Från 1918 och framåt har invandringsströmmen varit större än utvandringen i Sverige. Till följd av att invandringen har överstigit utvandringen de senaste 95 åren är detta en av faktorerna som har bidragit till folkökningen i Sverige. Den stigande folkökningen i Sverige har skapat en mer konkurrenskraftig arbetsmarknad, där efterfrågan av sysselsättning ökar men utbudet är begränsat. En del av de utrikes födda har haft svårighet att hitta sysselsättning under en längre period på grund av målgruppens begränsningar. För lösa denna problematik har flera invandrare startat eget företag. Flertal av invandrarföretagare har olika former av begränsningar exempelvis språkliga, juridiska och formella. De har ett annat karaktärsdrag än etnisk svenskar, därför är invandrarföretagarens preferenser om vilka faktorer som är väsentliga vid val av revisor vara skiljaktig mot en etnisk svensk. Vilket leder till vår forskningsfråga som undersöker vilka faktorer påverkar val av revisor för småföretagare med utländsk bakgrund? Syftet med forskningen är att förstå vilka faktorer som är väsentliga när en småföretagare med utländsk bakgrund väljer sin revisor med tanke på företagarens begränsningar. En hermeneutisk forskningsfilosofi har använts under studien med en abduktiv forskningsansats och en kvalitativ forskningsmetod. Den kvalitativa forskningsmetoden har utförts genom intervjuer, där intervjuerna har utförts med fem respondenter i Region Skåne. Svaren som genererades utifrån intervjuerna analyseras i utgångspunkt med förslagen som har tagits fram i teoretisk referensramen. Slutsatsen indikerar att invandrarföretagares begränsningar påverkar deras val av revisor. I denna studie har vi kunnat påvisa samband mellan olika begränsningar och olika specifika faktorer hos revisorn. Ett samband som kunde påvisas är exempelvis invandrarföretagarens begränsningar i svenska och revisorns förmåga att tala företagarens modersmål. / Since 1918 onwards, the immigration has been greater in Sweden than the emigration. As a result of immigration exceeding the amount of emigration in the past 95 years, it is one of the elements contributing to the increase in population in Sweden. The growing population in Sweden has created a competitive labor market, where demand for work increases but the supply is limited. Finding employment for a longer period has shown to be a difficult for some non-natives because of the restrictions of the target group. To solve this problem, many immigrants choose to start their own company. Many immigrant entrepreneurs have different restrictions, for instance; linguistic, legal, and formal. They posses contrasting characteristics from ethnic Swedes, hence having contrasting preferences from ethnic Swedes about which factors are essential when choosing auditors. Accordingly, it leads to our research question which examines what factors affect the choice of auditor for small business owners with a foreign background? The aim of this research is to understand the essential factors for small business owners with a foreign background, considering their restrictions, when choosing an auditor. A hermeneutic research philosophy with an abductive research approach and a qualitative research method has been used in this study. The qualitative research method has been carried out through interviews, where the interviews were conducted with five respondents in Region Skåne. The answers from the interviews are analyzed based on the propositions that were developed in the theoretical framework. The conclusion indicates that the restrictions of immigrant entrepreneurs affect their choice of auditor. In this study we have been able to demonstrate a correlation between different restrictions and different specific factors of the auditor. A correlation that could be demonstrated is for example the immigrant entrepreneur’s restrictions in the Swedish language and the auditor’s ability to speak the business owner’s mother tongue.

Previous quantitative research has shown that when companies choose accounting firm their decisions are affected by the organizational factors price, quality and the reputation of the accounting firm. Research has also shown that small companies tend to value the relationship with the auditor on a more personal level. However, there is a gap in research regarding the relationship´s significance in conjunction to organizational factors and how this affect the choice of auditor for small companies. The purpose of this study is to investigate and analyze if and how organizational factors and social capital play a crucial role when small companies chooses an accounting firm. In order to achieve the purpose of this study, a theoretical framework has been created based on previous research and Putnam´s theory on social capital. The study is based on a qualitative research approach with an interpretivist research philosophy, using eight semi-structured interviews with managers from small companies audited by Big 4, second tier and SMP. The result indicates that social capital outweighs the organizational factors when small companies choose accounting firm. It is reflected in the empirical evidence that social network, relationships, communication, and trust are crucial to the choice of accounting firm. The study also shows that the auditor's communication skills has an impact on the organizational factor quality. Thus, the result also shows that social capital interacts with the organizational factors when small companies choose auditor. / Tidigare kvantitativ forskning har visat att företag som väljer revisionsbyrå påverkas av pris, kvalitet och byråns rykte. Forskning har även visat att små företag tenderar att värdesätta relationen med revisorn på ett mer personligt plan. Emellertid finns det ett gap i forskningen gällande relationens betydelse i samband med organisatoriska faktorer och hur detta påverkar små aktiebolags val av revisor. Syftet med denna studie är att undersöka och analysera om och hur organisatoriska faktorer och det sociala kapitalet spelar en avgörande roll när små aktiebolag väljer revisionsbyrå. För att åstadkomma studiens syfte har tidigare forskning, i kombination med Putnams teori om socialt kapital, använts för att skapa ett teoretiskt ramverk. Studien bygger på en kvalitativ forskningsansats med en interpretivistisk forskningsfilosofi, i form av semistrukturerade intervjuer med nyckelpersoner från åtta små aktiebolag som revideras av Big 4, second-tier och SMP. Resultatet antyder att det sociala kapitalet väger tyngre än de organisatoriska när små aktiebolag väljer revisionsbyrå. Detta uttrycker sig i empirin som visar att det sociala nätverket, relationen, kommunikationen och tilliten är avgörande för valet. Studien visar även att revisorns kommunikationsförmåga av har en inverkan på den organisatoriska faktorn kvalitet. Således visar resultatet även att det sociala kapitalet samspelar med de organisatoriska faktorerna när små aktiebolag väljer revisor.