No description available.

This dissertation explores vampire logic in Hispanic short fiction of the last decade of the 19th century and first three decades of the 20th century, and is thus a comparative study; not simply between Spanish and Latin American literary production, but also between Hispanic and European literary traditions. As such, this study not only draws attention to how Hispanic authors employed traditional Gothic conventions—and by extension, how Hispanic nations produced “modern” literature—but also to how these authors adapted previous models and therefore deviated from and questioned the European Gothic tradition, and accordingly, established trends and traditions of their own. This study does not pretend to be exhaustive. Even though I mention poetry, plays, and novels from the first appearance of the literary vampire in the mid-18th century through the fin de siglo and the first few decades of the 20th century, I focus on short fiction produced within and shortly thereafter the fin de siglo, as this time period saw a resurgence of the vampire figure on a global scale and the first legitimate appearance in Hispanic letters, being as it coincided with a rise in periodicals and short story production and represented developments and anxieties related to the physical and behavioral sciences, technological advances and urban development, waves of immigration and disease, and war. While Chapter 1 establishes a working theory of the vampire from a historical and materialist perspective, each of the following chapters explores a different trend in Hispanic vampire literature: Chapter 2 looks at how vampire narratives represent political and economic anxieties particular to Spain and Latin America; Chapter 3 studies newly married couples and how vampire logic leads to the death of the wife—and thus the death of the “angel of the house” ideal—therefore challenging ideas surrounding marriage, the family, and the home; lastly, Chapter 4 explores courting couples and how disruptions in the makeup of the public/private divide influenced images of female monstrosity—complex, parodic ones in the Hispanic case. One of the main conclusions this study reaches is that Hispanic authors were indeed producing Gothic images, but that these images deviated from the European Gothic vampire literary tradition and prevailing literary tendencies of the time through aesthetic and narrative experimentation and as a result of particular anxieties related to their histories, developments, and current realities. While Latin America and Spain produced few explicit, Dracula-like vampires, the vampire figures, metaphors, and allegories discussed in the chapters speak to Spain and Latin America’s political, economic, and ideological uncertainties, and as a result, their “place” within the modern global landscape. This dissertation ultimately suggests that Hispanic Gothic representations are unique because they were being produced within peripheral spaces, places considered “non-modern” because of their distinct histories of exploitation and development and their distinct cultural, religious, and racial compositions, therefore shifting perceptions of Otherness and turning the Gothic on its head. The vampire in the Hispanic context, I suggest, is a fusion of different literary currents, such as Romanticism, aesthetic movements, such as Decadence, and modes, such as the Gothic and the Fantastic, and is therefore different in many ways from its predecessors. These texts abound with complex representations that challenge the status quo, question dominant narratives, parody literary formulas, and break with tradition. / Spanish

The specification of enterprise information systems using formal specification languages enables the formal verification of these systems. Reasoning about the properties of a formal specification is a tedious task that can be facilitated much through the use of an automated reasoner. However, set theory is a corner stone of many formal specification languages and poses demanding challenges to automated reasoners. To this end a number of heuristics has been developed to aid the Otter theorem prover in finding short proofs for set-theoretic problems. This dissertation investigates the applicability of these heuristics to next generation theorem provers. / Computing / M.Sc. (Computer Science)

This thesis deals with the evolution of vampire as a literary character in contemporary production for young adults. Its aim is not to describe all existing works but to cover only the most interesting representations of a vampire in various epochs. The thesis describes the most influential works building the literary stereotype of a vampire and proposes an evolution line. The crucial works in this genre are: Vampire, Carmilla, Dracula, Interview with a Vampire, The Vampire Diaries, True Blood, Twilight, House of Night, Vampire Academy and Vampire Boardingschool. Based on them we create a typology according to the appearance, character and narrative role of a vampire. The thesis begins with an anthropological introduction, especially with the origin of the vampires in Easteuropean folk tradition. Farther more we deal with most common genres used to enrich the vampire literature and theory of a literary character as a narrative category. The analysis covers the evolution of a vampire character from its naturalistic appearance to its very civilized pole in the contemporary young adults fiction. We close with the chapter describing the character of a vampire as a literary symbol.

Made available in DSpace on 2016-04-28T19:58:40Z (GMT). No. of bitstreams: 1 Rita de Cassia Bordoni.pdf: 5300151 bytes, checksum: 4531ab9467e1da9cccbd6862ad92c533 (MD5) Previous issue date: 2011-05-25 / Secretaria da Educação do Estado de São Paulo / The main objective of this research is, by means of a comparative method, to do a critical analysis of O vampiro de Curitiba (The vampire from Curitiba) from Dalton Trevisan. This analysis will try to answer a core question: How can Dalton Trevisan rebuild one of the most ancient myths of the human culture the vampire one? To answer this problematic question, we have thought about three hypotheses: 1) The vampire myth is demystified in a parodical way, revealing his two faces: hero and victim; 2) The demystification is done through a sense of emptiness which can be observed in: the narrative, the hero and the narrator as well as in the discourse categories and all of this on the border between fiction and non-fiction; 3) The vampire myth demystification generates a social criticism effect in a time that life in the urban centers is in degeneration. The parody concept that we chose to guide the novel‟s analysis was taken from Bakhtin (1998) and Hutcheon (1985). These authors leaded us to a conclusion that Trevisan takes off the mythical vampire‟s aura. As he does this in the text, he transforms the myth in an unsacred one through resources like: love cannibalism and death, using the sex desire as his via cruces. In his trajectory in Curitiba, he allegorically configures the city as an urban Hades, in an attitude to criticize the values of a society in decomposition, the literary patterns in tension against the urban litter , which is characterized as a non-literary discourse / O objetivo dessa pesquisa é, por meio de um método comparativo, realizar a análise crítica do corpus - O vampiro de Curitiba, de Dalton Trevisan, que buscará responder a uma questão nuclear: como Dalton Trevisan reconstrói literariamente um dos mitos ancestrais da cultura humana o mito do vampiro? Para responder a essa problemática, lançamos três hipóteses: 1) O mito do vampiro é desmistificado parodicamente, revelando a sua face bifronte: a de herói e a de vítima; 2) A desmistificação se faz por meio do esvaziamento tanto de categorias da narrativa, como as do herói e do narrador, quanto do discurso, na fronteira entre o literário e o não-literário; 3) A desmistificação do mito do vampiro gera um efeito de crítica social em termos da degeneração da vida nos centros urbanos. A análise do livro à luz do conceito de paródia de Bakhtin (1998) e Hutcheon (1985), levou-nos à conclusão de que o autor retira a aura do vampiro mítico, dessacralizando-o por meio do canibalismo amoroso e da morte, fazendo do desejo sexual a sua via crucis. Na sua trajetória por Curitiba, acaba por configurá-la alegoricamente como um Hades urbano, numa atitude de crítica seja aos valores de uma sociedade em decomposição, seja aos padrões literários confrontados com o lixo urbano de discursos frontalmente não-literários

Made available in DSpace on 2016-04-28T19:59:19Z (GMT). No. of bitstreams: 1 Lilian Nunes da Silva Carvalho.pdf: 409499 bytes, checksum: d13a266aa0604cdea2c63e2acadfe3d2 (MD5) Previous issue date: 2009-09-25 / The purpose of this dissertation is to analyze how Dalton Trevisan s motifs like double and the myth of the vampire shaped the journey of the protagonist Nelsinho. O Vampiro de Curitiba contains these issues. to be analyzed. We believe that Nelsinho suffers an inner conflict because of being both the subject and the object of his own anxieties; therefore he assumes the role of a vampire in order to obtain sexual satisfaction by means of seduction. We started by reflecting on this duality and what else characterizes him. In the case of a diffuse subject we chose to look at the protagonist from the perspective of Sigmund Freud and Carl Gustav Jung. We noticed that in the Freudian perspective, double rises from the conflict between two psychic instances, the Id and Superego. The first one is impulsive and the second is repressive. The Ego acts as the mediator and is responsible for doing what the winner demands. The issue about double is related to the Unheimlich, a term used by Freud to describe the ambivalence between what is known and what is unknown. To Jung the approach to duality occurs through a self-regulatory system responsible for the oscillation between opposite poles; that is, the conscious (persona) and unconscious (shadow). These poles are used to characterize the integration of the personality of the human being. Then we argued the function of myth and the origin of the myth of the vampire, because such a discussion is necessary in order to understand the relationship between the characters Dracula and Nelsinho: Dracula needs blood to keep alive and Nelsinho needs sex in order not to die. As the author does not show us their stories in linear sequences, we also analyze the characters by reading several stories and piecing together the fragments of the character we found in each story. We conclude that Nelsinho is a dual person because he always lives the antagonism which makes him to be with between being both a subject and an object of love relationships. He is linked to the vampire just by looking for the element that keeps him alive / O propósito desta dissertação consiste em analisar, na escrita de Dalton Trevisan, a configuração de temas como o duplo e o mito do vampiro no percurso do protagonista Nelsinho. Para tanto, foi selecionado o livro O Vampiro de Curitiba, por conter textos receptíveis à análise dos temas. Acreditamos que tal personagem vive um conflito interno entre ser sujeito e objeto de suas próprias angústias, e por isso assume o papel vampiro a fim de obter satisfação sexual por meio da sedução. Começamos por refletir a respeito da dualidade e o que a caracteriza. Por se tratar de um tema difuso, optamos pela escolha do viés psicanalítico de Sigmund Freud e Carl Gustav Jung. Vimos que, pela perspectiva freudiana, o duplo brota do conflito entre duas instâncias psíquicas denominadas Id e Superego, sendo a primeira impulsiva e a segunda repressora. O mediador desse embate é o Ego, instância responsável em executar a ação determinada pelo vencedor. Essa questão do duplo se relaciona com o Unheimlich, termo usado por Freud para caracterizar a ambivalência entre o que é estranho e o que é familiar. Pelo enfoque junguiano a dualidade ocorre por meio de um sistema auto-regulador responsável pelas oscilações entre os pólos opostos, ou seja, o consciente (persona) e o inconsciente (sombra). Esses pólos servem para caracterizar a integração da personalidade do ser. Em seguida, discorremos sobre a função do mito e sobre a origem do mito do vampiro, porque tal discussão se faz necessária ao entendimento da relação entre o mito do vampiro, no caso Drácula, e Nelsinho. Drácula necessita do sangue para viver e Nelsinho necessita do sexo para não morrer. Como o autor não nos mostra contos em uma seqüência linear, lemos vários contos unindo os fragmentos da personagem para analisá-la com um todo. Concluímos que Nelsinho é um ser duplo porque vive sempre com o antagonismo entre ser sujeito ou objeto das relações amorosas. Associa-se ao vampiro somente pela busca do elemento que o mantém vivo

No description available.

With the 2012 releases of The Cabin in the Woods and The Avengers, writer/director Joss Whedon moved beyond his cult status and into the mainstream. His cult television work, however, remains admired in both the popular imagination and in the academic world of popular culture studies. This year’s CSCA13 corresponds with the ten-year anniversary of the cancellation of Whedon’s first successful cult television show, Buffy the Vampire Slayer. Whedon’s other work, including Firefly, Dr. Horrible’s Sing-Along-Blog, Dollhouse, Angel, etc., are not only cult fan favorites, but favorites in popular culture academia. The participants on this panel will explore various aspects of Whedon and the Whedonverse, including: Whedon’s rhetorical framing regarding his transformation from cult director to mainstream phenom; his genre-bending frameworks across his various projects; his examination of gender roles; exploring and exploding Whedon’s use of mythology; and how Whedon’s characters manage to out-organize formal organizations.

<p>Uppsatsens syfte är att analysera hur genus är konstruerat i fyra relationer i TV-serierna Buffy och vampyrerna och Angel. Målet är att ta reda på om karaktärerna har en traditionell, delad eller omvänd genuskonstruktion. Uppsatsen kommer att undersöka både hur maskulinitet och femininitet är konstruerat textuellt och hur relationerna uppfattas av en grupp fans. Studien kommer att redogöra för skillnader och likheter mellan de fyra paren. Paren som ingår i analysen är Buffy & Angel, Willow & Tara, Buffy & Spike liksom Angel & Cordy.</p><p>Studien är baserad på feministiska teorier av Liesbet Van Zoonen, Judith Butler och Lena Gemzöe. Men kommer också att inkludera en tillbakablick på hur genus representerades på TV under 1970 och 1980-talet som är presenterat av Barrie Gunter och hur uppfattningen av genus har ändrats sen dess. Några specifika teman som kommer att analyseras i uppsatsen är tv våld, sexualitet och egenskaper som anses mer manliga eller kvinnliga. Göran Erikssons teorier om receptionsstudier spelar också en viktig roll i detta kapitel. Teorikapitlet innehåller dock även några teorier om fankultur av John Fiske, Henry Jenkins, Lawrence Grossberg, John B. Thompson och Joli Jenson.</p><p>Metoden som används i uppsatsen är att göra en receptionsstudie med två lika stora delar. Den första delen är en semiotisk text analys baserad på teorier om TV koder av John Fiske. De valda koderna är utseende, kamera, handlingar och ljud och dialog. Urvalet för den semiotiska text analysen var totalt 35 scener från elva avsnitt av serierna. Den andra delen utgjordes av en kvalitativ intervjustudie med 16 fans av serierna och är baserad på metoder av Thomas R Lindlof och Larsåke Larsson. Metodkapitlet tar också hänsyn till några metodproblem och etiska frågor som uppstår när man intervjuar människor för en studie.</p><p>Uppsatsens semiotiska analys visade att TV koderna ger Buffy & Angel och Cordy & Angel en traditionell genus konstruktion där hon är kvinna och han är man. Även fast karaktärerna också har vissa drag som normalt tillskrivs det andra könet. Karaktären Buffy i synnerlighet har en delad genuskonstruktion, då hennes manliga sida kommer ut i hennes relation med Spike. Buffy & Spike och Willow & Tara har en delad genuskonstruktion där Willow och Buffy har flest manliga drag. Koderna av utseende och kamera reproducerar patriarkat mest medan koder som ljud, dialog, händelser och narrativ ger en mer komplex delad genuskonstruktion. Intervjustudien visade att de flesta fansen delade min tolkning av karaktärernas genuskonstruktion, men att de mediala texterna är öppna för motsatta och förhandlade tolkningar med. Det fanns vissa skillnader från mina tolkningar då fansen tillskrev Spike högre nivåer av kvinnlighet och Willow mer maskulinitet än jag gjort. Deras uppfattning av de specifika paren varierar också mycket beroende på deras egna åsikter och värderingar och alla fansen gör en tolkning som de föredrar.</p><p>Mina resultat ger stöd till tidigare forskning om genus på Buffy av Arwin Spicer, Susan A. Owens och Frances Early. De ger också stöd till tidigare forskning om fankultur och jag tycker att teorierna av John Fiske och Liesbet Van Zoonen i synnerlighet har varit användbara under uppsatsskrivandet. Trots att karaktären Buffy är mer kvinnlig än man först hade kunnat tro och att vissa fördomar lever kvar sedan 1970-talet så har Buffy hjälpt till att utveckla tv-landskapet. Intervjupersonerna i den här uppsatsen accepterar homosexualitet på TV. Serien visar även att det är okej för kvinnor att slås tillbaks och skickar ut ett feministiskt meddelande i det avseendet att intervjupersonerna anser att kvinnlig frigörelse är en bra sak och att Buffy är en förebild. För fortsatta studier vore det intressant att ta reda på hur feministiska nyare TV-serier är och vilken effekt serier som Buffy haft på den generationen som växte upp medan de tittade på den.</p>

Uppsatsens syfte är att analysera hur genus är konstruerat i fyra relationer i TV-serierna Buffy och vampyrerna och Angel. Målet är att ta reda på om karaktärerna har en traditionell, delad eller omvänd genuskonstruktion. Uppsatsen kommer att undersöka både hur maskulinitet och femininitet är konstruerat textuellt och hur relationerna uppfattas av en grupp fans. Studien kommer att redogöra för skillnader och likheter mellan de fyra paren. Paren som ingår i analysen är Buffy &amp; Angel, Willow &amp; Tara, Buffy &amp; Spike liksom Angel &amp; Cordy. Studien är baserad på feministiska teorier av Liesbet Van Zoonen, Judith Butler och Lena Gemzöe. Men kommer också att inkludera en tillbakablick på hur genus representerades på TV under 1970 och 1980-talet som är presenterat av Barrie Gunter och hur uppfattningen av genus har ändrats sen dess. Några specifika teman som kommer att analyseras i uppsatsen är tv våld, sexualitet och egenskaper som anses mer manliga eller kvinnliga. Göran Erikssons teorier om receptionsstudier spelar också en viktig roll i detta kapitel. Teorikapitlet innehåller dock även några teorier om fankultur av John Fiske, Henry Jenkins, Lawrence Grossberg, John B. Thompson och Joli Jenson. Metoden som används i uppsatsen är att göra en receptionsstudie med två lika stora delar. Den första delen är en semiotisk text analys baserad på teorier om TV koder av John Fiske. De valda koderna är utseende, kamera, handlingar och ljud och dialog. Urvalet för den semiotiska text analysen var totalt 35 scener från elva avsnitt av serierna. Den andra delen utgjordes av en kvalitativ intervjustudie med 16 fans av serierna och är baserad på metoder av Thomas R Lindlof och Larsåke Larsson. Metodkapitlet tar också hänsyn till några metodproblem och etiska frågor som uppstår när man intervjuar människor för en studie. Uppsatsens semiotiska analys visade att TV koderna ger Buffy &amp; Angel och Cordy &amp; Angel en traditionell genus konstruktion där hon är kvinna och han är man. Även fast karaktärerna också har vissa drag som normalt tillskrivs det andra könet. Karaktären Buffy i synnerlighet har en delad genuskonstruktion, då hennes manliga sida kommer ut i hennes relation med Spike. Buffy &amp; Spike och Willow &amp; Tara har en delad genuskonstruktion där Willow och Buffy har flest manliga drag. Koderna av utseende och kamera reproducerar patriarkat mest medan koder som ljud, dialog, händelser och narrativ ger en mer komplex delad genuskonstruktion. Intervjustudien visade att de flesta fansen delade min tolkning av karaktärernas genuskonstruktion, men att de mediala texterna är öppna för motsatta och förhandlade tolkningar med. Det fanns vissa skillnader från mina tolkningar då fansen tillskrev Spike högre nivåer av kvinnlighet och Willow mer maskulinitet än jag gjort. Deras uppfattning av de specifika paren varierar också mycket beroende på deras egna åsikter och värderingar och alla fansen gör en tolkning som de föredrar. Mina resultat ger stöd till tidigare forskning om genus på Buffy av Arwin Spicer, Susan A. Owens och Frances Early. De ger också stöd till tidigare forskning om fankultur och jag tycker att teorierna av John Fiske och Liesbet Van Zoonen i synnerlighet har varit användbara under uppsatsskrivandet. Trots att karaktären Buffy är mer kvinnlig än man först hade kunnat tro och att vissa fördomar lever kvar sedan 1970-talet så har Buffy hjälpt till att utveckla tv-landskapet. Intervjupersonerna i den här uppsatsen accepterar homosexualitet på TV. Serien visar även att det är okej för kvinnor att slås tillbaks och skickar ut ett feministiskt meddelande i det avseendet att intervjupersonerna anser att kvinnlig frigörelse är en bra sak och att Buffy är en förebild. För fortsatta studier vore det intressant att ta reda på hur feministiska nyare TV-serier är och vilken effekt serier som Buffy haft på den generationen som växte upp medan de tittade på den.