Presented dissertation deals with the problematics of optimal choice of venous access for each hospitalized patient at standard internal wards. Introduction of vascular access must be safe for the patient and must allow the fulfillment of all the goals for which it was indicated. In recent years, in addition to peripheral cannulas and non-tunneled central catheters, introduction of midline catheters and PICC gets into everyday practice. The choice of optimal vascular access device since adminition can bring benefit to the patients in the form of decline of complications. Goal: The goal of master thesis was to prove that the use of new types of vascular access devices has influence on the decline of vascular access devices related complication occurence. Methods: To reach the goal we used a quantitative method of data collection during certain time period using created collection protocols. Research investigation took place from November 2017 to February 2018 at two standard wards of Department of Internal Medicine FN Motol. Results: A total of 350 venous access devices (271 peripheral cannulas, 54 midline catheters, 35 PICC) in 187 hospitalized patients was monitored. Prevalence of complications, average length of placement and reasons for extraction of individual vascular access devices was...

No description available.

No description available.

yes / To investigate cerebrospinal fluid (CSF) dynamics in the aqueduct of Sylvius (AoS) in chronic cerebrospinal venous insufficiency (CCSVI)-positive and -negative healthy individuals using cine phase contrast imaging. Materials and Methods Fifty-one healthy individuals (32 CCSVI-negative and 19 age-matched CCSVI-positive subjects) were examined using Doppler sonography (DS). Diagnosis of CCSVI was established if subjects fulfilled ≥2 venous hemodynamic criteria on DS. CSF flow and velocity measures were quantified using a semiautomated method and compared with clinical and routine 3T MRI outcomes. Results CCSVI was associated with increased CSF pulsatility in the AoS. Net positive CSF flow was 32% greater in the CCSVI-positive group compared with the CCSVI-negative group (P = 0.008). This was accompanied by a 28% increase in the mean aqueductal characteristic signal (ie, the AoS cross-sectional area over the cardiac cycle) in the CCSVI-positive group compared with the CCSVI-negative group (P = 0.021). Conclusion CSF dynamics are altered in CCSVI-positive healthy individuals, as demonstrated by increased pulsatility. This is accompanied by enlargement of the AoS, suggesting that structural changes may be occurring in the brain parenchyma of CCSVI-positive healthy individuals

Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva distriktssköterskors strategier vid behandling av venösa bensår.Bakgrund: Svårläkta sår är ett stort problem som orsakar försämrad livskvalitet för de som drabbas. Svårläkta sår innefattar venösa bensår som distriktssköterskan har ett stort eget ansvar för i primärvårdens verksamhet. Behandlingen är dock komplex och kan vara frustrerande både för patienter och personal då läkning uteblir. Viktiga delar i behandlingen är kontinuitet, helhetsperspektiv, utredning och förståelse för orsaken bakom såret.Design: Kvalitativ design med semistrukturerade intervjuer.Metod: Kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats. Data insamlades september-oktober 2015.Resultat: Resultatet visar på att distriktssköterskorna använder strategier som liknar omvårdnadsprocessen. Fem kategorier identifierades, anamnes, bedömning, åtgärder, dokumentation och uppföljning. Vissa strategier är genomgående hos alla distriktssköterskor medan andra varierar. Deltagarna lade mer tyngdpunkt på vissa delar i omvårdnadsprocessen, där de fokuserade mycket på bedömning och åtgärder och mindre på anamnes och uppföljning.Slutsats: Distriktssköterskan utför självständigt behandlingen av patienter med venösa bensår men behöver ibland konsultera kollegor, allmänläkare och specialistsjukvården. Avsaknaden av skriftliga rutiner och behandlingsriktlinjer kan bidra till skillnader i behandlingen då den i nuläget baseras på beprövad erfarenhet. Det framträdde att alla distriktssköterskor har en strategi vid behandling av venösa bensår som liknar omvårdnadsprocessen.

Bakgrund: Många personer lever idag med någon typ av bensår, varav venösa bensår är de allra vanligaste. Bensåret uppkommer ofta till följd av ett yttre hudtrauma hos de med venös insufficiens. Sjuksköterskan har en viktig roll när det kommer till omhändertagande och behandling av patienter i denna grupp. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att undersöka patienters upplevelser av att leva med svårläkta venösa bensår. Metod: Litteraturstudie med kvalitativ ansats där tio studier analyserats. Resultat: Litteraturstudien utmynnade i fyra kategorier samt tio underkategorier. Svårläkta venösa bensår påverkar patienters förmåga att utföra vardagliga aktiviteter, dels på grund av de fysiska symtomen och dels på grund av den negativa psykiska inverkan som känslor av skam och nedstämdhet har. Såret innebär att ingå i ett förhållande med sjukvården, där kontinuitet och delaktighet är viktigt för patienterna. Olika metoder för att hantera situationen framkom. Konklusion: Resultaten visar på vikten av att se på patienten och omvårdnaden ur ett helhetsperspektiv, där inga aspekter får glömmas bort. Reflektioner över litteraturstudiens resultat leder till en bredare kunskap om hur vården kan förbättras för dessa patienter. / Background: Many persons are affected by hard-to-heal wounds with venous leg ulcers being the most common. The ulcer is usually caused by trauma to the leg in patients suffering from venous insufficiency. Nurses carry an important role in caring for this group of patients. Aim: The aim of this literature study was to explore patients’ experiences of living with hard-to-heal venous leg ulcers. Method: Literature study with a qualitative approach, where ten studies have been analyzed. Results: Four categories and ten subcategories emerged. Hard-to-heal venous ulcers greatly affect patients’ everyday life, partly due to the physical symptoms and partly to the psychological impact of feelings of shame and depressive thoughts. Developing an ulcer means entering into a relationship with health care professionals, such as nurses, and the study found that patients place a high value on the continuity of care and involvement. Different strategies to cope with the situation emerged. Conclusion: The results point to the importance of holistic care and provide a broad understanding of the experiences of patients’ living with hard-to-heal venous ulcers; the results can be used to improve care for these patients.

Background: Lung transplant is the fastest growing solid organ transplant procedure and venous thromboembolism has been described to occur in 8-29% of cases. This is much higher than any other solid organ and the exact incidence has yet to be determined. Risk factors for the development of venous thromboembolic disease (VTE) specific to lung transplant are not fully understood. Purpose: The purpose of this research was to describe the incidence and risk factors for VTE disease during the first year following lung transplant at a busy transplant center in the Southwest United States. Methods: A descriptive retrospective study design was used. Virchow's triad was used as a theoretical model to identify selected variables common to lung transplant in an effort to understand possible risk factors for the development of VTE in this patient population. Consecutive lung transplant cases between June 1, 2013 and May 31, 2014 at St. Joseph's Medical Center in Phoenix, Arizona were retrospectively reviewed and followed for exactly one year following the lung transplant date. Demographic variables, Virchow's triad variables, and variables previously identified in the literature as being risk factors for VTE were collected and analyzed using descriptive, frequency, t-test, chi-square, and logistic regression. Results: The incidence of VTE in this patient population was 25.8% and is consistent with findings from previous studies. Using the constructs of Virchow's triad did not yield any statistically significant predictors for VTE in this patient population. However, lung allocation score (LAS) (OR 1.109, CI 1.038-1.185), body mass index (BMI) (OR 1.362, CI 1.034-1.794), and time on the waitlist (OR 1.094, CI 1.023-1.171) did reach statistical significance as possible predictors for VTE following lung transplant in this patient sample. Conclusions: VTE is a common complication of lung transplant that has a high incidence during the first year following lung transplant. This study did identify LAS, BMI, and time on the waitlist as being possible risk factors for the development of VTE following lung transplant. LAS may be a useful surrogate to determine the risk for VTE in this population.

SYFTESyftet med studien var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att behandla venösa bensår samt att beskriva undersökningsgruppen i de ingående artiklarna.BAKGRUNDBefolkningen ökar och människor lever längre vilket leder till att även bensår blir allt vanligare. Sjuksköterskor är omvårdnadsansvariga när det kommer till att behandla bensår och sjuksköterskors inställning och attityd till dessa patienter lägger grunden för hur behandlingen formas och utövas. En god omvårdnad ska skapas där sjuksköterskorska begränsa påfrestningarna och lidande för patienterna som uppstått på grund av deras bensår.METODFöreliggande studie är en beskrivande litteraturstudie som baseras på nio vetenskapliga artiklar med både kvantitativ och kvalitativ ansats. Databaserna Cinahl, Scopus och PubMed har systematiskt använts med sökningar mellan 2000 -2015.RESULTATSjuksköterskors erfarenheter av att behandla venösa bensår kunde delas in i tre övergripande teman. Dessa resulterade i de övergripande rubrikerna sjuksköterskorserfarenheter av patienters följsamhet, sjuksköterskors erfarenhet av upplevd kunskap och samarbete samt sjuksköterskors erfarenhet av känslor relaterat till behandling. Sjuksköterskor beskrev att behandla bensår kunde leda till en rad olika känslor och det fanns mycket som påverkade behandlingen, som patienters motvillighet och följsamhet, sjuksköterskors egen kunskap samt samarbetet med andra professioner.SLUTSATSSjuksköterskor visade brister i sitt ansvar vid behandling av bensår då de inte följer professionens etiska kod. Många sjuksköterskor erfor en otillräcklig kunskap inom bensårsbehandling och en motvillighet att ta sig an patienter med bensår, då de inte såg det som givande.

Bakgrund: En av sjuksköterskans grundläggande uppgifter är att lindra patientens lidande i samband med vård. Lugn musik har visat sig vara ett effektivt verktyg för att minska patienters upplevelser av stress och smärta vid flera procedurer inom sjukvården. Parametrar som hjärtfrekvens och blodtryck kan påverkas av musiken. Frisättning av hormoner och signalsubstanser kan minska patientens känslor av obehag av olika slag. Venös blodprovtagning utförs rutinmässigt på vårdcentraler över hela landet. Inom primärvården saknas dock riktlinjer för hur lugn musik kan användas för att öka patientens välmående i denna vårdsituation.  Syfte: Denna studies syfte var att undersöka huruvida lugn bakgrundsmusik påverkar patienters skattning av stress och smärta i samband med venprovtagning på vårdcentral samt att undersöka skillnader i skattning av stress och smärta vid venprovtagning beroende av patientkarakteristika.  Metod: En kvantitativ interventionsstudie med enkätundersökning på vårdcentral genomfördes. Frågeformulär delades ut direkt efter provtagningstillfället till 70 patienter. Av dessa hade 35 exponerats för lugn bakgrundsmusik under proceduren och 35 fått venprovet genomfört utan musik.  Resultat: Inga signifikanta skillnader kunde påvisas mellan musikinterventionsgruppen och kontrollgruppen. Signifikanta skillnader kunde påvisas i skattning av stress och smärta mellan patienter relaterat till åldersgrupp där yngre patienter skattade stress och smärta högre än äldre patienter. Mellan manliga och kvinnliga patienter kunde en signifikant skillnad i smärtskattning påvisas där kvinnor skattade högre än män. De patienter som uttryckte stickrädsla skattade stress och smärta högre än övriga patienter. Ingen skillnad i skattning av stress eller smärta kunde påvisas mellan de patienter som ansågs vana och de som ansågs ovana vid venprovtagning.  Slutsats: Ingen signifikant skillnad i skattning av stress och smärta relaterat till bakgrundsmusiken i interventionen kunde genom denna studie påvisas. Mot bakgrund av tidigare forskning kan dock tänkas att mer omfattande studier på samma ämne kan leda till ett annat resultat. Majoriteten av de fynd som relaterades till patientkarakteristika verkar stämma överens med tidigare forskning. / Background: One of the basic tasks of the nurse is to alleviate the patient’s suffering associated with health care. Relaxing music has proven to be an effective tool to reduce patients’ experiences of stress and pain during many health care procedures. Parameters as heart rate and blood pressure can be affected by the music. Release of hormones and signal substances can reduce the patient’s feelings of different kinds of discomfort. Venous blood sampling is performed as a routine at health care centers across Sweden. In primary health care there are no guidelines on how relaxing music can be used to increase the patient’s well-being in this care situation.  Aim: The aim of this study was to investigate whether relaxing background music has an impact on the health center patient’s grading of stress and pain during venipuncture, and to examine differences in grading of stress and pain during venipuncture dependent on patient characteristics.  Method: A quantitative intervention study with a survey at a health center was performed. Questionnaires were distributed immediately after venous blood sampling to 70 patients. Of these, 35 had been exposed to relaxing background music during the venipuncture, and 35 had not been exposed to any music during the procedure.  Main results: No significant differences were found between the music intervention group and the control group. Significant differences were found in grading of stress and pain between patients dependent on their age group, younger patients ranked their stress and pain higher than older patients. Between male and female patients a significant difference in grading of pain were found, women ranked their pain higher than men. The patients who expressed a fear of needles ranked their stress and pain higher than other patients. No difference in grading of stress or pain could be found between those patients who were considered accustomed, and those who were not considered accustomed to venipuncture.  Conclusion: No significant difference in grading of stress and pain could be found related to the music intervention in this study. Based on previous studies, there is still a possibility that more extensive research on the same topic can produce a different result. The majority of findings related to patient characteristics seems to be aligned with previous research in this field.

Venous leg ulceration has a high recurrence rate. Patients with healed or frequently recurring venous ulceration are required to perform self-care behaviours to prevent recurrence or promote healing, but many find these difficult to perform. Bandura’s self-efficacy theory is a widely used and robust behaviour change model and underpins many interventions designed to promote self-care in a variety of chronic conditions. By identifying areas where patients may experience difficulty in performing self-care, interventions can be developed to strengthen their self-efficacy beliefs in performing these activities successfully. There are currently a variety of self-efficacy scales available to measure self-efficacy in a variety of conditions; but not a disease-specific scale for use with venous ulcer patients. The aim of this study, therefore, was to develop a disease-specific, patient-focused self-efficacy scale for patients with healed venous leg ulceration. Phase 1 consisted of a qualitative design and used focus group methodology to generate an item pool for potential inclusion into the scale from the patients’ perspective. In phase 2, factor analysis using equamax orthogonal rotation methods was used to reduce the items from 60 to 30, resulting in 5 major domains: general self-care; daily self-care tasks; normal living; developing expertise and avoiding trauma. Preliminary reliability studies indicated that the developed scale, VeLUSET© has good internal consistency, with an overall Cronbach alpha of .929 and a strong test-re-test reliability. Furthermore, correlation with the General Self-Efficacy Scale demonstrated a strong positive relationship between the two scales. These results indicate that the VeLUSET©, although still in the early validation stages, is a reliable instrument to measure venous leg ulcer patients’ self-efficacy in performing self-care tasks within clinical practice. The development of this disease-specific tool has now filled a gap in the research on managing patients with healed venous leg ulceration.