Yes / Perineal trauma is associated with short- and long-term maternal morbidity. Research has found that maternal position at birth can influence perineal trauma. However, there is a dearth of evidence examining specific maternal positions, including waterbirth, and how these can influence incidence and degree of perineal trauma. Such evidence is important to help reduce trauma rates and improve information for women and midwives. To address this gap in reliable evidence, a systematic review was conducted. Seven studies met the inclusion criteria. Compared to land birth, waterbirth was found to cause an increase in perineal trauma. Kneeling and all-fours positions were most protective of an intact perineum. Allowing for different variables, sitting, squatting and using a birth-stool caused the greatest incidence of trauma. The findings of this review demonstrate that further research is required around perineal guarding in alternative birth positions and how parity affects trauma rates with waterbirth, so that women may be advised appropriately. It also suggests findings that midwives can use when discussing alternative birth positions with women.

SAMMANFATTNING Bakgrund: Vattenfödslar har förekommit i över 200 år och fick sitt genombrott på 1970-1980 talet, främst i Frankrike och Ryssland. Det finns ett flertal dokumenterade fördelar för kvinnan att bada under förlossningen såsom ett snabbare förlossningsförlopp, minskat behov av farmakologisk smärtlindring och minskad risk för instrumentell förlossning och kejsarsnitt. På grund av uttalanden från bland andra Amerikanska neonatologer om de potentiella risker som finns för barnet har många obstetriker och barnmorskor valt att undvika vatten som ett alternativ vid förlossning. Syfte: Syftet med föreliggande arbete var att kartlägga hur vanligt det är med komplikationer för barnet efter en vattenfödsel. Metod: En litteraturöversikt valdes där sammanlagt 16 vetenskapliga artiklar inkluderades till resultatet. Artiklarna var peer reviewed och svarade på arbetets syfte. Resultat: Det framkom totalt fem olika kategorier som belyste komplikationer för barnet efter vattenfödsel. Apgarpoäng, fysiska komplikationer, pH-värde och överflyttning till neonatalavdelning och mortalitet. Komplikationerna i vardera kategori varierade i allvarlighetsgrad och förekom mycket sällan i förhållande till det totala antalet deltagare i studierna. Merparten av alla vattenfödslar medförde inte några ökade risker för barnet och infektionsrisken i samband med vattenfödsel visade sig vara lägre än vid landfödslar. Slutsats: För en lågrisk-kvinna med enkelbörd, normal graviditet och förväntat normal förlossning tyder forskningen på att det inte finns några ökade risker för barnet med att födas i vatten.

Att använda bad som terapi är inget nytt och finns omtalat redan under antiken. Idag är möjligheten att föda i vatten varierande globalt sett, och i Sverige erbjuds metoden endast på några få förlossningskliniker, trots en ökad efterfrågan. Evidensen visar att vattenfödslar inte påverkar förlossningen på ett negativt sätt och åsikter kring metoden grundar sig främst på attityder och inte fakta. De flesta barnmorskor har en positiv inställning till vattenfödslar trots att deras kunskap varierar. Forskning kring vattenfödsel lyfter främst kvinnors upplevelser men sällan barnmorskans. Syftet var att undersöka barnmorskors upplevelse av, och kunskap om vattenfödsel inom traditionell förlossningsvård på sjukhus. Med kvalitativ metod och induktivt förhållningssätt intervjuades åtta barnmorskor, med varierande erfarenhet, från en klinik som tillhandahöll vattenfödslar. Efter informerat samtycke genomfördes semistrukturerade intervjuer via zoom. Materialet analyserades med hjälp av innehållsanalys. Resultatet utgörs av kategorierna “Barnmorskans upplevelser av kvinnan”, “Barnmorskans inställning och handläggning”, “Utmaningar med vattenfödsel” och “Kompetens om vattenfödsel”. Det visade sig att barnmorskan upplevde vattenfödslar som stärkande för kvinnan och att vattnet hade många fördelar för den födande, där smärtlindring och avslappning särskilt lyftes fram. De menade att möjligheten att välja vattenfödsel borde styras utifrån kvinnans önskemål och inte utifrån tillgången. Vattenfödslar uppfattades som positiva och sågs som naturliga fysiologiska födslar, där kommunikationen hade en framträdande roll. Svårigheten att uppskatta blödning i vatten upplevdes som en utmaning. Utbildnings- och kunskapsläget var varierande och både den totala arbetslivserfarenheten som barnmorska och antalet handlagda vattenfödslar spelade in i hur trygga de kände sig med metoden. Klinikens tydliga PM kring vattenfödsel spelade också in i den upplevda tryggheten. Slutsatsen var att barnmorskan upplevde vattenfödsel som positivt för både kvinnan och barnmorskan själv. Kunskap erhölls främst genom praktisk erfarenhet, andra barnmorskor och tydliga riktlinjer. Vid jämförelse mellan förlossningspool och mindre badkar var poolen att föredra. / Using baths as a therapy is not a new invention and is mentioned already in Antiquity. Today, globally, the possibility of giving birth in water is varying, and in Sweden the method is offered only on a few maternity clinics, despite an increased demand. The evidence shows that waterbirth doesn’t influence childbirth in a negative way, and opinions about the method mainly are based on attitudes rather than facts. Most midwives have a positive approach to waterbirths although their knowledge is varied. Research on waterbirth mainly focuses on women’s experiences, but rarely on midwives. The aim was to examine midwives’ experience of, and knowledge about waterbirth in traditional obstetric care in hospitals. With a qualitative method and inductive approach, eight midwives with varying experience, from a clinic that provides waterbirths, were interviewed. After informed consent, semi-structured interviews were conducted via zoom. The material was analyzed by using content analysis. The result consists of the categories “The midwife’s experiences of the woman”, “The midwife’s attitude and handling”, “Challenges with waterbirth” and “Competence about waterbirth”. It showed that the midwife experienced waterbirths as strengthening for the woman and that the water had many benefits for the woman, where pain relief and relaxation were especially highlighted. They believed that the possibility of choosing waterbirth should be governed by the woman’s wishes and not based on availability. Waterbirths were seen as positive, natural physiological births, where the communication had an important role. The difficulty of estimating bleeding in water was perceived as a challenge. The state of education and knowledge was varying, but the security in the method was based both in the experience as a midwife and in the number of experienced waterbirths. The clinic’s policies and guidelines about waterbirth also played a part in the perceived security. The conclusion was that the midwife experienced waterbirths as positive for the woman and the midwife herself. Knowledge was obtained mainly through practical experience, other midwives and clear guidelines. When comparing the birthpool and a smaller bathtub, was the pool to be preferred.

The topic of this diploma thesis is a design of bathtub for delivery to water. The goal is to improve shape, ergonomic and safety parameters compared to current representatives. The resulting design is a new product that is suitable for the professional medical environment while reflecting the psychological aspects of childbirth.

No description available.

Bakgrund Vattenfödsel innebär att den födande befinner sig i vatten och att barnet föds fram under ytan. Det finns många fördelar med att föda i vatten och det är ovanligt med negativa utfall för mor eller barn. Vattenfödslar efterfrågas av födande kvinnor, men är inte tillgängligt på alla förlossningskliniker. Barnmorskor ska bistå den fysiologiska processen och stödja kvinnor valfrihet, varför det av vikt att få en djupare förståelse för kvinnors upplevelser av vattenfödslar. Syfte Att beskriva kvinnors upplevelser av att föda barn i vatten. Metod En kvalitativ litteraturöversikt med åtta inkluderade artiklar, publicerade åren 1998–2022, med sammanlagt 198 deltagare. Sex av artiklarna bedömdes ha obetydliga/mindre metodologiska brister och två måttliga metodologiska brister. Analysmetod var innehållsanalys med induktiv ansats. Resultat I resultatet framkom två övergripande teman. Positiva och stödjande upplevelser av att föda i vatten beskriver upplevelser kopplade till relationer, kroppsliga och mentala faktorer samt miljön. Negativa upplevelser av att föda i vatten beskriver oro och rädsla kring att tappa kontroll och att barnet ska ta skada av att födas i vatten. Slutsats Vattenfödsel upplevdes generellt som något mycket positivt av födande kvinnor. Det ökade avslappningsförmågan samt var smärtlindrande. Vidare upplevdes det stärkande och ökade känslan av att föda i en trygg hemlik miljö på egna villkor. Dessa faktorer hade förmågan att påverka kvinnans förlossningsupplevelse positivt, vilket har potential att influera hennes inställning till eventuella kommande födslar. Några få upplevde sig vara obekväma eller kände rädsla och oro under sin vattenfödsel. / Introduction Water birth implies that the woman is in water during birth and that the child is born under water. There are many benefits to water births and negative fetal or maternal outcomes are rare. Water births are desired by birthing women but aren’t available at all clinics. Midwives should support the physiological process and women’s right to choose. Therefore, it’s important to gain a deeper understanding of women’s experiences. Aim To describe women’s experiences of giving birth in water. Method A qualitative literature review with eight articles included, published between 1998-2022, with a total of 198 participants. Six of the articles was determined to have insignificant/lesser methodological flaws and two had moderate methodological flaws. Method of analysis was qualitative content analysis. Result Two overall themes were identified. Positive and supporting experiences of giving birth in water which describes feelings regarding relationships, physical and mental components, and the surrounding environment. Negative experiences of giving birth in water describes anxieties and fears regarding losing control or that the child would be harmed during water birth. Conclusion Water birth was generally a very positive experience for women. It enhanced the ability to relax and relieved pain. Being in the water was empowering, heightened the feeling of giving birth on her own terms and facilitated the creation of a safe home-like environment. These factors had the ability to positively influence the birthing experience and hence impact the women’s feelings towards potential future births. A few women experienced feelings of being uncomfortable, scared or anxious during water birth.