Bakgrund: Idag är det endast ett fåtal kliniker som erbjuder vattenförlossning i Sverige. Vattenförlossning innebär att kvinnan är omgiven av vatten och föder fram barnet helt under vattenytan. Syfte: Att beskriva barnmorskors erfarenheter av att handlägga vattenförlossning. Metod: Kvalitativa semistrukturerade intervjuer genomfördes med legitimerade barnmorskor som hade erfarenhet av att handlägga vattenförlossning. Materialet analyserades genom en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Sex kategorier bildades: förändringar av lokala och nationella riktlinjer, utbildning och kunskap om vattenförlossning, arbetsmiljön vid förlossning i vatten, kvinnors rätt till ett informerat val, vattnets effekt på förlossningsförloppet och barnmorskors arbete i samband med vattenförlossning. Vattnet hade en avslappnande och smärtlindrande effekt på förlossningsarbetet. Arbetsmiljön uppfattades som lugn och harmonisk även om ergonomin ibland var en utmaning. Barnmorskorna efterfrågade mer kunskap kring vattenförlossning samt att de gravida kvinnorna skulle få mer information om valmöjligheter kring hur de vill föda. Det fanns tydliga riktlinjer på klinikerna där barnmorskorna arbetade om vilka kriterier som behövs uppfyllas för att få föda i vatten. Slutsats: Alla barnmorskor som deltog i studien var positiva till vattenförlossning. Det finns inga hinder till att erbjuda förlossningar i vatten om den födande kvinnan är frisk med en normal graviditet.

Vattenförlossningar har förekommit länge globalt sett. Ur ett historiskt perspektiv är det en metod som beskrivs redan i början av 1800-talet i Frankrike, där den första dokumenterade vattenförlossningen skedde. Vattenförlossningar har de senaste åren fått ett uppsving i Sverige, men det saknas fortfarande nationella riktlinjer kring hur barnmorskor ska arbeta med dessa. Barnmorskor har generellt sett en positiv inställning till vattenförlossning och få nackdelar för metoden har kunnat påvisas. Trots detta är det en metod som varken erbjuds eller används i någon större utsträckning av födande kvinnor i Sverige.  Syftet med denna studie var att belysa kvinnors förlossningsupplevelse vid en vattenförlossning.  Metoden som användes var en litteraturöversikt, både kvalitativ och kvantitativ data inkluderades i denna studie. Sökningar genomfördes i databaserna CINAHL och PubMed, vilket resulterade i 14 studier som inkluderades i denna studie. En studie framkom via manuell sökning, vilket gav totalt 15 studier. Studierna analyserades med inspiration av en integrerad analys. Resultatet utmynnade i två huvudkategorier för hur kvinnor som har genomgått en vattenförlossning upplevde den. Kategorierna var “Upplevelser av vattenförlossningen” och “Upplevelser av miljön”.  Kvinnor som genomgått en vattenförlossning har generellt sett en positiv förlossningsupplevelse. De upplever att vattnet har en betydelse för att de ska känna sig smärtlindrande och få ökad kontroll. Miljön som badkaret eller poolen skapar påverkar kvinnornas upplevelse av sin förlossning. Kvinnorna upplevde sällan något negativt med vattenförlossningen men kunde uppleva oro kring barnets välmående efteråt samt att de upplevde ett negativt synsätt från omgivningen vid planeringen inför sin vattenförlossning.  Slutsatsen av denna studie är att majoriteten av kvinnor anser att vattenförlossningar utgör en positiv upplevelse samt att det finns få negativa aspekter. Därför bör det erbjudas på förlossningar runt om i landet för att främja ett mer naturligt födande.

Barnets kropp framföds helt under vattenytan, detta är definitionen av vattenförlossning och är mer vanligt förekommande i andra delar av världen än i Sverige. Efter en avrådan från att föda i vatten utgiven av Socialstyrelsen under tidigt 90-tal upphörde majoriteten av svenska förlossningskliniker att erbjuda förlossningssättet. Detta eftersom det inte längre betraktades som ett säkert förlossningssätt. Födande efterfrågar alltmer olika förlossningssätt där vattenförlossning är ett. En högre andel barnmorskor önskar kunna möta denna efterfrågan men på grund av kunskapsbrist och bristande erfarenhet av vattenförlossningar påverkas deras attityd och upplevelse av att bistå vattenförlossningar. Syftet med studien är att undersöka barnmorskans upplevelse av att bistå vid vattenförlossning. Semistrukturerade intervjuer genomfördes för att kunna belysa barnmorskors subjektiva upplevelser. Intervjuer utfördes med sex verksamma barnmorskor vid två olika förlossningskliniker i Sverige och intervjumaterialet analyserades därefter med kvalitativ innehållsanalys. Resultatet mynnade ut i sex huvudkategorier, "De födande", "Fördelar för de födande", "Stödja på ett barnmorskesätt", "Ansvar och svårigheter", "Rädslor och behov av stöd" och "Med de födande, Med institutionen - en balans". Barnmorskor upplever att vattenförlossning bidrar till att främja och bevara det fysiologiska förlossningsförloppet, skydda de födande från interventioner och att det tillåter barnmorskan att arbeta på ett barnmorskesätt. Utifrån ett hållbarhetsperspektiv kan förlossningssättet bidra till en mjukare förlossning och mer positiv förlossningsupplevelse för de födande som på sikt har många hälsoeffekter för individen. Förlossningsklinikerna som implementerar vattenförlossning kan eventuellt även se ekonomiska vinster med minskat antal interventioner och kejsarsnitt.

Syfte: Att kartlägga förekomst av samt hinder och möjligheter för tillämpning av vattenfödsel vid Sveriges förlossningskliniker. Metod: Tvärsnittsstudie med mixad metod. En webbaserad enkät skickades ut och besvarades av vårdenhetschefer på Sveriges samtliga 44 förlossningskliniker, vilket resulterade i en totalundersökning. Kvantitativa data analyserades med deskriptiv statistik samt kvalitativa data med innehållsanalys. Resultat: I Sverige erbjöd fyra kliniker (9%) vattenfödsel. Av de 40 kliniker där vattenfödsel inte erbjöds var 12 kliniker i uppstarten av eller intresserade av att erbjuda det i framtiden. Oplanerad vattenfödsel förekom på minst 18 kliniker. Från de kvalitativa svaren framkom Hindrande faktorer som bestod av praktiska hinder, attityder och normer samt okunskap, vilket sågs som en effekt av maktcentrerad vård. Möjligheter bestod av praktiska förutsättningar, engagemang, införande av riktlinjer samt ökad kunskap, med en övergripande möjlighet i form av kvinnocentrerad vård. Konklusion: Endast fåtalet kliniker erbjöd vattenfödsel till kvinnor med låg-riskförlossningar i Sverige. Oplanerade vattenfödslar förekom vid många kliniker där riktlinjer saknades. Det fanns brist på specifik dokumentation av vattenfödsel. Beslutanderätt för tillämpning av vattenfödsel tillföll klinikchef eller läkare, barnmorskor och kvinnor saknade beslutanderätt i frågan. En stor del av de kliniker som inte erbjöd vattenfödsel hade ett uttalat intresse av att kunna erbjuda det i framtiden.

Att använda bad som terapi är inget nytt och finns omtalat redan under antiken. Idag är möjligheten att föda i vatten varierande globalt sett, och i Sverige erbjuds metoden endast på några få förlossningskliniker, trots en ökad efterfrågan. Evidensen visar att vattenfödslar inte påverkar förlossningen på ett negativt sätt och åsikter kring metoden grundar sig främst på attityder och inte fakta. De flesta barnmorskor har en positiv inställning till vattenfödslar trots att deras kunskap varierar. Forskning kring vattenfödsel lyfter främst kvinnors upplevelser men sällan barnmorskans. Syftet var att undersöka barnmorskors upplevelse av, och kunskap om vattenfödsel inom traditionell förlossningsvård på sjukhus. Med kvalitativ metod och induktivt förhållningssätt intervjuades åtta barnmorskor, med varierande erfarenhet, från en klinik som tillhandahöll vattenfödslar. Efter informerat samtycke genomfördes semistrukturerade intervjuer via zoom. Materialet analyserades med hjälp av innehållsanalys. Resultatet utgörs av kategorierna “Barnmorskans upplevelser av kvinnan”, “Barnmorskans inställning och handläggning”, “Utmaningar med vattenfödsel” och “Kompetens om vattenfödsel”. Det visade sig att barnmorskan upplevde vattenfödslar som stärkande för kvinnan och att vattnet hade många fördelar för den födande, där smärtlindring och avslappning särskilt lyftes fram. De menade att möjligheten att välja vattenfödsel borde styras utifrån kvinnans önskemål och inte utifrån tillgången. Vattenfödslar uppfattades som positiva och sågs som naturliga fysiologiska födslar, där kommunikationen hade en framträdande roll. Svårigheten att uppskatta blödning i vatten upplevdes som en utmaning. Utbildnings- och kunskapsläget var varierande och både den totala arbetslivserfarenheten som barnmorska och antalet handlagda vattenfödslar spelade in i hur trygga de kände sig med metoden. Klinikens tydliga PM kring vattenfödsel spelade också in i den upplevda tryggheten. Slutsatsen var att barnmorskan upplevde vattenfödsel som positivt för både kvinnan och barnmorskan själv. Kunskap erhölls främst genom praktisk erfarenhet, andra barnmorskor och tydliga riktlinjer. Vid jämförelse mellan förlossningspool och mindre badkar var poolen att föredra. / Using baths as a therapy is not a new invention and is mentioned already in Antiquity. Today, globally, the possibility of giving birth in water is varying, and in Sweden the method is offered only on a few maternity clinics, despite an increased demand. The evidence shows that waterbirth doesn’t influence childbirth in a negative way, and opinions about the method mainly are based on attitudes rather than facts. Most midwives have a positive approach to waterbirths although their knowledge is varied. Research on waterbirth mainly focuses on women’s experiences, but rarely on midwives. The aim was to examine midwives’ experience of, and knowledge about waterbirth in traditional obstetric care in hospitals. With a qualitative method and inductive approach, eight midwives with varying experience, from a clinic that provides waterbirths, were interviewed. After informed consent, semi-structured interviews were conducted via zoom. The material was analyzed by using content analysis. The result consists of the categories “The midwife’s experiences of the woman”, “The midwife’s attitude and handling”, “Challenges with waterbirth” and “Competence about waterbirth”. It showed that the midwife experienced waterbirths as strengthening for the woman and that the water had many benefits for the woman, where pain relief and relaxation were especially highlighted. They believed that the possibility of choosing waterbirth should be governed by the woman’s wishes and not based on availability. Waterbirths were seen as positive, natural physiological births, where the communication had an important role. The difficulty of estimating bleeding in water was perceived as a challenge. The state of education and knowledge was varying, but the security in the method was based both in the experience as a midwife and in the number of experienced waterbirths. The clinic’s policies and guidelines about waterbirth also played a part in the perceived security. The conclusion was that the midwife experienced waterbirths as positive for the woman and the midwife herself. Knowledge was obtained mainly through practical experience, other midwives and clear guidelines. When comparing the birthpool and a smaller bathtub, was the pool to be preferred.

Bakgrund: Att genomgå en förlossning kan vara skrämmande och outforskat för den födande kvinnan. För att erhålla en positiv förlossningsupplevelse krävs det att kvinnan känner säkerhet och besitter kontroll under förlossningsprocessen. Ett alternativ som visat sig ha medicinska fördelar för kvinna och barn under förlossning är när kvinnan ligger nedsjunken i vatten under förlossningsarbetet. Syfte: Syftet var att undersöka kvinnors upplevelser av att befinna sig nedsjunken i vatten i samband med förlossningsarbete. Metod: Kvalitativ metasyntes med metaetnografisk analysmetod. Datainsamling har genom sökning i relevanta databaser genererat i 15 artiklar som ligger till grund för resultatet. Resultat: I resultatet identifierades fyra huvudteman: En tro på det naturliga som innefattade en önskan om naturlig förlossning och en medicinsk misstro. En tilltalande förlossning som berörde vattnets välgörande effekter, stärkande flytkraft, hemlik miljö och ett effektivt förlopp. I En stärkande upplevelse framgick att metoden innebar en känsla av kontroll och tillfredsställelse och att stödet från andra ansågs viktigt. Försvårande omständigheter beskrev olika hinder för en god förlossningsupplevelse, det handlade om poolen, negativa inställningar hos vårdpersonal och anhöriga men också en oro eller rädsla hos kvinnan. Slutsats: Förlossningsarbete i vatten innebär möjligheter för kvinnan till positiv förlossningsupplevelse där hon erhåller kontroll och tillfredsställelse. Ökad kunskap behövs hos barnmorskan och annan relevant vårdpersonal för att kunna stödja och erbjuda kvinnan vård efter hennes önskemål och behov. Klinisk tillämpbarhet: Metasyntesens resultat kan användas av barnmorskor och annan vårdpersonal som möter gravida kvinnor. Dels för att informera och stödja kvinnan, dels för vidare implementering av vattenförlossning på kliniker. / Background: Giving birth can be an intimidating and unexplored experience for women. In order to obtain a positive birth experience, it is required that women feel safe and in control during the birthing process. Water immersion has been shown to have medical benefits during labor and childbirth.Aim: The aim was to investigate women’s experiences of immersion in water in connection with labor and birth.Method: A qualitative metasynthesis with metaethnographic analysis was used. Searching the relevant databases generated in 15 articles and results are based on this data.Results: In the results, four main themes were identified: A belief in the natural that included desire for a natural childbirth and a medical mistrust. An appealing birth that included the beneficial effects of the water as strengthening buoyancy, homely environment and an efficient process. A strengthening experience showed that the method entailed a feeling of control and satisfaction and that the support from others was considered as important. Aggravating circumstances described obstacles for a good experience. It was about the pool, negative attitudes among care staff and relatives but also a worry or fear for the woman.Conclusion: Water immersion during childbirth means a possibility for the women to have a positive childbirth experience where she can feel in control and satisfaction. Increased knowledge is needed for the midwife and other relevant health care professionals to be able to support and offer the woman care according to her wishes and needs.Clinical applicability: The results of metasynthesis can be used by midwives and other healthcare professionals who meet pregnant women. Partly to inform the woman, to be able to support the woman but also for further implementation of waterbirths in clinics.

Bakgrund: I Norden sker i stort sett alla förlossningar på sjukhus assisterade av barnmorskor. Internationellt varierar antalet hemförlossningar. Bad har historiskt sett använts för avslappning och smärtlindring i samband med en förlossning. Det finns en ökad efterfrågan hos kvinnor i Sverige som önskar sig en alternativ förlossningsmetod och det är en fråga som väcker debatt, både i Sverige och i andra länder. Syfte: Att sammanställa studier om nordiska kvinnors orsaker till och upplevelser av en alternativ förlossningsmetod. Metod: En beskrivande litteraturstudie som har utformats av kvalitativa och kvantitativa studier. Totalt ingår 19 vetenskapliga artiklar. Data har kvalitetsgranskats, analyserats och sammanställts. Resultat: Fem huvudkategorier och åtta underkategorier framkom i resultatet. Resultatet visar på att det finns en rad olika orsaker till att nordiska kvinnor väljer en alternativ förlossningsmetod. Att föda med en alternativ förlossningsmetod beskrivs som en positiv upplevelse där kvinnan själv har kontroll över förlossningsprocessen samt en möjlighet att välja förlossningsplats. Detta ingav en trygghet samt en känsla av makt och självbestämmande. Det beskrivs som en trygg miljö utan yttre störningar där kvinnorna kan fokusera och följa den naturliga förlossningsprocessen. Kvinnorna möter även en del negativa attityder kring deras val av en alternativ förlossningsmetod. Slutsats: Kvinnors orsaker till att välja en alternativ förlossningsmetod baseras på en önskan om en naturlig förlossning, bristande tro till medicinska interventioner och känslan av att få vara i kontroll. Fördelar kan ses vid dessa typer av förlossningsmetoder, framförallt rörande upplevelsen för kvinnan. Kvinnor som önskar sig en alternativ förlossningsmetod upplever att de möts av negativa attityder och ifrågasättande. Kvinnor upplever även känslor som oro och rädsla i samband med en alternativ förlossningsmetod, då i kontexten att eventuella komplikationer kan uppstå. / Background: In the Nordic countries most women give birth in hospitals, while being assisted by midwives. Internationally, the number of home deliveries varies. Bathing has historically been used for relaxation and pain relief during childbirth. There is an increased demand from women in Sweden for waterbirth, and this causes debate, both in Sweden and in other countries. Aim: To compile research concerning Nordic women ́s reasons for, as well as experiences of an alternative birth method. Method: A descriptive literature study designed by qualitative, as well as quantitative research, a total of 19 articles. Data has been interpreted, analyzed and compiled. Results: Five main categories and eight sub-categories appeared in the results. The results show that there are a variety of reasons why Nordic women choose an alternative method of delivery. Giving birth through an alternative delivery method is described as a positive experience, giving the woman a sense of control during the delivery process. Being able to choose the place of birth itself provided a sense of security as well as a sense of power and autonomy. It is described as a safe environment without external disturbances, where the women can focus and follow the natural process of childbirth. They also encounter some negative attitudes about their choices of an alternative method of delivery. Conclusion: Women's reasons for choosing an alternative birth method is based on the desire for a natural birth, a lack of faith in medical interventions, or a feeling of maintaining control. Advantages can be seen in these types of birthing methods, especially in regard to the experience for the woman. Women who wish for an alternative birth method feel that they are meeting negative attitudes and questioning. Women also experience feelings of concern and fear regarding alternative birth methods, then in the context of eventual complications that could occur.