This essay intends to examine the phenomenon of virtual influencers on Instagram and contribute with a fundamental knowledge within a relatively unexplored field of research. By studying the comment sections of three virtual influencers with authenticity and parasocial relationships as the theoretical starting point the essay aims to contribute with insights about participation. The comment data is examined through a combined method of a quantitative and qualitative content analysis. The entirety of the material is coded quantitatively to map the main characteristics of the comments. Qualitative tools then enable a further and deeper analysis of the comments categorized as longer and they are coded a second time. The result of the two code schemes is presented using charts and tables. These describe the type of participation that occurred and the thematization and categorization of the longer comments. Examples that represent different attributes and angles of the categories and subcategories are broken down into components as a final step of the analysis.  The results of the study include signs of parasocial relationships in a variety of forms. Compliments, conversation starters and friendly questions are in some instances openly conscious of the fact that the influencer is not a real person, and some are not. Certain friendly comments strengthened the influencers’ authenticity, and a few questioned their actions with references to previously communicated preferences. Although there were a few participants who pointed at the influencers’ persona, most of the comments regarding authenticity revolved around their physical form or existence. Signs of hatred, fear and anger occurred in this fraction of the comments. / Denna studie ämnar undersöka deltagande riktat till fenomenet virtuella influencers och bidra med grundläggande kunskap inom ett relativt outforskat område. Genom att studera kommentarsfälten på tre virtuella influencers Instagramkonton med fokus på parasociala relationer och autenticitet ger studien en inblick i hur deltagandet ser ut när allt är på låtsas. Kommentarerna analyseras genom en kombination av kvantitativ och kvalitativ innehållsanalys. Det första steget är en kvantitativ kartläggning av samtliga kommentarer för att ge en övergripande bild av deltagandet. Vidare analyseras de längre kommentarerna djupare genom kvalitativa verktyg för att belysa tecken på parasociala relationer och föreställningar om autenticitet.  Resultaten visar tecken på parasociala relationer i ett flertal former. Komplimanger, inbjudningar till konversation och vänskapliga frågor kommuniceras från skribenter som i vissa fall uppvisar vetskap om att influencern är en fiktiv karaktär och i vissa fall inte. En del vänskapliga kommentarer stärker influencerns autenticitet och en del hänvisar till tidigare uttalanden och ifrågasätter kontoinnehavarna. Även om en del kommentarer gällande autenticitet rörde karaktärernas persona relaterade de flesta till deras fysiska (icke-)existens. Bland dessa kommentarer förekom tecken på hat, rädsla och ilska.

Virtual influencers (VIs), computer-generated characters, can act as a medium to influence followers on social media platforms. This is a relatively novel phenomenon, with popular VIs having over six million followers. This study investigates VIs from the perspective of human-computer interaction. Nine participants from four countries were interviewed about their interactions with a variety of fictional VIs in different settings. The study uncovers new user perceptions and attitudes towards VIs, including pessimism towards VIs, loss of trust and likeability towards virtual characters, and the perception of VIs as being run by artificial intelligence (AI). It was found that content relating to fitness, personal tips, and social activism demands more transparency about the authority and agency of the VI from the users. Finally, this study discusses the ethical implications of VIs, highlights an avenue of research in the AI domain, and makes suggestions for human-computer interaction (HCI) practitioners curating social media experiences. / Virtuella influencers (VI), datorgenererade karaktärer, kan fungera som ett medium för att påverka följare på sociala medieplattformar. Detta är ett relativt nytt fenomen, där populära VI har över sex miljoner följare. Denna studie undersöker fenomenet VI ur människa-datorinteraktions perspektiv. Nio deltagare från fyra länder intervjuades om deras interaktioner med olika fiktiva VI i olika miljöer. Studien visar på nya uppfattningar och attityder från användare gentemot VI, inklusive pessimism gentemot VI, förlust av förtroende och gillande gentemot virtuella karaktärer, samt uppfattningen om att VI drivs av artificiell intelligens (AI). Det visade sig att användarna kräver att innehåll relaterat till träning, personliga tips och social aktivism kräver mer öppenhet om VI:s befogenhet och agenda. Slutligen diskuterar denna studie de etiska konsekvenserna av VI, belyser ett forskningsområde inom AI och ger förslag till utövare inom människa-datorinteraktion (HCI) som kuraterar sociala medieupplevelser

No description available.

Syftet med studien är att undersöka konsumenters förtroende för modevarumärken och hur deras köpbeslut påverkas av varumärken som tillämpar virtuella influencers (VIs) i sin marknadsföring på sociala medier i Sverige. En kvantitativ metod med deduktiv ansats har tillämpats, där en webbenkät distribuerades till svenska studenter vid Textilhögskolan i Borås i åldrarna 20–35 år och användes för att samla in data. Den virtuella influencern Lil Miquela användes som en fallstudie i enkäten med syfte att fördjupa sig i fenomenet och bedöma dess påverkan på konsumentbeteende och förtroende. Studien visar att VIs har en påverkan på konsumenters förtroende för varumärken. Viktiga fynd tyder på att VIs, särskilt exemplifierat av Lil Miquela, påverkar konsumenters förtroende när upplevd autenticitet, mänskliga egenskaper och känslomässig koppling ökar. Varumärken bör därför fokusera på att göra sina VIs mer mänskliga för att öka förtroendet och potentiellt lojaliteten. Studien visar även att VIs påverkar konsumenters köpbeslut, men för en positiv påverkan krävs en känslomässig koppling, mänskliga attribut, samt varumärkesförtroende hos VIs. Dessa insikter betonar potentialen hos VIs att påverka konsumenters uppfattningar och förtroende, vilket ger värdefulla implikationer för marknadsföringsstrategier som involverar VIs. / The purpose of the study is to investigate consumers’ trust in fashion brands and how their purchase decisions are influenced by brands that apply virtual influencers (VI) in their marketing on social media in Sweden. A quantitative method with a deductive approach has been applied, where an online survey was distributed to Swedish students at the University of Textiles in Borås aged 20-35 and used to collect data. The VI Lil Miquela was used as a case study in the survey with the aim of delving into the phenomenon and assessing its impact on consumer behavior and trust. The study shows that VIs has an impact on consumers’ trust in brands. Key findings suggest that VIs, particularly exemplified by Lil Miquela, influence consumer trust as perceived authenticity, human characteristics, and emotional connection increase. Brands should therefore focus on making their VIs more human to increase trust and potentially loyalty. The study also shows that VIs influence consumers’ purchase decisions, however for a positive influence an emotional connection, human attributes, and brand trust with VIs is required. These insights emphasize the potential of virtual influencers to influence consumer perceptions and trust, providing valuable implications for marketing strategies involving VIs.

The use of computer-generated images as influencers of consumer opinions and behavior is an emerging advertising strategy. This research investigates the advantages and disadvantages of using computer-generated images (CGI) as influencers of human behavior from the perspective of promoting a brand. The power of electronic word of mouth (social media) and how it is incorporated in computer-generated images used as influencers is discussed as a major factor in consumer decision making. The social media account content of computer-generated images was analyzed by conducting a frame analysis to discern how computer-generated images are portrayed on social media. A frame analysis of 577 social media posts was used to develop a framework for future social media strategies for computer-generated images. CGIs be portrayed as transparent, engaging, and as a socialite. Best practices for using computer-generated images were identified by conducting an interview with a representative of a brand that has collaborated with an influential computer-generated image. Innovation, listening to the consumer voice, and creative control should be prioritized in this growing field of CGIs and CGI partnerships.