Idag finns mängder av digitala verktyg för gemene man att använda till att skapa högkvalitativa, fotorealistiska datorgenererade bilder. Det blir svårare och svårare att avgöra om dessa är fotografier eller datorgenererade - och den digitala tekniken fortsätter att utvecklas snabbt. Datorgenererade personer i form av virtuella influencers dök 2016 upp på Instagram, en plattform där över 100 miljoner bilder och videor publiceras varje dag. Av den globala publiken utgörs 65 % av 18-34-åringar. Denna studie syftar till att undersöka om personer i åldern 18-34 har ett kritiskt förhållningssätt till datorgenererade fotorealistiska bilder på Instagram, med fokus på personer i bilder. Slutsatserna visade att målgruppen i viss utsträckning har ett kritiskt förhållningssätt till dessa bilder. De analyserar relativt ytligt, med fokus på avsändare och eventuellt säljsyfte eller djupare budskap. Instagram ses främst som en underhållningskanal där mycket av innehållet är fake och inte behöver analyseras. Bläddrandet bland bilder sker ganska snabbt. Användarvanor och intresse styr främst vad som analyseras. Kunskap om 3D-verktyg som kan användas för att skapa fotorealistiska datorgenererade bilder påverkade inte nämnvärt förmågan att avgöra om personer i bilder är datorgenererade eller verkliga. Överlag har målgruppen relativt god förmåga att avgöra om personen är datorgenererad eller verklig. Om den är tillräckligt fotorealistisk och naturliga detaljer gör att personen smälter in är det däremot svårt för målgruppen att avgöra om denne är verklig eller datorgenererad. Studien genomfördes med kvalitativ ansats genom intervju i fokusgrupp samt personliga intervjuer. Därefter skickades en enkät ut för insamling av kvantitativa data för att stärka resultatet från intervjuerna. All data analyserades genom en tematisk innehållsanalys, som avslutningsvis diskuterades mot vad som är tidigare känt inom området. / Today there are many digital tools for anyone to use in order to create high-quality,photo-realistic computer-generated images. It is becoming more and more difficult todetermine whether these are photographs or computer-generated – and the digitaltechnology continues to develop rapidly. Computer-generated people in the form ofvirtual influencers appeared on the platform Instagram in 2016, where over 100 millionimages and videos are being published every day. Of the global audience, 65 % are 18-34year olds. This study aims to look into if people between the ages of 18-to-34 have a criticalapproach to computer-generated photo-realistic images on Instagram, focusing on people inimages. The conclusions of the study showed that the target group has a critical approach tothese images to a certain extent. Their analysis is relatively shallow, with focus on the senderand possibly if there is a deeper message or a purpose of selling. Instagram is primarily seenas a platform used for entertainment, where a lot of the content is fake and does not needto be analyzed. Scrolling among images is done in a rather rapid pace. User habits andinterests seem to govern what is to be analyzed. Knowledge of 3D-tools used to createphoto-realistic computer-generated images did not significantly affect the ability todetermine whether people in images are computer-generated or real. Overall, the targetgroup has a relatively good ability to determine whether the person is computer-generatedor real. However, if the person is photo-realistic enough and natural details cause the personto blend in, it is difficult for the target group to determine whether the person iscomputer-generated or real.The study was conducted with a qualitative approach through an interview in focus group aswell as personal interviews. Thereafter, a survey was sent out to collect quantitative data toclarify the results of the interviews. All data was analyzed through a thematic contentanalysis, which was then discussed in the light of what is previously known in the field.

No description available.

Syftet med studien är att undersöka konsumenters förtroende för modevarumärken och hur deras köpbeslut påverkas av varumärken som tillämpar virtuella influencers (VIs) i sin marknadsföring på sociala medier i Sverige. En kvantitativ metod med deduktiv ansats har tillämpats, där en webbenkät distribuerades till svenska studenter vid Textilhögskolan i Borås i åldrarna 20–35 år och användes för att samla in data. Den virtuella influencern Lil Miquela användes som en fallstudie i enkäten med syfte att fördjupa sig i fenomenet och bedöma dess påverkan på konsumentbeteende och förtroende. Studien visar att VIs har en påverkan på konsumenters förtroende för varumärken. Viktiga fynd tyder på att VIs, särskilt exemplifierat av Lil Miquela, påverkar konsumenters förtroende när upplevd autenticitet, mänskliga egenskaper och känslomässig koppling ökar. Varumärken bör därför fokusera på att göra sina VIs mer mänskliga för att öka förtroendet och potentiellt lojaliteten. Studien visar även att VIs påverkar konsumenters köpbeslut, men för en positiv påverkan krävs en känslomässig koppling, mänskliga attribut, samt varumärkesförtroende hos VIs. Dessa insikter betonar potentialen hos VIs att påverka konsumenters uppfattningar och förtroende, vilket ger värdefulla implikationer för marknadsföringsstrategier som involverar VIs. / The purpose of the study is to investigate consumers’ trust in fashion brands and how their purchase decisions are influenced by brands that apply virtual influencers (VI) in their marketing on social media in Sweden. A quantitative method with a deductive approach has been applied, where an online survey was distributed to Swedish students at the University of Textiles in Borås aged 20-35 and used to collect data. The VI Lil Miquela was used as a case study in the survey with the aim of delving into the phenomenon and assessing its impact on consumer behavior and trust. The study shows that VIs has an impact on consumers’ trust in brands. Key findings suggest that VIs, particularly exemplified by Lil Miquela, influence consumer trust as perceived authenticity, human characteristics, and emotional connection increase. Brands should therefore focus on making their VIs more human to increase trust and potentially loyalty. The study also shows that VIs influence consumers’ purchase decisions, however for a positive influence an emotional connection, human attributes, and brand trust with VIs is required. These insights emphasize the potential of virtual influencers to influence consumer perceptions and trust, providing valuable implications for marketing strategies involving VIs.