Bakgrund Antalet kirurgiska ingrepp förväntas öka, och därmed ökar även den totala risken för komplikationer. Världshälsoorganisationen, World Health Organization, WHO, har tagit fram en Checklista att använda i samband med kirurgiska ingrepp för att minska komplikationer och öka patientsäkerheten. Syftet med föreliggande studie är att undersöka operationssjuksköterskors erfarenheter av Checklistan. Metod En pilotstudie genomfördes och fem operationssjuksköterskor intervjuades. Intervjuerna transkriberades ordagrant och en manifest kvalitativ innehållsanalys gjordes med induktiv ansats. Resultatet visar att det fanns hinder vid användning av Checklistan, det fanns en ovana vid de nya rutiner som Checklistan innebär, arbetslagets attityder påverkar användningen och att vissa i operationsteamet visade oförståelse för Checklistans syfte. Osäkerhet rådde bland operationssjuksköterskorna för när Checklistans olika faser skulle utföras samt vem som ska initiera Checklistan. Användning av Checklistan medförde trygghet för så väl patient som personal, liksom en ökad handlingsberedskap för operationssjuksköterskan. Presentation av personalen på operationssalen ansågs vara positiv för ny personal, och negativ då detta tar tid och innebär upprepning. Slutsats WHO:s Checklista är ett bra verktyg för att öka kommunikationen och därmed öka patientsäkerheten. Det fanns ett behov av att anpassa Checklistan till den egna kliniken. / Background The number of surgical procedures is expected to increase, and thus also the total number of complications might increase. World Health Organization, WHO, has developed a Checklist for use in connection with surgical procedures to minimize the risk of errors and to enhance patient safety. The aim of this study was to investigate the theatre nurses' experiences of this Checklist. Method A pilot study was performed and five theatre nurses were interviewed. The interviews were transcribed verbatim, and a qualitative manifest content analysis was conducted with an inductive approach. The result shows that there were obstacles in the use of the Checklist, the staff was unaccustomed to the new procedures the Checklist had led to, the surgical team’s attitudes affected the use of the Checklist, and some in the surgical team showed lack of understanding of the purpose of the Checklist. Uncertainty prevailed among theatre nurses when to perform the different phases of the Checklist, and who should be initiating the Checklist. The use of the Checklist led to increased safety for the patients as well as for the staff, and also led to an increased preparedness for theatre nurses. The presentation of the staff in the theatre room was considered to be positive for new staff, and negative since this took time and involved repetition. Conclusion The WHO's Checklist is a useful tool to increase communication and thereby increase patient safety. There was a need to adapt the Checklist to the own clinics.

WHO tog 2009 fram en checklista för att öka patientsäkerheten i samband med operationer, SafeSurgery Checklist [SSC] eller på svenska: Checklista för säker kirurgi. Syftet med checklistan är attförebygga de risker som kan leda till vårdskador vid operationer och att förbättra operationsteametskommunikation. Detta via ett antal säkerhetsfrågor samt att alla på operationssalen presenterar sig mednamn och profession.En rad studier visar på att checklistan om den är rätt använd reducerar operationskomplikationerna.Dessvärre finns det också studier som menar att följsamheten till checklista för säker kirurgi brister.I en kartläggning på författarens arbetsplats så identifierades flera förbättringsgap. Det framkom blandannat att det i operationsteamen brister i följsamhet på flera punkter i checklistan och att det var storaskillnader i hur den genomfördes. Det visade sig också att flera professioner i mikrosystemet inte kändesig delaktiga och inkluderade när checklistan genomfördes.Författaren valde därför att genomföra ett förbättringsarbete för att få bättre följsamhet till checklistaför säker kirurgi. Förbättringsarbetet genomfördes i samband med att den ursprungliga checklistanskulle ersättas med en uppdaterad version, Checklista 2.0 framtagen av Landstingens ömsesidigaförsäkringsbolag.Med Nolans förbättringsmodell som stöd så genomfördes utbildningsdagar, workshops och dialogerunder 2020–2021. Därefter infördes Checklista 2.0 på en operationssal som ett pilottest.En majoritet av medarbetarna upplevde att de nya rutinerna förbättrat delaktigheten. Sedan november2021 så är de nya rutinerna implementerade på hela avdelningen.Under 2022 genomfördes en kvalitativ intervjustudie som undersökte operationsteamets uppfattningav vilka faktorer som påverkat följsamheten under tiden förbättringsarbetet pågick. Resultatet mynnadeut i tre teman; motivation, ledarskapets betydelse och känsla av tillhörighet.Resultatet kan användas som vägledning för framtida förbättringsarbeten och förändringar i rutiner.Det kan ge en ökad förståelse för att operationsteamets professioner har olika utgångslägen. Därförbehöver förändringar som berör flera professioner ta hänsyn till dessa utgångslägen för att bliframgångsrika.Mer forskning kring vad som påverkar patientsäkerhetskulturen inom hälso- och sjukvården behövs ochden behöver ta hänsyn till samtliga professioner som verkar inom kontexten. / In 2009, WHO introduced a checklist to increase patient safety during surgery, Safe Surgery Checklist[SSC]. The purpose of the checklist is to prevent risks that can lead to medical injuries during surgeryand to improve team communication.A number of studies show that the checklist, if used correctly, reduces surgical complications.Unfortunately, there are also studies that suggest that compliance with the checklist for safe surgery isinaccurate.In a survey at the author's workplace, several improvement gaps were identified. It emerged, amongother things, that there was a lack of compliance in surgery teams and there were major differences inhow the checklist was carried out. It also turned out that several professionals in the microsystem didnot feel involved and included when the checklists were conducted.The author therefore chose to carry out an improvement work to get better compliance to the SSC. Theimprovement work was carried out in connection with the original checklist being replaced with anupdated version, Checklist 2.0, developed by the County Council's mutual insurance company.With Nolan's improvement model as support, training days, workshops and dialogues were heldbetween 2020–2021. Then Checklist 2.0 was introduced in one theatre as a pilot test.A majority of the employees felt that the new routines improved participation. Since November 2021,the new routine have been implemented throughout the department.In 2022, a qualitative interview study was conducted that examined the surgical team's perception ofthe factors that affected compliance during the improvement work. The result resulted in three themes.Motivation, the importance of leadership and sense of belonging. The perception differed somewhatdepending on one's professional affiliation.The results can be used as a guide for future implementations and changes in routines. It can provide anincreased understanding that the surgical team's professions have different starting points and thereforechanges that affect several professions need to take these starting points into account in order to besuccessful.More research on what affects the patient safety culture in health care is needed and it needs to take intoaccount all professions that operate in the context.