laboratory evaluation was used to assess the quality of legume-based silages in various preservation technologies. In addition, forage preservation in silage pressing technology was compared with and without additive (Silafor 2000 Plus). The literature review shows the importance of feed conservation, basic methods of conservation of forage, botanical composition of forage crops, conservation principles and their processes. The following are the advantages and disadvantages of preservation processes. In total, 3 ways of preservation of legume-free mixture - baling of foil, silage trough and silage bag - were evaluated. The evaluation of the results of the technology was based on the best results of the method of preservation in the bag, the preservation in the pit, the package using adiditive and the lower quality preservation of the package without additive. The forage quality was also significantly influenced by the proportion of oats in the mixture and the phenophase of the harvest.

Syftet med denna kunskapsöversikt är att sammanfatta och analysera forskning kring hur lärare kan använda multimodala arbetssätt för att stötta elevers muntliga kommunikation i engelska, och mer specifikt, att besvara frågeställningen: Hur kan lärare använda multimodala arbetssätt i sociala samspel för att motivera elevernas muntliga kommunikation i engelska inomhus och utomhus i skolan? För att besvara frågeställningen och uppnå studiens syfte har vi systematiskt tagit fram, analyserat och sammanställt vetenskapliga studier om multimodala arbetssätt, motivation till att lära sig ett språk och talängslan samt utomhuspedagogik.   Vårt resultat visar på att när lärare använder sig av multimodala arbetssätt gynnar detta elevers motivation till engelskinlärning, minskar talängslan vid muntlig kommunikation och främjar språkinlärningen. Vidare har bedrivandet av utomhuspedagogik och ett främjande av social interaktion i undervisningen även detta positiva effekter på språkinlärningen med tydliga resultat på ett långsiktigt lärande.

This dissertation focuses on the construction design of a sine pump. It particularly deals with loss minimisation and strives to solve problems relating to excessive wear of the scrapergate which separates suction and the delivery space. The first part of the dissertation describes a new construction variation of a sine pump and the second part deals with a more detailed study including optimisation of one variation.

I läroplanen för det obligatoriska skolväsendet (Lpo 94) står det att ”hänsyn skall tas till elevernas olika förutsättningar och behov […] därför kan undervisningen aldrig utformas lika föralla” (Lärarförbundet, 2006:10). I dagens skolor diskuterar pedagoger värdegrund, elevers lika värde och hur viktigt det är att ta tillvara på olikheterna och utgå från varje individs förutsättningar. Det har under en lång period bedrivits forskning kring ämnet inlärningsstilar.Rita & Ken Dunn, Howard Gardner samt Richard Bandler och John Grinder är exempel påbetydelsefulla forskare. Syftet med studien ”Elevers inlärningsstilar i skolan” är att belysa vikten av inlärningsstilar samt hur de införlivas av pedagoger i planeringen och genomförandet avundervisningen. Frågeställningarna är: Hur resonerar pedagoger kring inlärningsstilar iundervisningen? Hur tar pedagoger hänsyn till de olika inlärningsstilarna vid planeringen av bild-, matematik-, och svenskundervisningen? Hur tas de olika inlärningsstilarna i beaktning gällande utformningen av klassrummet? Det empiriska materialet samlades in genom en webbenkät samt intervjuformulär och observationer av lärare och deras klassrum i åldersspår 1-6. Den viktigaste slutsatsen i studien är att lärare idag har en medvetenhet om inlärningsstilar men att de har svårt att tillfredställa alla barns behov på grund av att det inte finns tillräckligt med tid eller resurser.